1–10: 1 C, 2 E, 3 H, 4 J, 5 G, 6 D, 7 A, 8 F, 9 I, 10 B. 11: b. 12: c.

Delen bedöms som helhet. Riktvärden: 7–8 rätt visar begreppskunskap på E-nivå, 9–10 rätt på C-nivå och 11–12 rätt på A-nivå. Begreppsanvändningen i del 2–7 väger tyngre i matrisen.

Uppgift 13

Fakta: att förslaget sparar 2,4 miljoner, att beslutet fattas i november, att Stjärnan har 45 besökare per kväll. Åsikt: ”Det är ett svek mot ungdomarna” eller ”vi måste prioritera skolan”. Fakta går att kontrollera, åsikter är värderingar – i artikeln står de som citat och tillskrivs en person.

Uppgiften räknas in i matrisens rad om hur medier framställer nyheter.

Uppgift 14

Exempel: rubriken ”Kaos” och ”slänger ut på gatan” är dramatiska och värderande; bilden på en ensam tonåring väcker medlidande; ”hundratals ungdomar” överdriver jämfört med 45 per kväll; kopplingen till gängkriminalitet saknar belägg; bara en sida får komma till tals; uppgiften om renoveringen ställer politikerna i dålig dager utan förklaring; ”toppolitiker” i stället för titeln.

E: Ger exempel på vinkling med en enkel förklaring. C: Ger tre exempel och förklarar hur de påverkar läsaren. A: Jämför systematiskt med artikel A, till exempel siffrorna, och visar hur flera grepp samverkar till en helhetsbild.

Uppgift 15

Närhet (lokal händelse), konflikt (politiker mot opposition och ungdomar), påverkar många (familjer, unga), känslor (ungdomar som förlorar sin plats), aktualitet (budgeten diskuteras nu).

E: Nämner ett kriterium med en enkel koppling. C: Förklarar två kriterier kopplade till händelsen. A: Förklarar också varför kvällstidningen förstärker vissa kriterier, som konflikt och känslor.

Uppgift 16

Public service finansieras gemensamt via en avgift som tas ut med skatten och ska enligt sitt uppdrag vara saklig, opartisk och allsidig. En kommersiell tidning lever på annonser och läsare, och dramatiska rubriker ger fler klick och sålda lösnummer. Båda ska ändå följa pressetiska regler.

E: Nämner att de finansieras olika. C: Förklarar hur finansiering och uppdrag påverkar innehållet. A: Resonerar också om för- och nackdelar, till exempel att kvällstidningar kan granska makten hårt men riskerar att överdriva.

Uppgift 17

56 − 51 = 5 fler anmälda brott. 5 / 51 ≈ 0,1, alltså ungefär 10 procent. Räknas in i matrisens rad om statistik.

Uppgift 18

Y-axeln börjar på 50 i stället för 0. Därför ser stapeln för 2025 ut att vara sex gånger så hög som stapeln för 2023, fast skillnaden bara är 10 procent. Ett rättvist diagram börjar på noll, eller markerar tydligt att axeln är bruten.

E: Ser att axeln inte börjar på noll. C: Förklarar hur det förstorar skillnaden och beskriver ett rättvist diagram. A: Resonerar också om varför avsändaren kan ha valt att göra så.

Uppgift 19

Fritidsgården har ännu inte stängts, så ökningen kan inte bero på en stängning. Anmälda brott är inte samma sak som alla brott – antalet anmälningar kan öka av andra skäl, till exempel att fler anmäler. Siffrorna är små och kan variera slumpmässigt från år till år. För att veta mer behövs uppgifter över längre tid, jämförelser med andra kommuner, siffror i förhållande till antalet unga och forskning om fritidsgårdars betydelse. Avsändaren har dessutom en tydlig tendens.

E: Ett rimligt argument emot slutsatsen. C: Flera argument och förslag på uppgifter som behövs. A: Ser att ökningen skedde innan stängningen, skiljer på samband och orsak och bedömer avsändarens tendens.

Uppgift 20

Apparna använder algoritmer som visar det som användaren tidigare gillat, delat, kommenterat eller tittat länge på. Alva har visat intresse för Stjärnan och får mer av samma sak, Noah får gaming. Plattformarna vill hålla kvar användarna så länge som möjligt, eftersom de tjänar pengar på annonser.

Uppgiften räknas in i matrisens rad om digitala mediers påverkan. En förklaring med begreppet algoritm motsvarar E–C. Om eleven också förklarar plattformarnas affärsmodell motsvarar det A.

Uppgift 21

Alva: ekokammare – hon ser nästan bara åsikter som bekräftar hennes egen, och vinklade källor blandas med nyheter. Hon får inte ta del av kommunens argument. Noah: filterbubbla – han får nästan ingen information om en fråga som påverkar honom och hans ort. Båda får en ofullständig bild.

E: Beskriver en risk med ett av flödena. C: Använder båda begreppen korrekt och beskriver risker för båda. A: Resonerar om konsekvenser för demokratin, till exempel att det blir svårare att diskutera när människor har helt olika bilder av verkligheten.

