Nationella minoriteter, samer och minoritetsrättigheter · Del 3

Sametinget – både parlament och myndighet

Sametinget passar inte riktigt in i samma mall som riksdagen, en kommun eller en vanlig statlig myndighet. Det är nämligen två saker samtidigt: samernas folkvalda parlament och en statlig myndighet.

Varför finns det ett särskilt folkvalt parlament för samer i Sverige – och vad får det egentligen bestämma?

Ett organ med två roller

När man hör ordet Sametinget är det lätt att tänka på ett parlament ungefär som Sveriges riksdag. Det stämmer till en del – samer som finns i sameröstlängden väljer politiska företrädare till Sametinget. Men Sametinget är samtidigt en myndighet under regeringen. Det är just den här dubbelrollen som gör Sametinget speciellt.

Det är alltså inte två separata organisationer som råkar ha samma namn. Sametinget är i sin helhet en myndighet och samtidigt ett folkvalt organ. Den politiska delen består bland annat av plenum, styrelse och nämnder, medan ett kansli med anställda tjänstepersoner sköter mycket av det löpande arbetet.

Varför finns Sametinget?

Samerna är ett urfolk i Sverige. När Sametinget inrättades 1993 skapades en särskild politisk institution där samer själva kunde välja företrädare för samiska frågor. Samtidigt fick institutionen statliga förvaltningsuppgifter.

Sametingets övergripande uppgift är att verka för en levande samisk kultur. Det handlar bland annat om språk, kultur, näringar och möjligheten att föra fram samiska behov och perspektiv när samhället fattar beslut.

Sametingsvalet – vilka väljer parlamentet?

Val till Sametingets politiska organ hålls vart fjärde år. Hela Sverige är en valkrets, och väljarna utser 31 ledamöter. De 31 ledamöterna bildar Sametingets plenum, som är det högsta folkvalda beslutande organet inom Sametinget.

Sametingsvalet fungerar inte precis som riksdagsvalet. Det räcker inte att bara bo i Sverige och ha fyllt 18 år. För att rösta måste en person vara upptagen i sameröstlängden.

Valet är alltså ett sätt för den samiska väljarkåren i Sverige att utse sina politiska företrädare. Plenum väljer sedan bland annat Sametingets styrelse, presidium och ledamöter i olika nämnder.

Vad arbetar Sametinget med?

Sametingets uppgifter är betydligt bredare än att hålla politiska debatter. Sametingslagen och myndighetens instruktion ger Sametinget flera konkreta uppdrag.

• Samiska språk: fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet.
• Kultur: fördela vissa statliga bidrag och medel till samisk kultur och samiska organisationer.
• Samhällsplanering: bevaka att samiska behov beaktas, bland annat rennäringens intressen när mark och vatten används.
• Information: sprida kunskap om samiska förhållanden.
• Rennäring och samiskt näringsliv: arbeta med olika myndighetsuppgifter och följa utvecklingen inom området.
• Minoritetspolitik: sedan den 1 juli 2026 är Sametingets ansvar som förvaltningsmyndighet för minoritetspolitiken när det gäller samer och samiska tydliggjort i myndighetens instruktion.

Sametinget fungerar dessutom som expertmyndighet och rådgivande organ i samiska frågor. I ärenden som kan få särskild betydelse för samerna finns regler om konsultation. Det ger Sametinget en viktig roll när andra offentliga aktörer behandlar frågor som direkt kan påverka samernas språk, kultur, näringar eller ställning som urfolk.

Hur hänger Sametinget ihop med riksdag och regering?

Här blir dubbelrollen extra tydlig. Riksdagen beslutar om Sveriges lagar och statens budget. Regeringen styr riket och ansvarar för den statliga förvaltningen. Sametinget är en statlig myndighet och arbetar därför inom de lagar, förordningar och uppdrag som riksdag och regering har beslutat om.

Men pilen ovan visar bara myndighetsrollen. Som folkvalt organ har Sametinget också en annan riktning: de folkvalda politikerna kan ta ställning, driva samepolitiska frågor, lämna synpunkter och försöka påverka riksdag, regering och andra beslutsfattare.

Varför är Sametinget en demokratifråga?

Demokratin handlar inte bara om att alla röstar i samma val. Den handlar också om representation: vilka röster som blir hörda, vem som får delta när beslut förbereds och hur grupper kan påverka frågor som berör dem.

Sametingets konstruktion visar samtidigt att representation och formell beslutanderätt inte är samma sak. Sametinget ger samiska väljare en folkvald politisk institution, men många beslut som påverkar samer fattas fortfarande av riksdag, regering, kommuner, domstolar och andra myndigheter. Därför är det viktigt att kunna skilja mellan att företräda, påverka, rådge och besluta.

Snabbkoll