Vad menas med identitet?
Identitet handlar om vem du är och hur du ser på dig själv. Det kan handla om dina intressen, dina värderingar, hur du vill vara mot andra och hur du själv vill bli uppfattad.
Men identitet är inte bara något som finns inne i en människa. Den växer också fram i mötet med andra människor.
Redan från början påverkas vi av människor omkring oss. Vi lär oss språk, vanor och regler. Vi märker vad människor omkring oss uppskattar, vad som ifrågasätts och vilka grupper vi känner samhörighet med.
Därför är identitet både personlig och social på samma gång.
Individuell identitet
Den individuella identiteten handlar om det som gör dig till just dig. Dit hör till exempel dina intressen, erfarenheter, personlighet, mål och dina egna tankar om livet.
Social identitet
Den sociala identiteten handlar om de grupper du tillhör eller känner samhörighet med. Det kan vara familjen, kompisgänget, en klass, ett fotbollslag, en religion, ett språk eller ett område där du bor.
De här två delarna går inte att skilja helt åt. En elev kanske tycker att musik är en viktig del av den egna identiteten. Samtidigt kan musiken hänga ihop med vänner, språk, kultur och de grupper personen umgås med.
Det som känns väldigt personligt kan alltså samtidigt vara påverkat av människor och av samhället omkring oss.
Vad formar oss?
Många olika saker påverkar hur en människa formas. Vissa saker finns väldigt nära oss i vardagen, som familj och vänner. Andra märks kanske mindre, men kan ändå påverka våra möjligheter och hur vi ser på världen.
Familj, vänner och grupper
I familjen möter vi ofta våra första regler, vanor och värderingar. Vi lär oss hur människor omkring oss brukar göra och vad de tycker är viktigt.
När vi blir äldre får vänner och andra grupper ofta större betydelse. Kompisar kan påverka vilken musik vi lyssnar på, hur vi klär oss, vilka intressen vi får och hur vi beter oss.
Grupper kan ge gemenskap och trygghet, men det kan också finnas ett tryck att anpassa sig för att passa in.
Kultur och språk
Kultur kan påverka hur människor firar högtider, vad man äter, vilka traditioner man har och hur man ser på familj, arbete, religion och andra delar av livet.
Språket är också en viktig del av identiteten. Genom språk kommunicerar vi med andra, uttrycker våra tankar och deltar i olika gemenskaper. En människa kan dessutom ha flera språk som är viktiga på olika sätt.
Platsen där du bor
Även bostadsorten kan påverka människors liv. Det kan handla om vilka människor man möter, vilka fritidsaktiviteter som finns, hur långt det är till skola och service eller vilka jobb som finns i närheten.
En ungdom som växer upp i en liten by kan därför få andra vardagserfarenheter än en ungdom som växer upp mitt i en storstad.
Kön och ålder
Kön och ålder kan också påverka hur människor blir bemötta och vilka förväntningar andra har på dem.
Det kan till exempel handla om vilka intressen som uppmuntras, hur människor förväntas klä sig, vilket ansvar de får eller hur mycket frihet de förväntas ha.
Sådana förväntningar kallas ofta normer.
Viktigt: Ingen människa kan förklaras av en enda sak. En person är aldrig bara sin ålder, sitt kön, sin familj eller sitt bostadsområde. Identitet består av många olika delar som påverkar varandra.
Socioekonomisk bakgrund
Ett viktigt begrepp inom samhällskunskap är socioekonomisk bakgrund.
Det handlar om vilka sociala och ekonomiska förutsättningar en människa växer upp med.
Det kan till exempel handla om:
- familjens inkomster
- vilka arbeten de vuxna i familjen har
- föräldrarnas utbildning
- boendesituation
- ekonomisk trygghet
- tillgång till olika resurser och möjligheter
Socioekonomisk bakgrund bestämmer inte exakt hur en människa kommer att leva eller vad hon kommer att lyckas med. Människor med liknande bakgrund kan göra väldigt olika val och få helt olika liv.
