Lektionsplanering – Lag och rätt

Lag och rätt

En lektionsplanering i samhällskunskap för årskurs 7–9.

Lag och rätt är ett av de områden där eleverna märker snabbast att samhällskunskap handlar om verkliga, ibland svåra avvägningar. Den här planeringen bygger arbetsområdet kring nio lektioner, från grundläggande rättssäkerhet och brottstyper, via hela vägen från brott till dom, till straff, unga och brott, brottsoffer, och slutligen en egen rättegång i klassrummet. Varje lektion har egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen.

Hoppa till lektion: 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Kopplingar till läroplanen

  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet
  • Sambandet mellan normer, lagstiftning, brottslighet och kriminalvård
  • Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet, samt förebyggande arbete
  • Ungas utsatthet för brott och delaktighet i brottslighet
  • Att argumentera och ta ställning i frågor om rätt och orätt utifrån olika perspektiv

Lektionsöversikt

1Varför har vi lagar, och vad är rättssäkerhet?

Vad skulle hända om det inte fanns några lagar alls?

Uppgifter

  1. Läs texten och lista tre skillnader mellan lagar och andra regler, till exempel skolregler eller sociala normer.
  2. Förklara med egna ord vad rättssäkerhet betyder, och ge ett exempel på när rättssäkerhet skulle kunna brytas.
  3. Starta begreppsloggen: lag, norm, rättssäkerhet, rättsstat. Loggen fylls på varje lektion.

Frågeställningar

  • Kan en lag vara orättvis även om den stiftats på helt rätt sätt?
  • Varför är det viktigt att lagar gäller lika för alla, oavsett vem man är?

Material: Lagar, regler och rättssäkerhet, Varför har vi lagar och Rättssäkerhet

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad är skillnaden mellan en lag och en regel?
  2. Vem stiftar lagar i Sverige?
  3. Vad innebär rättssäkerhet?
  4. Ge ett exempel på en rättssäkerhetsprincip.
  5. Varför behöver ett samhälle lagar för att fungera?
  6. Vad kan hända om rättssäkerheten inte fungerar i ett land?

2Brott och ansvar

Är alla brott lika allvarliga?

Uppgifter

  1. Läs om vad som krävs för att något ska räknas som brott och skriv en egen definition.
  2. Sortera minst sex brott, till exempel stöld, misshandel, skadegörelse, förtal, nätmobbning och bedrägeri, efter hur allvarliga ni tycker att de är. Motivera ordningen.
  3. Undersök brott på nätet: ge tre exempel på brott som bara kan begås digitalt eller som blivit vanligare på grund av internet.

Frågeställningar

  • Varför tror ni att lagen skiljer på uppsåt och oaktsamhet?
  • Är det lättare att inte inse att man begår ett brott på nätet än i verkliga livet?

Material: Brott och ansvar, Vad är ett brott, Olika typer av brott och Brott på nätet

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad krävs för att en handling ska räknas som brott?
  2. Vad är skillnaden mellan uppsåt och oaktsamhet?
  3. Ge tre exempel på olika typer av brott.
  4. Vid vilken ålder blir man straffmyndig i Sverige?
  5. Ge ett exempel på ett brott som begås på nätet.
  6. Varför kan det vara svårare för polisen att utreda brott på nätet än andra brott?

3Från brott till dom

Vad händer egentligen mellan att ett brott begås och att någon döms?

Uppgifter

  1. Rita ett flödesschema över processen: brott, polisanmälan, utredning, åtal, rättegång, dom.
  2. Förklara rollerna: vad gör polisen, åklagaren, försvararen och domaren eller nämndemännen var för sig?
  3. Följ ett påhittat brottsfall genom hela kedjan och skriv en kort sammanfattning av vad som händer i varje steg.

Frågeställningar

  • Varför har den åtalade rätt till en försvarare, även om personen verkar skyldig?
  • Vad skulle kunna gå fel om bara en person fick bestämma om skuld och straff?

