Du köper en kanelbulle, laddar ner ett spel, beställer ett par skor på nätet. Det känns inte så, men varje gång har du ingått ett avtal. Och när du gör det har du rättigheter som ingen butik kan ta ifrån dig – inte ens med finstilt text på ett kvitto.

De flesta känner till garantin, det där året som står på kartongen. Färre vet att lagen ofta ger mycket mer: tre år att klaga på fel, två veckor att ångra ett nätköp och rätten att vända sig till butiken i stället för att jaga en tillverkare på andra sidan jordklotet. Den som inte känner till sina rättigheter betalar ofta för saker hen inte behöver betala för.

Samtidigt finns det människor som lever på att lura andra. Falska webbshoppar, bluffsms och bedragare som ringer och låtsas vara banken tar varje år stora summor från svenska konsumenter. Att vara konsument handlar alltså om två saker: att veta vad du har rätt till, och att inte gå i fällorna.

Titta på kvittot ovan, från en påhittad butik. Det står ”Garanti 1 år”. Betyder det att hörlurarna bara skyddas i ett år? Nej. Garantin är ett extra löfte från butiken eller tillverkaren. Den kan aldrig ersätta de rättigheter du redan har enligt lagen. Men uppmaningen längst ner är klok: spara kvittot. Det är ditt bevis på när och var du köpte varan.

Lagarna som följer med i påsen

Konsumenträtten i Sverige vilar på några få lagar. Du behöver inte kunna paragraferna, men det är bra att veta vad de skyddar.

• Konsumentköplagen gäller när du som privatperson köper en vara av ett företag. Den ger dig rätt att klaga, reklamera, om varan är felaktig – i upp till tre år.
• Distansavtalslagen gäller när du handlar på nätet, per telefon eller av en säljare som knackar på dörren. Den ger dig i de flesta fall 14 dagars ångerrätt.
• Marknadsföringslagen förbjuder reklam som är vilseledande eller dold. Det är därför influencers måste skriva att ett inlägg är reklam.
• Köplagen gäller när du köper något av en annan privatperson, till exempel på en köp- och säljsajt. Där är skyddet svagare, och det är viktigt att veta om.

Om du och butiken inte blir överens kan du få gratis hjälp. Många kommuner har en konsumentvägledare, Konsumentverket svarar på frågor genom tjänsten Hallå konsument, och Allmänna reklamationsnämnden, ARN, prövar tvister kostnadsfritt. ARN:s beslut är rekommendationer, men de flesta företag följer dem.

Två vägar vidare

Längre ner på sidan finns två fördjupningar. Den första handlar om dina rättigheter när något går fel med ett köp. Den andra handlar om hur du undviker att bli lurad. Klicka för att hoppa direkt dit.

Tänk efter

Varför tror du att så många betalar för reparationer som butiken egentligen borde stå för? Och vem tjänar på att konsumenter inte känner till sina rättigheter? Fundera på det när du läser undersidorna – och på vad du själv skulle ha gjort om det var din tvättmaskin som läckte.

Emma köpte en mobil för 14 månader sedan. En morgon går den inte att starta. Hon går tillbaka till butiken med kvittot, men expediten skakar på huvudet.

Har expediten rätt? Nej. Och Emma är långt ifrån ensam om att få ett sådant svar. Många butiker blandar ihop garanti och reklamation, ibland av okunskap och ibland för att det är billigare för dem. Den som kan skillnaden kan spara tusentals kronor.

Vad räknas som ett fel?

En vara är felaktig om den inte är som den ska vara. Det kan vara att den går sönder fast du har använt den som man ska, att den inte stämmer med beskrivningen eller att den inte håller så länge som man rimligen kan förvänta sig. En dyr vinterjacka ska hålla längre än en billig t-shirt, och en tvättmaskin ska hålla i många år.

Det som inte räknas som fel är skador du själv har orsakat. Tappar du mobilen i golvet och skärmen spricker är det en olycka, inte ett fel i varan. Normalt slitage räknas inte heller som fel – att sulorna på ett par skor blir tunna efter flera år är helt enkelt vad som händer med skor.

Garanti eller reklamation?

