Tolv lektioner om lön, skatt, budget, lån, konsumenträtt och arbetsmarknad – där varje elev bygger upp ekonomin för en egen påhittad person från första lönen till första avtalsrörelsen.
Planeringen följer området Privatekonomi och arbetsliv på SO-portalen, med två lektioner per del. Varje del har en egen sida med text och interaktiva övningar, och lektionerna länkar dit. Du kan köra alla tolv i följd eller plocka de lektioner som passar din grupp.
Den röda tråden är livsbudgeten. Vid första lektionen får varje elev en påhittad person med ett yrke och en lön. I slutet av varje lektion fyller eleven i en ny rad om personens ekonomi: först lönen, sedan skatten, utgifterna, ett lån, en reklamation och till sist vad som händer på arbetsmarknaden. Det är ett individuellt arbete – eleverna jämför gärna med varandra, men var och en ansvarar för sin egen person.
Lektionernas rytm skiftar mellan delarna. I del 1–3 börjar eleverna med siffror och räknar sig fram till förståelsen. I del 4–5 börjar de med ett fall – en person som hamnat i en situation – och arbetar sig bakåt till reglerna. I del 6 börjar de med en konflikt och ska ta ställning.
Koppling till Lgr22
Ur det centrala innehållet i samhällskunskap för årskurs 7–9, under rubriken Samhällsresurser och fördelning:
Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
Området tränar också betygskriteriernas förmågor att föra resonemang om hur olika delar i samhället påverkar varandra, att undersöka samhällsfrågor utifrån orsaker och konsekvenser, att värdera och argumentera för ståndpunkter och att använda samhällsvetenskapliga begrepp.
Livsbudgeten
Dela ut ett yrkeskort till varje elev vid lektion 1, eller låt eleverna dra ett. Lönerna är ungefärliga månadslöner före skatt. Stäm gärna av dem mot SCB:s lönestatistik innan du delar ut korten, eftersom lönerna ändras varje år.
Yrkeskort
Ungefärlig bruttolön per månad
Frisör
26 000 kr
Lagerarbetare
29 000 kr
Undersköterska
30 000 kr
Snickare
34 000 kr
Förskollärare
36 000 kr
Polis
37 000 kr
Sjuksköterska
42 000 kr
IT-utvecklare
50 000 kr
Eleverna fyller i livsbudgeten i sitt eget dokument eller på en utskrift av tabellen här nedanför. En rad per lektion.
Lektion
Min person
Min slutsats
1. Yrke och bruttolön
2. Varför just den lönen?
3. Skatt och nettolön
4. Vad personens skatt betalar för
5. Månadsbudget
6. Budget om tio år
7. Sparande
8. Ett lån
9. En reklamation
10. Ett bedrägeriförsök
11. Avtalsrörelsen
12. Arbetslöshet eller nytt jobb
Del 1 · Räkna först
Pengarna in – lön och arbete
Eleverna möter sin person och dess lön. Båda lektionerna startar i siffror: först ett lönebesked, sedan en lista med yrken och löner.
1 Lönebeskedet
Din chef säger att du ska tjäna 30 000 kronor i månaden. Varför kommer det bara in ungefär 23 000 på kontot?
Så går lektionen: eleverna drar sitt yrkeskort, läser ett lönebesked tillsammans med sidan, gör övningen Lönespecen och fyller i första raden i livsbudgeten.
Gör övningen Lönespecen på sidan och lägg alla rader på rätt plats. Skriv sedan med egna ord vad bruttolön, nettolön och OB-tillägg betyder.
Räkna ut din persons timlön om hen arbetar 165 timmar i månaden. Jämför med vad en person med samma yrke tjänar per timme om hen jobbar kväll med 30 procent OB-tillägg.
Fyll i rad 1 i livsbudgeten: yrke och bruttolön. Skriv en mening om vad du tror att din person kommer att kunna unna sig med den lönen.
Att samtala om
Är det rimligt att den som arbetar på natten får mer betalt än den som arbetar på dagen?
