Lektionsplanering – Politik och statsskick

Fem lektioner där klassen bygger ett eget land från grunden – och sedan får kämpa för att det ska förbli en demokrati.

I det här området läser eleverna inte bara om statsskick, ideologier och demokratins hot. De bygger ett eget land och ser vad som händer med det. Nord-Ö är en påhittad ö som precis har blivit självständig. Den har invånare, städer, en gruva och en språklig minoritet – men inget statsskick, inga partier och ingen grundlag.

Varje lektion är ett nytt kapitel i öns historia, och det klassen bestämmer i ett kapitel får följder i nästa. Grundlagen de skriver i lektion 1 sätts på prov när en kris drabbar ön i lektion 4, och i lektion 5 får de reparera det som inte höll. Därför fungerar lektionerna bäst i ordning.

Nord-Ö. Påhittad karta, ritad för SO-Portalen.se. Öns faktablad finns i lektion 1.

Så är varje lektion uppbyggd

Alla fem lektioner följer samma ordning. Lektionerna 1, 2 och 4 har dessutom ett Ö-material med det eleverna behöver för att spela – det kan skrivas ut och delas ut.

Starta med en fråga som eleverna tänker på själva och sedan pratar om med en kompis.
Läs undersidan på SO-portalen, gärna högt tillsammans eller i par.
Gör tre uppgifter som bygger på varandra – och som för Nord-Ös historia framåt. Under varje uppgift står det vad eleverna ska ha gjort när de är klara.
Diskutera två öppna frågor i helklass.
Avsluta med frågebatteriet – som läxa, exit ticket eller repetition inför provet.

Lgr22-kopplingar

Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: olika statsskick och politiska system i världen, samt vad demokrati innebär och hur den kan förverkligas och hotas.
Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: politiska ideologier och hur de kommer till uttryck i partiers ställningstaganden.
Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: grundlagarna, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter.
Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: allmänna val och hur medborgare kan påverka beslut.
Samhällskunskap, syfte: analysera samhällsstrukturer, reflektera över hur samhällen är organiserade och uttrycka och värdera ståndpunkter med argument.

Kopplingarna är formulerade i sammandrag. Se Skolverkets kursplan i samhällskunskap för exakt lydelse. Fler texter finns i Politik och statsskick – text och arbetsmaterial.

Kapitel 1

Hur ska ön styras?

Målet: Eleverna kan jämföra olika statsskick och motivera vilket som passar ett land.

Starta

Ni har fått ett helt land – men inga regler alls. Vad är det första ni bestämmer?

Visa kartan över Nord-Ö och läs öns faktablad högt innan eleverna svarar.

Läs

Statsskick – Hur kan ett land styras

Ö-material: Nord-Ös faktablad

Befolkning: Cirka en miljon invånare. Nästan hälften bor i huvudstaden Hamnby.
Ekonomi: Järngruvan i Järnberg står för nästan hälften av exporten. Fiske i Västvik och turism i skärgården är de andra stora näringarna.
Minoriteten: Ungefär 60 000 människor i skärgården i norr talar skärmål. De har länge känt sig bortglömda av Hamnby.
Historia: Ön styrdes i 200 år från grannlandet Storriket. För ett år sedan blev den självständig efter en fredlig folkomröstning.
Läget i dag: En tillfällig övergångsregering sköter ön. Den har lovat att lämna över makten när ön har ett statsskick och en grundlag.

Gör

Fyra sätt att styra Gör en tabell med fyra statsskick: absolut monarki, konstitutionell monarki med parlamentarism, republik med presidentstyre och diktatur. Skriv för varje: vem har makten, hur får hen den, och ett land som styrs så i dag. Klar när: tabellen har fyra rader med alla tre delarna ifyllda.
Förslaget till Nord-Ö I grupper: välj ett statsskick för Nord-Ö och skriv tre skäl till att det passar just ön. Tänk på Hamnby, gruvan och skärgården. Varje grupp presenterar sitt förslag, och klassen röstar. Klar när: gruppen har presenterat ett förslag med tre skäl, och klassen har röstat.
Öns första grundlag Klassen skriver gemensamt en grundlag för Nord-Ö på högst fem paragrafer. Den ska säga vem som har makten och hur ledarna väljs. Spara grundlagen – den kommer att prövas i lektion 4. Klar när: grundlagen är skriven, har högst fem paragrafer och är sparad.

Till läraren: rätta inte grundlagen. Det är meningen att den ska ha luckor, som krisen i lektion 4 sedan hittar.