Det här är sidans viktigaste skillnad. Reklamationsrätten är din rätt enligt lag. Garantin är ett frivilligt löfte från butiken eller tillverkaren. En garanti kan ge dig mer än lagen, men aldrig mindre.

Tre år – men två viktiga gränser

Reklamationsrätten sträcker sig över tre år, men de åren är inte likadana. Tidslinjen visar varför det spelar roll när felet visar sig.

Emmas mobil gick sönder efter 14 månader. Då antas felet ha funnits redan när hon köpte den, och det är butiken som måste visa att det inte var så – till exempel att hon har tappat mobilen i vatten. Hade felet visat sig efter två och ett halvt år hade Emma själv behövt visa att mobilen borde ha hållit längre.

Lika viktigt är att reklamera i tid. Du ska klaga inom skälig tid efter att du har märkt felet. Reklamerar du inom två månader räknas det alltid som i tid. Väntar du längre riskerar du att förlora din rätt.

Vad kan du kräva?

När en vara är felaktig kan du inte kräva vad som helst, direkt. Lagen har en ordning, ungefär som en trappa.

1. Laga eller byta. Först har du rätt att få felet rättat utan kostnad, antingen genom att varan repareras eller att du får en ny. Butiken har också rätt att först försöka rätta felet.
2. Prisavdrag. Om varan inte kan lagas eller bytas, eller om det tar för lång tid, kan du få tillbaka en del av pengarna och behålla varan.
3. Häva köpet. Om felet är allvarligt och inte blir åtgärdat kan du lämna tillbaka varan och få alla pengarna tillbaka.

Så reklamerar du

Kontakta butiken så snart du märker felet. Gör det gärna skriftligt, till exempel i ett mejl, så att du kan visa när du reklamerade. Beskriv felet, när du köpte varan och vad du vill att butiken ska göra. Spara kvittot – det behöver inte vara papperskvittot, ett kontoutdrag eller en orderbekräftelse fungerar också som bevis. Säger butiken nej kan du få hjälp av kommunens konsumentvägledare eller anmäla ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som prövar tvisten gratis.

Att ångra ett köp

Att reklamera är något annat än att ångra sig. En reklamation handlar om att varan är fel. Ångerrätt handlar om att du har ändrat dig, fast varan är helt i ordning.

Handlar du på nätet, per telefon eller av en säljare som knackar på dörren har du enligt distansavtalslagen i de flesta fall 14 dagars ångerrätt. Dagarna räknas från dagen efter att du fick varan. Du behöver inte förklara varför du ångrar dig, men du måste meddela företaget inom tiden och skicka tillbaka varan. Ofta får du själv betala returfrakten.

Det finns undantag. Ångerrätten gäller till exempel inte livsmedel och andra varor som snabbt blir dåliga, varor som tillverkats särskilt åt dig, hygienartiklar vars förpackning du har brutit och digitalt innehåll, som spel och appar, när nedladdningen har börjat och du har godkänt att ångerrätten då upphör.

När du handlar i en vanlig butik har du däremot ingen ångerrätt enligt lag. Många butiker erbjuder ändå öppet köp, till exempel i 30 dagar, men det är ett frivilligt löfte. Fråga därför om öppet köp innan du betalar, och se till att det står på kvittot.

När du köper av en privatperson

Köper du en begagnad cykel av en granne eller via en köp- och säljsajt gäller inte konsumentköplagen, utan köplagen. Varor säljs då ofta "i befintligt skick", och ditt skydd är svagare. Säljaren får ändå inte ljuga om varan eller dölja fel som hen känner till. Det finns heller ingen ångerrätt. Därför är det extra viktigt att titta noga på varan innan du betalar.

Sms:et ovan är påhittat, men det är byggt precis som de bluffsms som skickas till hundratusentals svenskar. Bedrägerier är ett av de brott som ökat mest i Sverige de senaste åren, och det är inte bara äldre som drabbas. Unga som handlar mycket på nätet, köper och säljer begagnat och använder Swish varje dag är också en måltavla.

Varför går vi på det?

Det är lätt att tro att bara godtrogna människor blir lurade. Men bedragarna vet hur hjärnan fungerar, och de använder samma knep om och om igen.