Varför tror du att många unga blir förvånade över sin första lön?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är bruttolön?
Vad är nettolön?
Vad är skillnaden mellan månadslön och timlön?
Vad är ett OB-tillägg, och när får man det?
Vad är semesterersättning?
Vilken information finns på ett lönebesked?
Varför dras skatt direkt från lönen?
Vem betalar ut lönen till en anställd?
Vad betyder det att en lön är förhandlad?
Vad är en provanställning?
Varför är det viktigt att kontrollera sitt lönebesked?
Vad kan du göra om lönen på lönebeskedet är fel?
2 Varför tjänar vi olika?
En influencer, en sjuksköterska och en snickare. Vem tjänar mest – och vem borde göra det?
Så går lektionen: eleverna gör övningen Gissa lönen, läser om orsakerna till löneskillnader och om regler för unga på arbetsmarknaden, och resonerar sedan om sin egen person.
Gör övningen Gissa lönen. Skriv upp de tre yrken där du gissade mest fel och förklara varför du tror att du gissade som du gjorde.
Förklara fyra orsaker till att löner skiljer sig åt, till exempel utbildning, efterfrågan, ansvar och kön. Ge ett exempel på ett yrke för varje orsak.
Fyll i rad 2 i livsbudgeten: förklara med minst två orsaker varför din person har just den lön hen har.
Att samtala om
Borde de yrken som samhället behöver mest ha högst lön?
Vad är viktigast för dig när du väljer yrke – lönen eller något annat?
Frågebatteri – 12 frågor
Nämn tre orsaker till att löner skiljer sig mellan olika yrken.
Hur påverkar utbildning lönen?
Vad betyder det att det är brist på arbetskraft i ett yrke?
Vad menas med löneskillnader mellan kvinnor och män?
Vad är en medianlön?
Varför kan samma yrke ge olika lön i olika delar av landet?
Vilka regler gäller för hur mycket en 15-åring får arbeta?
Vad är ett anställningsavtal, och vad ska det innehålla?
Varför är det viktigt att ha anställningsavtalet skriftligt?
Vad är skillnaden mellan en tillsvidareanställning och en visstidsanställning?
Vad betyder det att arbeta svart?
Vilka risker finns med att arbeta svart?
Del 2 · Räkna först
Skatten – vart tar pengarna vägen?
Eleverna drar av skatten från sin persons lön och följer sedan pengarna vidare ut i samhället.
3 Pengarna du aldrig ser
Din arbetsgivare betalar mer än 30 procent extra ovanpå din lön – pengar du aldrig får se. Vart tar de vägen?
Så går lektionen: eleverna läser sidans lönebesked och avsnittet om kommunalskatt, statlig skatt, arbetsgivaravgift och moms. Sedan räknar de fram sin egen persons nettolön.
Gör en tabell över de fyra skatterna på sidan – kommunalskatt, statlig skatt, arbetsgivaravgift och moms – med kolumnerna vem som betalar, hur mycket och vart pengarna går.
Räkna ut din persons arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen) och vad personen kostar arbetsgivaren totalt varje månad.
Leta upp din kommuns skattetabell hos Skatteverket, räkna fram din persons nettolön och fyll i rad 3 i livsbudgeten.
Att samtala om
Borde arbetsgivaravgiften synas på lönebeskedet, så att alla ser vad deras arbete kostar?
Är det rättvist att alla betalar samma moms på en vara, oavsett hur mycket de tjänar?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är kommunalskatt, och vem får pengarna?
Ungefär hur hög är kommunalskatten i genomsnitt i Sverige?
Vem betalar statlig inkomstskatt?
Vad är arbetsgivaravgift?
Vad finansieras bland annat av arbetsgivaravgiften?
Vad är moms?
Varför är momsen lägre på till exempel mat och böcker?
Vad är jobbskatteavdrag?
Vad är en skattetabell?
Vad betalar kommunen för?
Vad betalar regionen för?
Vad betalar staten för?
4 Hundralappen och finansministern
Om all offentlig verksamhet i Sverige vore en enda hundralapp – vad skulle den största biten gå till?
