Flykten från Ukraina: ett annat mottagande
Flykt och asyl · Del 3
Flykten från Ukraina: ett annat mottagande
När Ryssland gick till fullskalig attack mot Ukraina i februari 2022 flydde miljontals människor västerut. Den här gången öppnade EU-länderna dörrarna snabbt och enigt. För första gången användes ett särskilt direktiv som gav ukrainare skydd utan långa asylprocesser. Mottagandet hyllades – men väckte också frågan varför det skilde sig så mycket från 2015.
- 1 Konventionen
- 2 2015
- 3 Ukraina
- 4 I dag
Rum 1 · 24 februari 2022
Den största flykten i Europa sedan andra världskriget
Idén: ett krig kan driva miljoner på flykt på några veckor.
Tidigt på morgonen den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Ryska trupper ryckte fram mot Kiev, och städer över hela landet bombades. På bara några veckor flydde miljontals människor. Vid gränsövergångarna till Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Moldavien bildades köer som var flera kilometer långa.
De flesta som flydde var kvinnor, barn och äldre. Ukraina införde krigslagar, och män mellan 18 och 60 år fick i regel inte lämna landet, eftersom de kunde behövas i försvaret. Många familjer splittrades vid gränsen. Utöver dem som lämnade landet tvingades miljontals fly till andra delar av Ukraina.

Rum 2 · Grannländerna
Polen öppnar sina hem
Idén: civilsamhället kan agera snabbare än staten.
Polen tog emot flest. Under de första veckorna kom miljontals människor över gränsen. Volontärer stod vid gränsen och på tågstationerna och delade ut mat, kläder och SIM-kort. Vanliga polska familjer tog emot flyktingar i sina hem. Tåg i Polen och Tyskland lät flyktingar åka gratis.
Det var ett av de största frivilliga mottagandena i Europas moderna historia. Samtidigt var Polens regering då känd för att vara mycket negativ till flyktingar från Mellanöstern och Afrika. Vid gränsen mot Belarus hade polska gränsvakter bara några månader tidigare tryckt tillbaka migranter, och ett stängsel byggdes där.
%20(P-055062-00-09).jpg?width=1600)
.jpg?width=1600)
Rum 3 · Massflyktsdirektivet
Snabb väg till skydd
Idén: en regel som fanns i 20 år användes för första gången.
Redan 2001 hade EU antagit ett direktiv om tillfälligt skydd vid massflykt, efter krigen i forna Jugoslavien. Det hade aldrig använts. Den 4 mars 2022 beslutade EU-länderna enhälligt att använda det för människor som flydde från Ukraina. Ukrainare behövde inte söka asyl och vänta på en prövning, utan fick direkt uppehållstillstånd.
Skyddet ger rätt att bo, arbeta, få vård och gå i skolan i EU-länderna. Ukrainare kunde dessutom resa fritt till vilket EU-land de ville, eftersom de inte behövde visum. Skyddet har förlängts flera gånger och gäller fram till den 4 mars 2027. I juli 2026 hade 4,43 miljoner människor tillfälligt skydd i EU.

Övning 1
Flykten och skyddet
Välj rätt svar.
1. Varför var de flesta som flydde från Ukraina kvinnor och barn?
Ukraina införde krigslagar.
2. Vilket land tog emot flest flyktingar under de första veckorna?
Vanliga familjer tog emot flyktingar i sina hem.
3. Vad innebär massflyktsdirektivet?
Det användes för första gången 2022.
4. Hur länge gäller det tillfälliga skyddet för ukrainare just nu?
Det har förlängts flera gånger.
Rum 4 · Sverige
Skydd men inte samma stöd
Idén: rättigheter på papperet behöver följas av praktiskt stöd.
Sverige tog emot betydligt färre ukrainare än exempelvis Tyskland och Polen. De som fick tillfälligt skydd i Sverige fick rätt att arbeta direkt, och barnen gick i skolan. Men de omfattades inte av samma regler som andra skyddsbehövande. De fick bo i Migrationsverkets boenden och leva på en låg dagersättning, och de var under lång tid inte folkbokförda.
Det gjorde det svårt att öppna bankkonto, få vård på samma villkor som andra eller få hjälp att lära sig svenska. Kommunerna kritiserade systemet, och reglerna har ändrats i flera steg, bland annat så att ukrainare fördelas mellan kommunerna. Många ukrainare har fått jobb i Sverige, medan andra har återvänt hem eller flyttat vidare.

Rum 5 · Dubbla måttstockar?
Varför så olika?
Idén: hur vi bemöter människor på flykt kan avslöja våra fördomar.
Många frågade varför ukrainare togs emot så mycket bättre än syrier och afghaner 2015. Vissa journalister och politiker uttryckte sig på ett sätt som tydde på att ukrainare var mer värda att hjälpa för att de var ”européer” och ”såg ut som oss”. Det väckte stark kritik. Det rapporterades också att afrikanska och asiatiska studenter som flydde från Ukraina behandlades sämre vid gränserna.
Andra förklarade skillnaden med att Ukraina ligger i Europa, att Ryssland är ett hot mot hela Europa och att ukrainare redan kunde resa visumfritt. Att de flesta var kvinnor och barn, och att många ville återvända när kriget var över, spelade också in. Frågan om dubbla måttstockar har fortsatt att diskuteras.
Rum 6 · Ett liv i väntan
Tillfälligt i flera år
Idén: tillfälligt skydd kan bli en lång osäkerhet.
Det tillfälliga skyddet var tänkt att vara kortvarigt. Men kriget drog ut på tiden. Många ukrainare har levt i flera år med ett skydd som måste förnyas, utan att veta om de ska stanna eller återvända. Det gör det svårare att planera, investera i en utbildning eller köpa en bostad.
Barnen har gått i skolor i sina nya länder. Många har samtidigt följt den ukrainska skolans undervisning på nätet, för att kunna återvända. För dem som har förlorat sina hem eller kommer från ockuperade områden finns kanske inget att återvända till. Av alla med tillfälligt skydd i EU är över fyra av tio vuxna kvinnor och nästan tre av tio barn.

