Facit och bedömning – Del A

A1 (1 p): Parlamentarism. Regeringen utses av Tinget och måste avgå om en majoritet röstar emot den (§ 3). Poäng kräver motivering med stöd i källan.

A2 (1 p): Nord-Ö är en republik med vald president, Sverige är en monarki med en ärftlig kung som statschef. Båda har parlamentarism och en statschef utan politisk makt. Poäng för att skillnaden republik–monarki förklaras.

A3 (E/C/A):

• E: Ger en fördel och en nackdel på ett enkelt sätt. ”En fördel är att folket själva väljer ledaren. En nackdel är att en person får mycket makt.”
• C: Förklarar varför fördelen och nackdelen uppstår och beskriver ett samband. ”… eftersom presidenten både leder regeringen och är vald direkt kan hen driva sin politik även om Tinget säger nej. Det gör det tydligt vem som bär ansvaret, men också svårare att stoppa dåliga beslut.”
• A: Resonerar om flera samband och väger för- och nackdelar mot varandra, till exempel kopplat till maktdelning, ansvarsutkrävande eller risken för maktkoncentration, och drar en slutsats.

Facit och bedömning – Del B

B1 (3 p, 1 p per parti med belägg): Havspartiet – socialism (gemensamt ägande, höjd skatt för de rikaste). Framstegsförbundet – liberalism (lägre skatt, konkurrens, individens frihet). Öns Röst – konservatism (traditioner, familjen, ordning). Godta även nationalism som tillägg för Öns Röst.

B2 (2 p): Havspartiet: vänster och GAL. Framstegsförbundet: höger och GAL (libertärt). Öns Röst: mitten eller svagt vänster i ekonomi (trygg välfärd), tydligt TAN. 2 p för alla tre rimligt placerade på båda skalorna, 1 p för två.

B3 (E/C/A):

• E: Konstaterar att partiet är svårt att placera eftersom det har åsikter om annat än ekonomi. ”Öns Röst pratar om traditioner och straff, inte bara om skatter.”
• C: Förklarar att vänster–högerskalan handlar om ekonomi och att Öns Röst skiljer sig från de andra främst i värderingsfrågor, som GAL–TAN fångar.
• A: Visar att Öns Röst kan ligga nära Havspartiet i ekonomi men långt ifrån det i värderingsfrågor, och drar slutsatsen att två partier som ser lika ut på en skala kan vara motsatser på den andra.

Facit och bedömning – Del C

C1 (1 p): Västö, Söderö, Östö. Poäng kräver rätt ordning och två relevanta uppgifter, till exempel oberoende domstolar och pressfrihet.

C2 (1 p): Val utan konkurrerande partier och utan fri press är inga fria val. Ett högt deltagande kan bero på tvång eller på att det inte finns något verkligt val att göra.

C3 (E/C/A):

• E: Ger ett enkelt svar med en brist och en följd. ”Söderö är ingen riktig demokrati för tidningarna styrs av regeringen, så folk får inte veta allt.”
• C: Förklarar hur flera brister hänger ihop, till exempel att väljarna inte kan göra ett informerat val när pressen är styrd och att ingen kan stoppa makten när domstolarna inte är oberoende.
• A: Resonerar om Söderö som ett mellanläge mellan demokrati och diktatur, visar flera samband mellan press, rättsväsende och val, tar upp följder för olika grupper (till exempel oppositionen och vanliga väljare) och drar en välgrundad slutsats.

Facit och bedömning – Del D

D1 (3 p, 1 p per förslag): Uppskjutet val – regelbundna och fria val, folkets rätt att utkräva ansvar. Regeringen avgör vad som är falskt – yttrandefrihet och pressfrihet, risk för censur. Avskedade domare – maktdelning och rättssäkerhet, oberoende domstolar.

D2 (E/C/A) – källkritik:

• E: Ger ett enkelt källkritiskt argument. ”Källa 5 är skriven av regeringen själv, så den vill få förslagen att låta bra.”
• C: Använder flera kriterier, till exempel tendens (regeringen försvarar sina egna förslag), syfte (att övertyga) och att källa 4 återger flera parter. Visar att också källa 4 kan ha en tendens.
• A: Väger källorna mot varandra på ett välgrundat sätt: källa 4 är mer trovärdig som beskrivning av vad som föreslås, men intervjuerna med tjugo öbor säger lite om vad hela befolkningen tycker. Källa 5 är ett bra belägg för hur regeringen motiverar förslagen, men inte för om de behövs.

D3 (E/C/A) – individer och grupper:

• E: Beskriver en enkel följd för två grupper. ”Journalister kan inte skriva kritik. Väljarna får inte rösta.”
• C: Förklarar följder och hur de hänger ihop, till exempel att oppositionen förlorar sin möjlighet att nå väljarna när pressen begränsas och valet skjuts upp.
• A: Visar hur förslagen förstärker varandra – utan fri press, oberoende domstolar och val finns ingen som kan stoppa regeringen – och resonerar också om hur grupperna kan påverka situationen, till exempel genom att protestera eller vända sig till domstol.

Facit och bedömning – Del E

E1 (2 p): Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 2 p för alla fyra, 1 p för två eller tre.

E2 (2 p): Riksdagen måste fatta två likadana beslut med ett riksdagsval emellan (1 p). Syftet är att en tillfällig majoritet inte snabbt ska kunna ändra spelreglerna och att väljarna får säga sitt i valet (1 p).

E3 (E/C/A):

• E: Ger ett rimligt förslag med en enkel motivering. ”Val får aldrig skjutas upp, för då kan regeringen sitta kvar hur länge som helst.”
• C: Ger ett förslag som tydligt skulle ha stoppat minst ett av förslagen i krisen och förklarar hur skyddet fungerar, till exempel att grundlagen bara får ändras med två beslut och val emellan.
• A: Ger ett välmotiverat förslag, visar samband mellan flera skydd (val, press, domstolar) och resonerar om förslagets gränser, till exempel vad som händer vid en verklig nödsituation.

Facit och bedömning – Del F

• E: Beskriver två hot och ett skydd på ett enkelt sätt, med ett exempel. Slutsatsen är kort och kopplas löst till texten.
• C: Förklarar hur hot och skydd hänger ihop, använder både Nord-Ö och ett verkligt exempel på ett relevant sätt, och drar en slutsats som motiveras.
• A: Resonerar om hur flera hot och skydd samverkar, jämför exemplen, väger skydden mot varandra och drar en välgrundad slutsats som också tar upp svagheter i det skydd eleven väljer.

Tänk på att längden inte avgör nivån. En kort text med tydliga samband kan nå högre än en lång uppräkning.