Så går lektionen: eleverna gissar först hur hundralappen fördelas, jämför med sidans övning Hundralappens resa, spelar Var finansminister i 60 sekunder och tar till sist ställning i frågan om hög eller låg skatt.
Innan du klickar på hundralappen: skriv ner hur du tror att den fördelas mellan skola, vård, socialt skydd, försvar och polis. Jämför sedan med sidan och skriv vad som förvånade dig mest.
Spela Var finansminister i 60 sekunder. Skriv ner din budget, vilka konsekvenser den fick och vilken grupp i samhället som förlorade mest på dina val.
Fyll i rad 4 i livsbudgeten: vad din persons skatt betalar för i dag, och vad hen kan få tillbaka från samhället om tjugo och femtio år.
Att samtala om
Varför tror du att socialt skydd får en större del av hundralappen än skolan och vården?
Hög eller låg skatt – vilket argument på sidan väger tyngst för dig, och varför?
Frågebatteri – 12 frågor
Ungefär hur mycket pengar gav den offentliga sektorn i Sverige ut år 2024?
Vilket område får den största delen av de offentliga utgifterna?
Vad ingår i socialt skydd?
Ungefär hur stor del av hundralappen går till utbildning?
Ungefär hur stor del går till hälso- och sjukvård?
Varför är det svårt att bestämma hur skattepengarna ska fördelas?
Vem bestämmer över statens budget?
Vad menas med att skatten fungerar som en försäkring över livet?
Ge ett exempel på hur skatten flyttar pengar mellan människor.
Ge ett argument för högre skatt.
Ge ett argument för lägre skatt.
Hur hänger synen på skatt ihop med vänster–högerskalan?
Del 3 · Räkna först
Budget – att få pengarna att räcka
Områdets mest praktiska del. Eleverna gör en riktig månadsbudget för sin person och prövar sedan hur den förändras när livet förändras.
5 Flytta hemifrån
Du har precis fått nyckeln till din första lägenhet. Hur mycket av lönen finns kvar när hyran, maten och mobilen är betalda?
Så går lektionen: eleverna gör Flytta hemifrån-simulatorn, lär sig skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter och gör sedan en riktig budget för sin person.
Gör Flytta hemifrån-simulatorn två gånger: en gång med den billigaste versionen av allt och en gång med det du helst vill ha. Skriv ner skillnaden i kronor.
Sortera tio utgifter i fasta och rörliga, till exempel hyra, mat, el, mobil, busskort, streaming, kläder, hemförsäkring, restaurangbesök och gym.
Gör en månadsbudget för din person utifrån nettolönen i rad 3 och fyll i rad 5 i livsbudgeten. Går budgeten ihop? Om inte: vad måste personen välja bort?
Att samtala om
Vilka utgifter tror du att unga oftast glömmer när de flyttar hemifrån?
Är en hemförsäkring en onödig utgift eller en nödvändighet?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är en budget?
Vad är skillnaden mellan inkomster och utgifter?
Vad är en fast utgift? Ge två exempel.
Vad är en rörlig utgift? Ge två exempel.
Vilken är oftast den största utgiften för ett hushåll?
Vad är en hemförsäkring, och vad skyddar den mot?
Vad betyder det att en budget går ihop?
Vad kan man göra om budgeten inte går ihop?
Varför är det bra att ha en buffert?
Vilken myndighet räknar ut vad det kostar att leva?
Vad är ett abonnemang, och varför kan de bli dyra?
Varför kan det löna sig att dela lägenhet med någon?
6 Kvittojakten och livets faser
Tio kvitton från en helt vanlig månad. Vilka av köpen var onödiga – och vem bestämmer det?
Så går lektionen: eleverna gör Kvittojakten, läser om hur ekonomin ser ut i olika skeden av livet och gör sedan en ny budget för sin person tio år fram i tiden.
Gör Kvittojakten och sortera kvittona. Välj de två köp som var svårast att placera och motivera dina val i skrivfältet.