Diskutera

Finns det något statsskick som passar alla länder – eller beror det på landet?
Var det rättvist att majoriteten i klassen fick bestämma öns statsskick? Vad tycker de i skärgården?

Frågebatteri – lektion 1 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vad är ett statsskick?
Vad är skillnaden mellan en monarki och en republik?
Vad är en konstitutionell monarki? Ge ett exempel på ett land.
Vad är parlamentarism?
Vad är presidentstyre? Ge ett exempel på ett land.
Vad är en grundlag?
Vad är maktdelning, och varför behövs den?
Varför kan två länder som båda är monarkier styras på helt olika sätt? Ge ett exempel.
Vad kännetecknar en diktatur?
Vilka fördelar och nackdelar har presidentstyre jämfört med parlamentarism?
Varför behöver ett land en grundlag som är svår att ändra?
Vilket statsskick valde klassen för Nord-Ö, och varför? Tycker du att det var rätt val?

Kapitel 2

Partierna tar form

Målet: Eleverna kan förklara höger–vänster och GAL–TAN och använda skalorna för att placera partier.

Starta

Kan två personer som båda röstar på ett vänsterparti ändå vara helt oense?

Läs

Höger–vänster räcker inte längre – Hur funkar GAL–TAN

Ö-material: Nord-Ös tre stora frågor

Gruvan: Gruvan ägs i dag av staten men går med förlust. Ett utländskt bolag vill köpa den och lovar fler jobb, men vill slippa öns nya miljöregler. Ska ön sälja?
Skärmålet: Skärborna vill att skärmål ska bli officiellt språk och att deras barn ska få undervisning på skärmål. Andra menar att det splittrar ön och kostar för mycket. Vad ska gälla?
Gränsen: Det är krig i ett land söder om ön, och båtar med människor på flykt har börjat komma till Västvik. Hur många ska ön ta emot, och på vilka villkor?

Gör

Grunda ett parti Varje grupp grundar ett parti på Nord-Ö. Ge partiet ett namn och ta ställning i öns tre stora frågor. Skriv partiets svar i en mening per fråga. Klar när: partiet har ett namn och ett svar i alla tre frågor.
Partikartan Rita ett koordinatsystem med höger–vänster åt ena hållet och GAL–TAN åt det andra. Placera ert eget parti och de andra gruppernas partier, och motivera varje placering med vad partiet tycker i öns frågor. Klar när: alla partier är placerade med en motivering var.
Valet på Nord-Ö Varje parti håller ett valtal på högst en minut. Sedan röstar alla hemligt – men man får inte rösta på sitt eget parti. Räkna om rösterna till platser i ett parlament med 51 platser och ta reda på vilka partier som kan bilda regering tillsammans. Klar när: platserna är fördelade och klassen vet vilka som bildar Nord-Ös första regering.

Till läraren: skriv upp vilka partier som bildar regering. De kommer att få ett svårt förslag på sitt bord i lektion 4.

Diskutera

Vilken av öns tre frågor splittrade klassen mest – och var den en höger–vänster-fråga eller en GAL–TAN-fråga?
Kan partier som ligger långt från varandra på kartan ändå samarbeta i en regering?

Frågebatteri – lektion 2 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vad betyder höger och vänster i politiken?
Vilka sorters frågor handlar höger–vänster-skalan främst om?
Vad står GAL för?
Vad står TAN för?
Vad är en ideologi?
Nämn tre politiska ideologier.
Varför räcker inte höger–vänster-skalan för att beskriva alla partier?
Ge ett exempel på en fråga som handlar mer om GAL–TAN än om höger–vänster.
Kan ett parti vara både vänster och TAN? Förklara.
Varför kan det vara svårt att placera ett parti exakt på skalorna?
Hur påverkar partiernas placering vilka som kan samarbeta i en regering?
Var skulle du placera dig själv, och vilken fråga väger tyngst för dig?

Kapitel 3

Demokrati i gråskala

Målet: Eleverna kan förklara varför demokrati är en skala och inte ett antingen–eller, och använda ett demokratiindex för att jämföra länder.

Starta

Om ett land har val vart fjärde år – är det då automatiskt en demokrati?

Läs

Demokrati eller diktatur – är det alltid svart eller vitt?