Övning 2
2015 eller 2022?
Gäller påståendet flyktingmottagandet 2015 eller 2022?
1. De flesta kom från Syrien, Afghanistan och Irak.
Krigen i Mellanöstern och Afghanistan.
2. EU-länderna var eniga om att ge skydd direkt.
Massflyktsdirektivet.
3. Många kom i gummibåtar över havet.
Från Turkiet till Grekland.
4. De flesta var kvinnor och barn.
Männen fick inte lämna landet.
5. Flera EU-länder vägrade ta emot omfördelade asylsökande.
Omfördelningen misslyckades.
6. Flyktingarna kunde resa visumfritt till EU.
Ukrainare behövde inte visum.
Rum 7 · Framtiden
Efter mars 2027
Idén: EU måste avgöra vad som händer när skyddet tar slut.
Massflyktsdirektivet tillåter i grunden inte att skyddet förlängs hur länge som helst. EU har därför börjat diskutera vad som ska hända när det tillfälliga skyddet upphör. EU-kommissionen har föreslagit att de som arbetar eller studerar ska kunna byta till andra uppehållstillstånd, och att den som vill återvända ska få stöd för det.
Samtidigt behöver Ukraina sina medborgare för att bygga upp landet när kriget är över. Många ukrainare har hunnit rota sig i sina nya länder, och deras barn har vuxit upp där. Exemplet visar hur svårt det är att förutse hur länge ett ”tillfälligt” skydd egentligen behövs.
Övning 3
Två familjer
Läs fallet och svara. Jämför sedan med modellsvaret.
Två mammor
Olena flydde från Charkiv med två barn 2022. Hon fick skydd i Sverige direkt. Amina flydde från Aleppo med två barn 2015. Hon fick vänta i över ett år på beslut.
Vilka skillnader i rättigheter och villkor finns, och är de rimliga?
Visa ett exempel på svar
Olena fick tillfälligt skydd direkt och kunde arbeta, men fick under lång tid lägre stöd och var inte folkbokförd. Amina fick vänta på en individuell prövning men fick sedan, om hon fick asyl, samma rättigheter som andra invånare. Om det är rimligt beror på om man anser att olika situationer kräver olika system, eller att alla som flyr från krig borde behandlas lika.
Övning 4
Tidslinje
Sätt händelserna i rätt ordning.
- Ryssland inleder sin fullskaliga invasion.
- EU använder massflyktsdirektivet för första gången.
- Det tillfälliga skyddet ska enligt nuvarande beslut upphöra.
- Skyddet förlängs till 2027.
- Hösten 2015 och Balkanrutten.
- EU antar massflyktsdirektivet.
Övning 5
Begreppen
Para ihop begreppen med rätt förklaring.
- Massflyktsdirektivet
- Tillfälligt skydd
- Krigslagar
- Dubbla måttstockar
- Folkbokföring
Begrepp
Begreppen i den här delen
- Massflyktsdirektivet
- EU-direktiv från 2001 som gör det möjligt att ge tillfälligt skydd till många människor på flykt samtidigt.
- Tillfälligt skydd
- Ett uppehållstillstånd som ges utan individuell asylprövning och gäller under en begränsad tid.
- Krigslagar
- Särskilda lagar som gäller i ett land som är i krig och som kan begränsa medborgarnas rättigheter.
- Dubbla måttstockar
- Att behandla liknande situationer olika, ofta på ett orättvist sätt.
- Folkbokföring
- Registrering hos Skatteverket av var en person bor, vilket ger tillgång till många samhällstjänster.
- Civilsamhälle
- Föreningar, organisationer och frivilliga som inte är en del av staten eller marknaden.
Källor
- Eurostat – Beneficiaries of temporary protection (juli 2026).
- Europeiska unionens råd – Beslut om att förlänga det tillfälliga skyddet till den 4 mars 2027 (2025).
- UNHCR – Ukraine Refugee Situation (Operational Data Portal).
- Migrationsverket – Skydd enligt massflyktsdirektivet.
- Rådets direktiv 2001/55/EG om tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer.
Bilder
- Destroyed bridge over the Irpin River on the R-30 highway – 2022-04-04 – photo1649078187 – Press Office of the President of Ukraine. Wikimedia Commons, CC BY 4.0.
- Border region between Poland and Ukraine (Medyka) (P-055062-00-09) – Europäische Kommission – Audiovisueller Dienst, Bartosz Siedlik, CE – Service au. Wikimedia Commons, CC BY 4.0.
- Reception points for Ukrainian refugees in Poland (P-055646-00-19) – Europäische Kommission – Audiovisueller Dienst, Bartosz Siedlik, CE – Service au. Wikimedia Commons, CC BY 4.0.
- Belgique – Bruxelles – Schuman – Berlaymont – 01 – EmDee. Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.
- Migrationsverket, Solna 02 – I99pema. Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.
- StandWithUkraine Berlin Hauptbahnhof – Geoprofi Lars. Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.
