Det är lätt att tänka att en regering är den högsta makten i ett land och därför kan göra som den vill. I en demokrati ska makten i stället vara begränsad av regler och institutioner. De som styr måste följa lagar, myndigheter ska arbeta enligt regler och domstolar ska kunna pröva rättsliga frågor självständigt.

Första nivån – landet självt

Det är i första hand staten själv som ansvarar för att människors rättigheter respekteras. Därför spelar det stor roll hur ett land är organiserat och om institutionerna faktiskt fungerar.

Också civilsamhället spelar en viktig roll. Föreningar, organisationer, journalister och människorättsförsvarare kan uppmärksamma problem, hjälpa människor och sätta press på makthavare.

Sveriges grundlagar

Sverige har fyra grundlagar. På den här sidan är tre särskilt viktiga eftersom de har en tydlig koppling till demokrati, friheter och rättigheter.

Den fjärde grundlagen är successionsordningen, som reglerar tronföljden. Den är mindre central för just den här sidan.

Domstolar och rättssäkerhet

Rättigheter betyder mindre om det inte finns möjligheter att få beslut och konflikter prövade. Därför är självständiga domstolar en viktig del av en rättsstat.

I Sverige får varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. Domstolen ska göra sin egen rättsliga bedömning.

Rättssäkerhet betyder inte att alla alltid får det resultat de önskar. Det handlar bland annat om tydliga regler, möjlighet till prövning, opartiskhet och att staten själv måste följa lagen.

Europakonventionen – ett europeiskt skydd

Sverige har anslutit sig till konventionen. Sedan 1995 gäller Europakonventionen också som svensk lag. Det svenska rättssystemet måste därför förhålla sig till rättigheterna i konventionen.

Europadomstolen – när staten granskas

Till Europakonventionens system hör Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, ofta kallad Europadomstolen. Domstolen finns i Strasbourg i Frankrike.

Enskilda personer kan under vissa förutsättningar klaga till Europadomstolen om de anser att en stat har kränkt deras rättigheter enligt konventionen. Normalt måste de först använda de möjligheter till rättslig prövning som finns i det egna landet.

Europadomstolens slutliga domar är bindande för de stater som berörs av målet. Europarådets ministerkommitté övervakar hur domarna genomförs.

EU-domstolen kan också behandla frågor som rör grundläggande rättigheter när de hör ihop med EU-rätten. Men den är inte samma domstol som Europadomstolen.

FN – ett globalt system

FN kan samla information, granska hur stater lever upp till internationella överenskommelser, uppmärksamma kränkningar och lämna rekommendationer. Men FN är inte en världsregering med en egen polis som automatiskt kan tvinga alla stater att omedelbart ändra sitt agerande.

Hur FN är uppbyggt och hur generalförsamlingen, säkerhetsrådet och andra FN-organ fungerar hör bättre hemma i området FN och internationellt samarbete.

Civilsamhället – granskning utanför staten

Skyddet av rättigheter är inte bara en fråga för regeringar och domstolar. I civilsamhället finns organisationer och människor som granskar, informerar, organiserar och hjälper andra.

Civilsamhället kan vanligtvis inte upphäva en lag eller döma en regering. Dess styrka ligger i stället i att granska, synliggöra, hjälpa, organisera och påverka.

Ett system med flera nivåer

Skyddet för mänskliga rättigheter kan förenklat visas så här:

Bilden är en förenkling. Det är inte en enda rak överklagandekedja där varje fråga automatiskt går vidare från Sverige till Europa och sedan till FN. De olika systemen har olika regler, uppgifter och möjligheter att agera.

När regler inte räcker

Därför kräver ett starkt rättighetsskydd mer än fina formuleringar. Det behövs också fungerande institutioner, självständiga domstolar, fria medier och människor som kan granska den som har makt.