Men när forskare undersöker stora grupper ser de ofta att människors uppväxtvillkor påverkar deras möjligheter.
Tillgång till en lugn plats att studera på, fritidsaktiviteter, böcker, datorer, sociala kontakter eller ekonomisk trygghet kan göra skillnad.
Därför är socioekonomisk bakgrund viktig när man försöker förstå varför människor ibland får olika möjligheter trots att de lever i samma samhälle.
Grupper och grupptillhörighet
Människor lever nästan alltid tillsammans med andra människor. Vi ingår därför i många olika grupper under livet.
Det kan till exempel vara:
- familjen
- skolklassen
- ett kompisgäng
- ett idrottslag
- en förening
- en religiös gemenskap
- en språkgrupp
- ett bostadsområde
Grupper kan ge oss stöd, trygghet och en känsla av att höra hemma någonstans. De kan därför bli viktiga delar av vår identitet.
Men grupper kan också skapa gränser mellan människor.
Ibland börjar människor tänka i termer av ”vi” och ”dom”. Då finns en risk att människor bedöms utifrån vilken grupp andra tycker att de tillhör, i stället för att bli bedömda som individer.
Därför är det viktigt att förstå både varför grupptillhörighet kan vara värdefull och hur förenklade bilder av grupper kan skapa fördomar.
Du har egna tankar, känslor, erfarenheter, intressen och mål.
Familj, vänner, språk, kultur och andra gemenskaper påverkar dig.
Skolan, lagar, ekonomi, bostadsort och andra samhällsstrukturer påverkar vilka möjligheter som finns.
Du påverkas av samhället – men påverkar också samhället
Samhället påverkar oss människor på många olika sätt.
Skolan ger kunskaper men lär också ut regler för hur människor ska samarbeta. Lagar påverkar vad vi får och inte får göra. Bostadsområden, ekonomi och arbetsmarknad påverkar vilka möjligheter människor möter.
Men påverkan går också åt andra hållet.
Människor förändrar samhället genom att rösta, starta företag, skapa föreningar, protestera, hjälpa andra, skapa musik och kultur eller genom hur man beter sig mot andra människor i vardagen.
Samhället är därför inte något helt färdigt som bara finns omkring oss. Det skapas och förändras hela tiden av människor.
En viktig tanke i samhällskunskap är därför att se samspelet mellan individen och samhället.
Begrepp att kunna
- Identitet: hur en människa ser på sig själv och vem hon uppfattas vara.
- Individuell identitet: sådant som handlar om personen som individ.
- Social identitet: identitet som hänger samman med grupper och tillhörighet.
- Socioekonomisk bakgrund: de sociala och ekonomiska villkor en människa växer upp med.
- Grupptillhörighet: att höra till och känna samhörighet med en grupp.
- Normer: oskrivna regler och förväntningar om hur människor förväntas vara eller bete sig.
Vad formar oss?
Olika saker påverkar våra liv på olika nivåer. Välj om varje exempel främst handlar om individ, grupp eller samhälle.
I verkligheten kan flera nivåer hänga ihop. Här ska du välja den nivå som passar bäst.
1. Dina egna intressen och vad du tycker om att göra på fritiden.
2. Familjens vanor, traditioner och sätt att umgås.
3. Kompisars förväntningar på hur man ska vara för att passa in.
4. Vilka resurser skolan har och vilket stöd elever kan få.
5. Vilket bostadsområde du växer upp i och vilken service som finns där.
6. Språket du talar hemma med din familj.
7. Lagar som skyddar människors rättigheter och förbjuder diskriminering.
8. Dina egna mål för framtiden och vad du vill satsa på.
9. Familjens ekonomiska villkor och vilka resurser som finns i vardagen.
Fundera vidare
- Vilka delar av din identitet tycker du att du själv har kunnat påverka mest?
- Vilka delar tror du påverkas mest av andra människor?
- Vilka delar påverkas mest av samhället?
- Kan samma sak både ge en människa möjligheter och samtidigt sätta gränser? Förklara med ett exempel.