Gör en tabell över fyra livsfaser – student, ung vuxen, barnfamilj och pensionär – med de största inkomsterna och utgifterna i varje fas.
Fyll i rad 6 i livsbudgeten: din person har fått två barn. Vad förändras i budgeten, och vilka stöd från samhället kan hen få?
Att samtala om
Varför kan det vara svårare att få ekonomin att gå ihop som barnfamilj än som student?
Är det samhällets eller den enskildes ansvar att en pensionär har tillräckligt med pengar?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är ett impulsköp?
Hur kan reklam påverka vad vi köper?
Vilka är de största inkomsterna för en student?
Vad är studiemedel, och vilka delar består det av?
Vilka utgifter tillkommer när man får barn?
Vad är barnbidrag?
Vad är föräldrapenning?
Varför minskar inkomsten för många när de går i pension?
Vad är allmän pension?
Vad är tjänstepension?
Hur påverkar inflation ett hushålls budget?
Varför är det viktigt att göra om budgeten när livet förändras?
Del 4 · Fallet först
Låna och spara
Båda lektionerna börjar med en person i en situation. Eleverna följer vad som händer och arbetar sig bakåt till begreppen: ränta, effektiv ränta, betalningsanmärkning.
7 Ränte-racet
Två kompisar. Den ena sparar 100 kronor i månaden, den andra handlar för 100 kronor i månaden på kreditkort. Efter 30 år skiljer det sig enormt. Hur kan samma ränta vara både din vän och din fiende?
Så går lektionen: eleverna startar med övningen Ränte-racet, läser sedan om ränta, ränta-på-ränta och olika sätt att spara, och gör en sparplan för sin person.
Kör Ränte-racet med tidsreglaget på 5, 20 och 40 år. Skriv ner avståndet mellan bilarna varje gång och förklara med egna ord varför det växer snabbare ju längre tiden går.
Förklara skillnaden mellan sparkonto, fonder och aktier med hjälp av begreppen risk och avkastning.
Fyll i rad 7 i livsbudgeten: hur mycket kan din person spara varje månad utifrån budgeten i rad 5, och hur stor buffert har hen efter ett år?
Att samtala om
Varför tror du att så många unga inte sparar något alls?
Är det klokt att spara pengar i aktier som ung, eller är risken för stor?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är ränta?
Vad är ränta-på-ränta?
Varför får man ränta när man sparar på banken?
Varför måste man betala ränta när man lånar?
Vad är en buffert, och hur stor bör den vara?
Vad är ett sparkonto?
Vad är en fond?
Vad är en aktie?
Vad menas med risk och avkastning?
Vad är ett ISK (investeringssparkonto)?
Hur påverkar inflation värdet på sparade pengar?
Varför lönar det sig att börja spara tidigt?
8 Snabblånsfällan
Hörlurarna kostar 2 400 kronor. Knappen säger ”Köp nu, betala sen”. Ett år senare har Kronofogden skickat ett brev. Vad hände?
Så går lektionen: eleverna spelar välj-din-väg-berättelsen Snabblånsfällan och prövar alla tre sluten. Sedan läser de om konsumentkrediter, effektiv ränta och vad som händer när man inte kan betala.
Spela Snabblånsfällan tills du har sett alla tre sluten. Rita en tidslinje över det sämsta slutet och markera varje beslut som gjorde det värre.
Förklara skillnaden mellan nominell och effektiv ränta. Hitta en riktig annons för en konsumentkredit och skriv ner båda räntorna.
Fyll i rad 8 i livsbudgeten: din person vill köpa en begagnad bil för 60 000 kronor. Jämför att spara ihop pengarna med att ta ett lån. Vad väljer du, och varför?
Att samtala om
Borde det vara förbjudet att erbjuda ”köp nu, betala sen” till personer under 20 år?
Vems är ansvaret när någon hamnar hos Kronofogden – den som lånade eller den som lånade ut?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är ett snabblån?
Vad är en konsumentkredit?
Vad betyder ”köp nu, betala sen”?