Material: Från brott till dom, Polisen och brottsutredningen, Åklagare, försvarare och domstol och Rättegången

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad gör polisen när ett brott har anmälts?
  2. Vem bestämmer om ett fall ska gå till åtal?
  3. Vilken roll har försvararen i en rättegång?
  4. Vilka sitter med och dömer i en svensk tingsrätt, förutom domaren?
  5. Vad kallas det när rätten ska avgöra om den åtalade är skyldig eller inte?
  6. Vad kan hända om en part inte är nöjd med domen?

4Straff, vård och konsekvenser

Ska straff finnas för att hämnas, avskräcka, eller hjälpa någon bli en bättre människa?

Uppgifter

  1. Läs om varför samhället straffar och lista minst tre olika syften med straff.
  2. Gör en översikt över olika påföljder i Sverige, till exempel böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och fängelse, och vad som skiljer dem åt.
  3. Undersök återfall i brott: vad säger texten om varför vissa återfaller, och vad kriminalvården gör för att minska risken?

Frågeställningar

  • Vilket syfte med straff tycker ni är viktigast: hämnd, avskräckning eller rehabilitering?
  • Är fängelse alltid den mest effektiva påföljden?

Material: Straff, vård och konsekvenser, Varför straffar samhället, Kriminalvård och återfall och Påföljder

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Nämn tre syften med att samhället straffar brott.
  2. Vad är skillnaden mellan böter och fängelse?
  3. Vad innebär skyddstillsyn?
  4. Vad gör kriminalvården, förutom att hålla dömda personer inlåsta?
  5. Vad betyder återfall i brott?
  6. Ge ett exempel på en åtgärd som kan minska risken för återfall.

5Unga, brott och samhällets ansvar

Vem har egentligen ansvar när unga hamnar i brottslighet: individen, familjen eller samhället?

Uppgifter

  1. Läs om hur lagen ser annorlunda på unga som begår brott jämfört med vuxna, och lista skillnaderna.
  2. Undersök socialtjänstens, skolans och familjens roller: vad kan var och en göra för att förebygga att unga hamnar i brottslighet?
  3. Läs om gängrekrytering och skriv en kort text om varför vissa unga dras till gäng, enligt materialet.

Frågeställningar

  • Bör unga som begår grova brott straffas på samma sätt som vuxna?
  • Vad tror ni är mest effektivt för att förebygga ungdomsbrottslighet: hårdare straff eller mer förebyggande stöd?

Material: Unga, brott och samhällets ansvar, Ungdomar och brott, Socialtjänsten, skolan och familjen och Gäng, rekrytering och utanförskap

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vid vilken ålder är man straffmyndig i Sverige?
  2. Hur skiljer sig påföljder för unga jämfört med vuxna?
  3. Vilken roll har socialtjänsten när unga begår brott?
  4. Nämn två faktorer som enligt texten kan göra unga mer utsatta för gängrekrytering.
  5. Vad kan skolan göra för att förebygga att elever dras in i brottslighet?
  6. Vad menas med utanförskap i det här sammanhanget?

6Brottsoffer, trygghet och samhällets reaktion

Räcker det att gärningspersonen straffas, eller behöver brottsoffret något mer?

Uppgifter

  1. Läs om vilket stöd brottsoffer kan få i Sverige och lista minst tre exempel.
  2. Jämför begreppen trygghet och säkerhet: skriv en mening som förklarar skillnaden.
  3. Gör en enkel undersökning i klassen: var upplever ni er trygga respektive otrygga, och stämmer det med brottsstatistik ni hittar?

Frågeställningar

  • Varför kan man känna sig otrygg på en plats där brottsstatistiken egentligen är låg?
  • Vad skulle ni själva behöva om ni blivit utsatta för ett brott?

Material: Brottsoffer, trygghet och samhällets reaktion, Brottsoffer och stöd och Trygghet och otrygghet

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken hjälp kan brottsoffer få i Sverige?
  2. Vad är skillnaden mellan att vara otrygg och att faktiskt vara i fara?
  3. Vilka faktorer påverkar enligt texten hur trygg en plats känns?
  4. Vad kan kommuner eller samhället göra för att öka tryggheten i ett område?
  5. Vad innebär det att vara målsägande i en rättegång?
  6. Varför skiljer sig ibland den upplevda tryggheten från den faktiska brottsstatistiken?