Gör

Länderna på skalan Rita en lång linje från ”fullständig demokrati” till ”diktatur”. Slå upp de här åtta länderna hos Freedom House eller V-Dem och placera dem på linjen: Sverige, USA, Indien, Brasilien, Turkiet, Ryssland, Kina och Nordkorea. Klar när: alla åtta länder är placerade och du har skrivit vilken källa du använde.
Vad skiljer dem åt? Välj två länder som hamnade nära varandra men inte på samma plats. Ta reda på vad som skiljer dem åt – till exempel pressfrihet, fria val eller oberoende domstolar. Klar när: du har hittat minst två skillnader.
Granska Nord-Ö Granska Nord-Ös grundlag från lektion 1 som om ni vore Freedom House. Var hamnar ön på linjen? Vad saknas för att ön ska räknas som en fullständig demokrati – och skyddas skärborna? Klar när: Nord-Ö är placerad på linjen med minst två motiveringar och en brist.

Diskutera

Kan ett land vara en demokrati för majoriteten men inte för en minoritet?
Vem ska få bestämma vilka länder som räknas som demokratier?

Frågebatteri – lektion 3 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vad är en diktatur?
Vad är en auktoritär stat?
Vad är en totalitär stat?
Vad är ett demokratiindex?
Nämn två organisationer som mäter demokrati i världen.
Vad menas med en hybridregim?
Varför räcker det inte med val för att ett land ska räknas som en demokrati?
Vilka friheter brukar försvinna först när ett land blir mindre demokratiskt?
Varför är det svårt att mäta demokrati?
Hur kan ett land vara demokratiskt för majoriteten men inte för en minoritet?
Varför kan olika index ge samma land olika resultat?
Var placerade du Nord-Ö på skalan, och vad skulle göra ön mer demokratisk?

Kapitel 4

Krisen

Målet: Eleverna kan förklara hur demokratier kan försvagas steg för steg och vilka motkrafter som kan stoppa det.

Starta

Regeringen säger att demokratin måste pausas för att kunna räddas. Kan det någonsin stämma?

Läs

Vad händer när demokratin inte fungerar? Fördjupning: Weimarrepubliken – när en demokrati föll inifrån

Ö-material: Krisen och regeringens förslag

Två år har gått sedan valet. Järnpriset i världen har rasat, och gruvan i Järnberg har stängt. Var femte invånare på ön saknar jobb. Det har varit oroligheter i Hamnby, och en tidning har skrivit att regeringen visste om gruvans problem men teg. Regeringen lägger fram det här förslaget:

Lag om nationell återhämtning

Nästa val skjuts upp två år, så att regeringen får arbetsro.
Regeringen får stänga tidningar och webbplatser som ”sprider panik”.
Domarna i Högsta domstolen ska gå i pension vid 60 år i stället för 70. Regeringen utser de nya domarna.
Demonstrationer kräver tillstånd, och polisen får neka tillstånd om det behövs för ordningen.
Lagen gäller ”tills krisen är över”.

Rollerna. Partierna som bildade regering i lektion 2 är regeringen och ska försvara förslaget. De andra partierna är oppositionen. Läraren utser dessutom tre till fyra elever till journalister och tre elever till domare i Högsta domstolen.

Gör

Förbered din roll Läs förslaget. Regeringen skriver tre argument för förslaget. Oppositionen skriver tre argument emot. Journalisterna skriver två frågor som de vill ställa till regeringen. Domarna letar i Nord-Ös grundlag efter något som gör förslaget olagligt. Klar när: din grupp har sina argument, frågor eller paragrafer klara.
Debatten i parlamentet Regeringen presenterar förslaget, oppositionen svarar och journalisterna ställer sina frågor. Domarna säger om förslaget strider mot grundlagen. Till sist röstar parlamentet enligt platsfördelningen från lektion 2. Klar när: parlamentet har röstat och klassen vet om förslaget gick igenom.
Vad hände egentligen? Gå ur rollen. Skriv vilken av de fem punkterna i förslaget som var farligast för demokratin och varför. Skriv också om grundlagen från lektion 1 skyddade ön – och i så fall vilken paragraf som gjorde det. Klar när: du har valt den farligaste punkten och tagit ställning till om grundlagen höll.

Till läraren: oavsett hur omröstningen går leder krisen vidare till lektion 5. Gick förslaget igenom behöver ön en bättre grundlag. Stoppades det kan klassen undersöka vad som räddade ön och om det räcker nästa gång.

Diskutera

Varför var det svårare än man kanske trodde att säga nej till förslaget?
Ska en regering någonsin få mer makt i en kris – och i så fall på vilka villkor?