Vad är effektiv ränta?
Varför är effektiv ränta viktigare att jämföra än nominell ränta?
Vilka avgifter kan tillkomma på ett lån?
Vad är en kreditupplysning?
Vad är en betalningsanmärkning?
Hur kan en betalningsanmärkning påverka ditt liv?
Vad gör Kronofogden?
Vad är skuldsanering?
Var kan man få hjälp om man har svårt att betala sina skulder?
Del 5 · Fallet först
Konsument med rättigheter
Eleverna dömer i vardagsfall innan de lär sig reglerna, och får sedan pröva sig själva mot riktiga bedrägeriförsök.
9 Konsumentdomstolen
Mobilen gick sönder efter 14 månader. Butiken säger att garantin bara gällde ett år. Har butiken rätt?
Så går lektionen: eleverna dömer först de tio fallen i Konsumentdomstolen, läser sedan om konsumentköplagen, reklamationsrätten och ångerrätten, och skriver till sist en egen reklamation.
Gå igenom hela flödet i Bluff eller äkta. Skriv ner de varningstecken du missade.
Gör en egen varningsguide med de fem viktigaste varningstecknen på ett bedrägeri, till exempel för en äldre släkting. Använd egna exempel.
Fyll i rad 10 i livsbudgeten: din person har fått ett misstänkt sms som ser ut att komma från banken. Vad ska hen göra, och vad kan hända om hen klickar?
Att samtala om
Varför tror du att bedragare ofta försöker skapa stress och tidspress?
Vem borde ta mest ansvar för att stoppa bedrägerier – bankerna, staten eller var och en?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är ett bedrägeri?
Vad är nätfiske (phishing)?
Nämn tre varningstecken på ett bluffsms.
Hur kan man känna igen en falsk webbshop?
Varför ska man aldrig logga in med BankID på uppmaning av någon som ringer?
Vad kan en bedragare göra med ditt BankID?
Varför försöker bedragare ofta skapa tidspress?
Vad ska du göra om du har blivit lurad?
Varför ska man polisanmäla ett bedrägeri?
Varför kan det vara säkrare att betala med kort än med direktöverföring när man handlar på nätet?
Vad är identitetsstöld?
Hur kan källkritik skydda dig mot bedrägerier?
Del 6 · Konflikten först
Arbetsmarknaden – fack, avtal och trygghet
Båda lektionerna börjar med en konflikt eller ett problem som eleverna ska ta ställning till. Delen avslutar livsbudgeten och leder över i examinationen.
11 Den svenska modellen och förhandlingsbordet
Sverige har ingen minimilön i lag – ändå tjänar nästan ingen anställd några hundralappar i timmen. Hur går det ihop?
Så går lektionen: eleverna startar i övningen Förhandlingsbordet, läser sedan om den svenska modellen och jämför med länder som har minimilön i lag.
Spela Förhandlingsbordet två gånger – en gång som facket och en gång som arbetsgivaren. Skriv ner vilka utfall du fick och vad som avgjorde dem.
Förklara den svenska modellen med begreppen kollektivavtal, arbetsmarknadens parter, strejk och lockout. Jämför med ett land som har minimilön i lag: vilka för- och nackdelar har de två systemen?
Fyll i rad 11 i livsbudgeten: det är avtalsrörelse, och din persons fack får igenom 3 procent i löneökning. Räkna ut den nya bruttolönen och vad ökningen betyder för budgeten.
Att samtala om
Borde Sverige införa en minimilön i lag, eller ska facken och arbetsgivarna fortsätta bestämma?
Är det rätt att facket får strejka, även om det drabbar människor som inte är med i konflikten?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad är ett fackförbund?
Vad är en arbetsgivarorganisation?
Vilka är arbetsmarknadens parter?
Vad är ett kollektivavtal?
Vad menas med den svenska modellen?
Varför har Sverige ingen minimilön i lag?
Vad är en strejk?
Vad är en lockout?
Vad står LO, TCO och Saco för, och vilka organiserar de?
Vad var Saltsjöbadsavtalet?