Uppgift 22

Nej. När någon får betalt eller andra förmåner för att visa en produkt är det reklam, och enligt marknadsföringslagen ska det tydligt framgå, till exempel med ordet ”reklam” i början. Smygreklam är reklam som döljs och ser ut som en egen åsikt eller rekommendation. Regler finns för att konsumenter ska kunna veta när någon vill sälja något. Unga litar ofta på influencers som de ser som kompisar.

E: Förklarar vad smygreklam är. C: Förklarar också varför det finns regler. A: Resonerar om varför unga är särskilt utsatta och vad det får för följder.

Uppgift 23

Äkthet: bilden är manipulerad – ansiktet ser inklistrat ut och originalet kommer från ett bröllop. Tid: originalet är från 2019 och beslutet har inte ens fattats, så texten kan inte stämma. Beroende: det finns ingen oberoende källa som bekräftar bilden, bara ett nytt konto. Tendens: texten vill väcka ilska och uppmanar till delning.

E: Använder några av kriterierna på ett enkelt sätt. C: Använder alla fyra kriterierna korrekt med stöd i granskningen. A: Väger ihop kriterierna till en motiverad slutsats om bildens trovärdighet och avsändarens syfte.

Uppgift 24

Kontot som skapade och spred bilden sprider desinformation – det är medvetet falskt för att påverka. Mostern tror att bilden är sann och sprider misinformation. Skillnaden är avsikten, inte innehållet.

Räknas in i matrisens rad om källkritik. Rätt svar med förklaring motsvarar C, rätt svar utan förklaring E.

Uppgift 25

Bilden väcker starka känslor, bekräftar en bild som många redan har av politiker och uppmanar till delning, och algoritmerna sprider det som engagerar. Följder: Maria Ek kan få sitt rykte förstört och utsättas för hat, förtroendet för politiker minskar och debatten handlar om en lögn i stället för om sakfrågan. Råd: stanna upp om något väcker stark känsla, kolla avsändaren, sök om trovärdiga medier rapporterat om saken, gör en omvänd bildsökning.

E: Enkla resonemang om varför bilden sprids och ett råd. C: Utvecklade resonemang om orsaker och följder och två råd. A: Välutvecklade resonemang som kopplar följderna för en enskild politiker till följder för demokratin.

Uppgift 26

Kommentar 1, 4 och 5 är åsikter och kritik och skyddas av yttrandefriheten, även om de är hårda. Kommentar 2 kan vara olaga hot – den antyder att skribenten vet var hon bor och ska skada henne. Kommentar 3 kan vara förtal – ett påstående om brott utan belägg, som kan skada hennes anseende.

E: Skiljer rätt på några kommentarer. C: Bedömer alla rätt och förklarar varför 2 och 3 kan vara brott. A: Resonerar om gränsdragningen, till exempel att hård kritik mot makthavare är en viktig del av demokratin.

Uppgift 27

Den som skriver en kommentar är själv ansvarig för den och kan dömas för brott. Den som driver webbplatsen har enligt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor skyldighet att ta bort vissa uppenbart olagliga inlägg, till exempel olaga hot. Många tidningar modererar också sina kommentarsfält.

Räknas in i matrisens rad om yttrandefrihet. Båda ansvaren förklarade motsvarar C, med resonemang om svårigheter motsvarar A.

Uppgift 28

Politiker kan känna rädsla, sluta uttala sig i vissa frågor eller lämna politiken. Det kan leda till att färre vill engagera sig, att vissa åsikter inte hörs och att demokratin försvagas när besluten styrs av rädsla. Samtidigt är kritik mot makthavare viktig, så gränsen mellan kritik och hot måste vara tydlig.

E: Enkla resonemang om en följd. C: Utvecklade resonemang om följder för både politiker och demokrati. A: Välutvecklade resonemang som väger skyddet mot hot mot vikten av fri kritik.

a) Ett starkt svar förklarar hur algoritmer skapar filterbubblor och ekokammare och gynnar det som väcker känslor, vilket kan sprida desinformation och polarisera. Det bästa svaret nyanserar: sociala medier ger också fler möjlighet att komma till tals och kan sprida viktig information snabbt, och ansvaret delas mellan plattformar, lagstiftare och användare.

b) Ett starkt svar ser att ett förbud skulle kunna minska skadlig desinformation, men att det krockar med yttrandefriheten: vem ska avgöra vad som är sant? Makthavare skulle kunna använda förbudet mot kritiker. Det bästa svaret väger alternativ, till exempel källkritik i skolan, faktagranskning och krav på plattformarna.

c) Ett starkt svar förklarar mediernas uppdrag att informera, granska makten och vara ett forum för debatt, och public service roll som oberoende av både politiker och annonsörer. Det bästa svaret beskriver konkreta följder om de saknades, till exempel att maktmissbruk inte avslöjas och att desinformation får större utrymme.

E: Enkla resonemang med något exempel, i huvudsak ur ett perspektiv. C: Utvecklade resonemang med relevanta begrepp, exempel och flera perspektiv. A: Välutvecklade resonemang där perspektiven vägs mot varandra och eleven drar en egen, motiverad slutsats.