Frågebatteri – lektion 4 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vad menas med att en demokrati försvagas?
Vad är en statskupp?
Vad betyder censur?
Vad innebär det att domstolarna är självständiga?
Vad är ett undantagstillstånd?
Vad är populism?
Varför försvinner demokratier oftare steg för steg än över en natt?
Varför försöker makthavare ofta påverka domstolarna och medierna först?
Hur kan en kris göra det lättare att inskränka demokratin?
Vilka varningstecken kan visa att en demokrati är i fara?
Hur föll demokratin i Weimarrepubliken, och vilka likheter finns med krisen på Nord-Ö?
Vilken grupp på Nord-Ö hade störst möjlighet att stoppa förslaget? Motivera ditt svar.

Kapitel 5

Grundlagen som skydd

Målet: Eleverna kan förklara hur grundlagar skyddar en demokrati och jämföra Nord-Ös grundlag med Sveriges.

Starta

Vilken regel hade stoppat krisen på Nord-Ö – om den bara hade funnits?

Läs

Sveriges statsskick – monarki eller demokrati

Gör

Sveriges fyra grundlagar Skriv namnen på Sveriges fyra grundlagar och en mening om vad var och en skyddar. Ta reda på hur en svensk grundlag ändras. Klar när: alla fyra grundlagar är förklarade och du vet hur de ändras.
Hade Sverige klarat sig? Gå igenom de fem punkterna i Nord-Ös krisförslag. Skriv för varje punkt om den hade gått att genomföra i Sverige, och vilken grundlag som i så fall hade stått i vägen. Klar när: alla fem punkter har ett svar och en grundlag eller ett skäl.
Nord-Ös nya grundlag Skriv om Nord-Ös grundlag. Lägg till minst tre nya paragrafer som hade stoppat krisen, till exempel om val, pressfrihet, domstolarna eller skärbornas rättigheter. Bestäm också hur svårt det ska vara att ändra grundlagen. Klar när: den nya grundlagen har minst tre nya paragrafer och en regel för hur den ändras.

Diskutera

Räcker det med bra lagar – eller måste det också finnas människor som är beredda att försvara dem?
Kan en grundlag bli så svår att ändra att den blir ett problem?

Frågebatteri – lektion 5 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vilka fyra grundlagar har Sverige?
Hur ändras en svensk grundlag?
Vad skyddar tryckfrihetsförordningen?
Vad handlar regeringsformen om?
Vad är en fri- och rättighet? Ge två exempel.
Vad är en författningsdomstol, och har Sverige någon?
Varför måste det vara ett val mellan de två besluten när en svensk grundlag ändras?
Hur kan en grundlag skydda minoriteter?
Varför räcker det inte med bra lagar om ingen följer dem?
Vilken paragraf lade klassen till i Nord-Ös grundlag, och varför?
Finns det nackdelar med att göra grundlagar mycket svåra att ändra?
Vad är viktigast för att en demokrati ska överleva – lagarna, institutionerna eller medborgarna? Motivera ditt svar.

Examination: Rädda Nord-Ö

Eleverna skriver en analys på 1–2 sidor om vad som hände med demokratin på Nord-Ö. Eftersom varje klass fattar egna beslut blir berättelsen olika i varje klass, och analysen måste bygga på det eleverna själva har varit med om. Analysen ska:

beskriva vilket statsskick Nord-Ö fick och varför, och jämföra det med ett verkligt land,
förklara öns partier med hjälp av höger–vänster och GAL–TAN,
placera Nord-Ö på en skala mellan demokrati och diktatur före och efter krisen, med motiveringar,
förklara varför krisförslaget var ett hot mot demokratin och vad som stoppade det – eller varför ingenting gjorde det,
jämföra med ett verkligt exempel på en demokrati som har försvagats eller fallit, till exempel Weimarrepubliken,
värdera vilken av de nya paragraferna i Nord-Ös grundlag som är viktigast, och om den räcker.

Analysen ska använda minst fem begrepp från området och bygga på minst två källor utöver SO-portalen, till exempel Freedom House, V-Dem eller riksdagen.se. Källorna ska redovisas.

Tips: Spara allt klassen skapar – grundlagen, partikartan, valresultatet och protokollet från debatten – på en gemensam plats. Då har eleverna ett eget källmaterial att citera ur i analysen, och du kan se att de verkligen bygger på vad som hände i er klass.