Vad är en avtalsrörelse?
Varför är facket viktigt för den enskilda arbetstagaren?
12 Arbetslös – eller framtidssäkrad?
Om tio år kanske ditt drömyrke inte finns. Vad gör du då?
Så går lektionen: eleverna gör Framtidskartan med sina egna drömyrken, läser om a-kassan och om hur arbetsmarknaden förändras, och avslutar livsbudgeten.
Gör Framtidskartan med tre drömyrken. Skriv ner prognosen för varje yrke och om det påverkas av AI eller automatisering.
Förklara hur a-kassan fungerar: vem som får ersättning, skillnaden mellan grundförsäkring och inkomstbaserad ersättning, och varför det spelar roll om man är medlem.
Fyll i den sista raden i livsbudgeten: din person blir arbetslös. Räkna ut ungefär hur mycket inkomsten minskar och vad som måste strykas i budgeten.
Att samtala om
Vems ansvar är det att en arbetslös får ett nytt jobb – den arbetslösa, arbetsgivarna eller staten?
Kommer AI att ta fler jobb än det skapar?
Frågebatteri – 12 frågor
Vad betyder det att vara arbetslös?
Vad är a-kassa?
Vad är skillnaden mellan grundförsäkring och inkomstbaserad ersättning?
Varför kan det löna sig att vara medlem i en a-kassa?
Vad gör Arbetsförmedlingen?
Vad är ett bristyrke?
Nämn två yrken som det är brist på i Sverige i dag.
Vad menas med automatisering?
Hur kan AI förändra arbetsmarknaden?
Vad är gig-jobb?
Vilka risker finns med gig-jobb?
Varför blir utbildning allt viktigare på arbetsmarknaden?
Examination – Livsbudgetrapporten
Examinationen är en individuell skriftlig rapport om elevens påhittade person. Eleven får använda sin ifyllda livsbudget men inga andra hjälpmedel.
Hur ser din persons ekonomi ut – och vad har samhället, arbetsgivaren och personen själv för ansvar för att den håller?
Rapporten ska innehålla
en förklaring av hur personens bruttolön blir nettolön, och vad personens skatt betalar för i samhället
personens månadsbudget, med en motivering till de prioriteringar eleven har gjort
en analys av en ekonomisk händelse från lektion 7–12 – ett lån, en reklamation, ett bedrägeriförsök, en avtalsrörelse eller arbetslöshet – med orsaker och konsekvenser
ett ställningstagande i en av områdets värdefrågor, till exempel hög eller låg skatt, minimilön i lag eller ansvaret för snabblån, med minst ett motargument som eleven bemöter
Bedömningsstöd
Förmåga
E
C
A
Hur olika delar av samhället påverkar varandra
Beskriver med enkla samband hur personens ekonomi hänger ihop med arbetsgivaren, skatten och samhället.
Förklarar hur hushållets, arbetsgivarens och det offentligas ekonomi påverkar varandra.
Visar hur sambanden går åt flera håll och hur en förändring i en del får följder i de andra.
Orsaker och konsekvenser
Beskriver orsaker till och konsekvenser av den ekonomiska händelsen.
Förklarar orsaker och konsekvenser och kopplar dem till personens budget.
Skiljer mellan kort och lång sikt och resonerar om vad personen hade kunnat göra annorlunda.
Ställningstagande och argumentation
Tar ställning med enkla argument och nämner ett motargument.
Argumenterar utvecklat och bemöter ett motargument.
Väger argumenten mot varandra och drar en nyanserad slutsats.
Samhällsvetenskapliga begrepp
Använder begrepp som bruttolön, budget och ränta på ett i huvudsak fungerande sätt.
Använder begreppen på ett fungerande sätt för att förklara.
Använder begreppen säkert och för att dra egna slutsatser.
Tips: Titta igenom livsbudgetarna efter lektion 6. Den som har en budget som inte går ihop har ett perfekt underlag för examinationen – det är just de eleverna som kan skriva de starkaste analyserna, om de får hjälp att se det.
