Provträning – Politik och statsskick
Provträning – Rädda Nord-Ö
Sex stationer, en för varje paragraf i Nord-Ös grundlag. Klara en station så stiger öns demokratimätare. Klarar du alla sex är Nord-Ö räddat.
Den här sidan tränar samma sak som provet: statsskick, partier och ideologier, demokratins gråskala, hot i en kris, grundlagarna och hur man skriver ett bra resonemang. Du kan ta stationerna i vilken ordning du vill. Om du svarar fel får du en ledtråd, och längst ner i varje station finns facit när du har försökt själv.
Nord-Ös demokratimätare
0 av 6 stationer klara. Demokratin på Nord-Ö vacklar – börja var du vill.
Statsskicksmaskinen
Varje land har ett statsskick – reglerna för vem som har makten och hur den fördelas. Läs beskrivningarna och avgör vilket statsskick det handlar om.
Läs igen: Statsskick – Hur kan ett land styras
Facit station 1
1) Monarki med parlamentarism – som Sverige. 2) Republik med presidentstyre – som USA. 3) Absolut monarki. 4) Statsministern. Kungen är statschef men har ingen politisk makt.
Affischväggen
Valet till Tinget närmar sig och väggarna är fulla av affischer. Vilken ideologi ligger bakom varje slogan? Tänk på vad sloganen vill: mer gemensamt, mer frihet för individen eller att bevara det som finns?
Läs igen: Höger–vänster räcker inte längre – Hur funkar GAL–TAN
”Fabriken ska ägas av dem som arbetar där – inte av några få.”
”Du vet bäst hur du ska leva ditt liv. Mindre stat, mer frihet.”
”Det som byggts upp under generationer ska inte rivas i en handvändning.”
”Låt fler företag konkurrera – då blir det billigare och bättre för dig.”
”Familjen är samhällets grund. Stärk den – så stärks hela ön.”
”De som har mest ska bidra mest. Klyftorna ska minska.”
Facit station 2
Socialism: fabriken ägs av de som arbetar där, de som har mest ska bidra mest. Liberalism: mindre stat och mer frihet, fler företag som konkurrerar. Konservatism: bevara det som byggts upp, familjen som samhällets grund. Fråga 7: straffen – en värderingsfråga om lag och ordning, alltså GAL–TAN.
Gråskalan
Demokrati är inte antingen–eller. Tre öar långt ut i havet har skickat in uppgifter om sig själva. Läs tabellen och svara.
Läs igen: Demokrati eller diktatur – är det alltid svart eller vitt?
| Norrholm | Sydskär | Mittland | |
|---|---|---|---|
| Val | Vart femte år, flera partier | Inga val sedan 1998 | Vart fjärde år, men oppositionens ledare sitter i fängelse |
| Medier | Många fria tidningar | Bara statlig tv | Tidningar som kritiserar regeringen stängs ofta |
| Domstolar | Oberoende | Styrs av militären | Domarna utses av presidenten |
Öarna och uppgifterna är påhittade.
Facit station 3
1) Norrholm, Mittland, Sydskär. Mittland har val men saknar fria medier och fri opposition – ett mellanläge. Sydskär har inga val alls. 2) Oppositionen och fria medier hindras, så valet blir inte fritt. 3) Maktdelning – domstolarna ska vara oberoende av regeringen.
Varningslampan
En storm har slagit ut Nord-Ö. Här är sex rubriker från krisveckorna. Vissa beslut är vanliga i en kris. Andra är varningstecken för att demokratin håller på att försvagas. Tänd varningslampan där det behövs.
Läs igen: Vad händer när demokratin inte fungerar?
Facit station 4
Varning: stängda tidningar (pressfrihet), uppskjutet val (fria och regelbundna val) och utbytta domare (maktdelning). Vanliga krisbeslut: stängda skolor under några dagar, pengar som Tinget beslutat om, och oppositionens krav på redovisning – som tvärtom visar att demokratin fungerar.
Grundlagsvalvet
Grundlagarna är samhällets mest skyddade regler – som ett valv som inte går att öppna i en handvändning. Svara rätt på alla frågor så öppnas valvet.
Läs igen: Politik och statsskick – text och arbetsmaterial
Facit station 5
1) Skollagen – en vanlig lag. De fyra grundlagarna är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 2) Två likadana beslut med ett riksdagsval emellan. 3) Så att en tillfällig majoritet inte snabbt kan ändra spelreglerna. 4) Regeringsformen.
Resonemangstrappan
På provet bedöms dina resonemang som enkla, utvecklade eller välutvecklade. Här är tre svar på samma fråga. Avgör vilket trappsteg varje svar står på – då vet du vad du själv ska sikta på.
Frågan: Varför är fria medier viktiga för en demokrati?
Svar 1: ”Fria medier granskar dem som har makten. Om politiker gör något fel kan journalister avslöja det, och då kan väljarna rösta bort dem i nästa val. Utan fria medier vet folk inte vad som händer.”
Svar 2: ”Fria medier är viktiga för att folk ska få veta saker.”
Svar 3: ”Fria medier granskar makten och ger väljarna den information de behöver för att rösta. Därför är det ofta medierna som ledare tar kontroll över först när en demokrati försvagas, som i Tyskland 1933. Samtidigt kan fria medier också sprida vinklade nyheter, så det räcker inte med pressfrihet – det behövs också medborgare som kan granska källor. Fria medier är nödvändiga, men demokratin behöver flera skydd.”
Facit station 6
Svar 2 är enkelt: det stämmer, men förklarar ingenting. Svar 1 är utvecklat: det visar hur granskning leder till att väljare kan utkräva ansvar. Svar 3 är välutvecklat: det kopplar ihop flera samband, ger ett historiskt exempel, tar upp en svaghet och drar en slutsats. Skillnaden är inte längden utan hur många samband svaret visar och om det väger olika sidor mot varandra.
Din tur: Skriv ett eget svar på frågan Varför är oberoende domstolar viktiga för en demokrati? Försök nå översta trappsteget: förklara sambandet, ge ett exempel och ta upp en svaghet eller en annan sida.