• Brådska. "Inom 24 timmar", "endast i dag", "nu, medan vi pratar". Den som har bråttom hinner inte tänka efter.
• Rädsla. "Någon försöker ta dina pengar." Rädsla får oss att handla först och fundera sen.
• För bra för att vara sant. Märkesskor för 80 procent rabatt eller en vinst i en tävling du aldrig var med i.
• Någon vi litar på. Bedragaren låtsas vara banken, ett fraktbolag, en myndighet eller en familjemedlem.

Samma knep används i desinformation och propaganda. Om du har läst Källkritik i vardagen känner du igen tankesättet: fråga dig vem som är avsändaren, vad hen vill och om det finns någon annan källa som bekräftar uppgifterna.

Bluffsms och mejl

Falska meddelanden som ska lura dig att lämna ut uppgifter kallas nätfiske. De ser ut att komma från ett företag du känner till, och de innehåller nästan alltid en länk. Länken leder till en sida som ser äkta ut men är gjord för att samla in kortnummer, lösenord eller koder.

Titta alltid på webbadressen. Bedragarna använder adresser som liknar det riktiga företagets, men med ett extra ord, ett bindestreck eller en konstig ändelse. Tryck aldrig på en länk i ett meddelande du inte väntade dig. Gå i stället själv till företagets webbplats eller app.

Falska webbshoppar

En falsk webbshop kan se helt professionell ut, med snygga bilder och kundomdömen. Men när du har betalat kommer ingen vara – eller en billig kopia. Några varningstecken:

• Priserna är orimligt låga. Ingen seriös butik säljer märkesvaror för en femtedel av priset.
• Du kan bara betala med Swish eller förskott. Särskilt om pengarna ska till ett privat mobilnummer.
• Det saknas organisationsnummer, adress och telefonnummer. Ett riktigt företag går att hitta.
• Butiken är helt ny. Sök på butikens namn tillsammans med ordet "bluff" och se vad andra har skrivit.

Betalsättet spelar roll. Betalar du med kort kan banken i vissa fall hjälpa dig att få tillbaka pengarna om varan aldrig kommer. Faktura är ännu tryggare, eftersom du betalar först när du har fått varan. En Swishbetalning till en privatperson fungerar däremot som kontanter och går nästan aldrig att få tillbaka.

Bedragarna som ringer

Den farligaste sortens bedrägeri sker ofta i telefon. Någon ringer och säger sig vara från banken, polisen eller ett säkerhetsföretag. Numret kan till och med se ut att komma från banken, eftersom bedragare kan förfalska vilket nummer som visas. Rösten är lugn och vänlig och förklarar att ditt konto är i fara. För att "stoppa" bedragarna behöver du bara legitimera dig med BankID.

Men när du legitimerar dig ger du i själva verket bedragaren tillgång till ditt konto. Därför finns det en regel som alltid gäller:

Legitimera dig aldrig med BankID och lämna aldrig ut koder när någon annan har kontaktat dig.

Din bank ringer aldrig och ber dig göra det. Lägg på, och ring själv upp banken på numret som står på bankens webbplats eller ditt kort.

"Hej mamma"

En annan vanlig bluff kommer som sms från ett okänt nummer: "Hej mamma, jag har tappat mobilen, det här är mitt nya nummer." Sedan kommer en fråga om pengar till en räkning som måste betalas i dag. Polisen har varnat för den här typen av bedrägeri. Skyddet är enkelt: ring det gamla numret eller ställ en fråga som bara den riktiga personen kan svara på.

Om du blivit lurad

1. Ring din bank direkt, dygnet runt, och spärra kort, konton och BankID.
2. Spara bevisen: sms, mejl, skärmbilder och kontoutdrag.
3. Polisanmäl på polisen.se eller genom att ringa 114 14.
4. Berätta för någon du litar på. Att bli lurad är inget att skämmas över – det är bedragaren som har gjort fel.

Tänk efter

Vilka av varningstecknen gick igen på flera skärmar? Skriv ner tre regler som du själv tänker följa innan du trycker på en länk, betalar något eller legitimerar dig. Jämför sedan med en klasskamrat.