7Lag och rätt i demokrati och vardag

Vad gör man när lagen säger en sak, och den egna moralen säger en annan?

Uppgifter

  1. Läs om ett exempel där lag och moral krockar, och beskriv konflikten med egna ord.
  2. Undersök hur brott skildras i medier, poddar eller true crime, och diskutera om det gör att vi förstår brottslighet bättre eller sämre.
  3. Skriv ett kort resonemang om en situation där ni själva skulle bryta mot en lag ni ansåg orättvis, och motivera varför eller varför inte.

Frågeställningar

  • Ska man alltid följa lagen, även om man tycker att den är fel?
  • Hur påverkar berättelser om brott i nyheter, poddar eller serier vår bild av verklig brottslighet?

Material: Lag och rätt i demokrati och vardag, När brott blir berättelser och När lagar krockar med moral

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Ge ett exempel på en situation där lag och moral kan krocka.
  2. Varför är true crime och brottspoddar populära, enligt texten?
  3. Vad menas med civil olydnad?
  4. Ge ett exempel på en person eller rörelse som medvetet brutit mot lagen av moraliska skäl.
  5. Hur kan medias sätt att berätta om brott påverka vår uppfattning om hur vanligt brott är?
  6. Varför är det viktigt att skilja på hur ett brott skildras i medier och hur det faktiskt gick till?

8En riktig rättegång i klassrummet

Hur säkra kan ni vara på att en person är skyldig, bara utifrån det ni hör i rätten?

Uppgifter

  1. Fördela rollerna i klassen: domare, nämndemän, åklagare, försvarare, vittnen och den tilltalade.
  2. Genomför rättegången i simulatorn och anteckna argumenten från båda sidor.
  3. Skriv en egen dom med motivering, som om ni satt som nämndeman.

Frågeställningar

  • Var det svårt att vara objektiv i din roll?
  • Vad överraskade dig mest med hur en rättegång faktiskt går till?

Material: Rättegångssimulatorn

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka roller ingår i en rättegång i tingsrätten?
  2. Vad är åklagarens uppgift under rättegången?
  3. Vad är försvararens uppgift?
  4. Vad krävs för att rätten ska döma någon skyldig?
  5. Vad heter principen som innebär att den åtalade anses oskyldig tills motsatsen är bevisad?
  6. Vad händer om rätten inte anser att bevisningen räcker för en fällande dom?

9Sammanfattning och examination

Om du bara fick förklara en sak om svensk rättsprocess för någon som aldrig hört talas om den, vad skulle det vara?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från lektion 1–8 och testa varandra parvis.
  2. Gör Provtränaren lag och rätt.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilket begrepp eller vilken del av rättsprocessen var svårast att förstå?
  • Vad har förändrat er syn på brott och straff mest under de här lektionerna?

Material: Provtränaren lag och rätt

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Beskriv kortfattat processen från brott till dom, steg för steg.
  2. Nämn tre olika påföljder som kan dömas ut i Sverige.
  3. Vilken roll spelar socialtjänsten för unga som begår brott?
  4. Vad är skillnaden mellan upplevd trygghet och faktisk brottsstatistik?
  5. Ge ett exempel på en rättssäkerhetsprincip.
  6. Vad är syftet med kriminalvården, förutom att avtjäna straff?

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på att väga olika perspektiv än ett rent begreppsprov. Två förslag på uppgift: resonera kring vilket syfte med straff, hämnd, avskräckning eller rehabilitering, som borde väga tyngst, eller förklara hela vägen från brott till dom och resonera kring var i processen rättssäkerheten är som mest avgörande.

Bedömningstips: be eleverna använda minst två centrala begrepp korrekt, till exempel rättssäkerhet, uppsåt, påföljd eller återfall, och väga för- och nackdelar snarare än att bara ta ställning.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna sidor om lag och rätt, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i samhällskunskap, Lgr22.

SO-Portalen.se