Spåren, teorierna och utredningen som aldrig tog slut
Spåren, teorierna och utredningen som aldrig tog slut
Kurdiska gerillasoldater, poliser, Sydafrikas säkerhetstjänst, en ensam missbrukare. Under 34 år pekades mördaren ut i många olika riktningar. Varför blev utredningen så enorm – och varför har så många teorier vuxit fram kring den?
För lärare: Delen passar bra att koppla till källkritik. Planeringen för området finns i Lektionsplanering – Efterkrigstiden.
De flesta mord i Sverige klaras upp ganska snabbt. Gärningsmannen och offret känner ofta varandra, och det finns spår på platsen. Palmemordet var tvärtom. Det fanns nästan inga spår alls – och därför växte utredningen år efter år i stället för att krympa.
Världens största mordutredning?
När utredningen lades ned 2020 beskrev åklagaren och polisen den som Sveriges största brottsutredning genom tiderna, och som en av de största i världen. Den jämförs ibland med utredningen av mordet på USA:s president John F. Kennedy. Några siffror ger en känsla för hur stor den blev.
Varför blev det så? Svaret hänger ihop med det som hände den första natten. När det inte finns något vapen, inga fingeravtryck och ingen säker beskrivning av gärningsmannen kan polisen inte utesluta särskilt mycket. Varje tips måste kontrolleras. Varje person som säger att den har sett något måste förhöras. Varje erkännande – och det kom alltså över hundra – måste prövas och avfärdas. Materialet blir större och större, men det leder inte närmare ett svar.
Spåren
Ett spår är en idé om vem som kan ha gjort det och varför. Utredarna följde många spår genom åren. Här är de mest kända, i ungefär den ordning de dök upp.
33-åringen
Våren 1986 · släppt i brist på bevis
Bara några dagar efter mordet greps en 33-årig man som hade befunnit sig i närheten av Sveavägen och som hade uttryckt sig hatiskt om Palme. Medierna skrev om honom dag efter dag. Men åklagaren tyckte inte att bevisen höll och släppte honom. Fallet visar en fara som skulle återkomma: att en person kan bli utpekad i offentligheten långt innan det finns bevis.
PKK-spåret
1986–1987 · ledde ingenstans
Utredningens förste ledare, Stockholms länspolismästare Hans Holmér, blev övertygad om att den kurdiska gerillarörelsen PKK låg bakom mordet. I januari 1987 genomförde polisen ett stort tillslag där flera kurder greps. Inga bevis hittades. Holmér hade under lång tid hamnat i konflikt med åklagarna, som tyckte att spåret var för svagt, och han lämnade utredningen kort därefter. Mycket tid hade gått förlorad.
Polisspåret
Diskuterat sedan 1980-talet · aldrig bevisat
Det var känt att en del poliser i Stockholm ogillade Olof Palme starkt. Några av dem hade dessutom uppträtt märkligt kring mordkvällen. Det ledde till misstankar om att poliser kunde ha varit inblandade eller ha skyddat gärningsmannen. Spåret har granskats flera gånger, men inga bevis för en sådan inblandning har hittats.
Sydafrikaspåret
Sedan 1990-talet · aldrig bekräftat
Palme var en av världens mest kända motståndare till apartheid och Sverige gav stöd till befrielserörelsen ANC. Sydafrikas regim hade alltså ett motiv. År 1996 påstod en tidigare sydafrikansk säkerhetspolis i en rättegång att regimen låg bakom mordet. Svenska utredare reste till Sydafrika flera gånger, men påståendena gick aldrig att bekräfta.
Christer Pettersson och Skandiamannen
De två personer som pekats ut tydligast
Christer Pettersson dömdes och friades 1989, vilket du kan läsa om i del 2. Skandiamannen Stig Engström var först ett av vittnena på platsen, men pekades 2020 ut som den troliga mördaren. Det handlar del 4 om.
Kritiken mot utredningen
Utredningen granskades flera gånger av särskilda kommissioner. Den mest omfattande var Granskningskommissionen, som lämnade sin rapport 1999. Den riktade hård kritik mot hur arbetet hade skötts, särskilt under de första åren. Polisen hade gjort misstag på mordplatsen, ledningen hade varit splittrad och för mycket kraft hade lagts på spår som inte höll. Kommissionen beskrev också hur svårt det är att rätta till sådana misstag i efterhand.
Samtidigt fanns det en tickande klocka. Enligt den dåvarande lagen preskriberades mord efter 25 år. Det betyder att ingen kan åtalas för brottet efter den tiden. Palmemordet skulle alltså ha preskriberats 2011. Men 2010 ändrade riksdagen lagen så att mord och andra mycket grova brott inte längre preskriberas. Därmed kunde utredningen fortsätta.
År 2006 hittades en revolver i sjön Djursjön i Dalarna. Den var av samma typ som mordvapnet, och polisen trodde under en tid att den kunde vara det. Men vapnet var för rostigt för att det skulle gå att avgöra. Det blev ännu ett spår som slutade i ett frågetecken.
År 2016 gick de flesta i den gamla Palmegruppen i pension. Nya utredare gick igenom allt material med nya ögon. År 2017 fick utredningen en ny åklagare, Krister Petersson, och arbetet tog en ny riktning.
Varför växer det fram teorier?
Kring nästan alla stora olösta mord växer det fram konspirationsteorier, alltså idéer om att en hemlig grupp ligger bakom och döljer sanningen. Det finns flera skäl till det. Ett stort och chockerande brott känns som att det borde ha en stor förklaring. Det är svårt att acceptera att en ensam person kan ha förändrat historien på några sekunder. När utredningen dessutom gjort misstag och inte kan ge något svar uppstår ett tomrum, och tomrummet fylls med gissningar.
Det betyder inte att alla teorier är fel eller att man inte får ställa frågor. Utredarna har själva prövat flera av de spår som andra kallat konspirationsteorier. Skillnaden ligger i hur man hanterar dem. En historiker eller en polis frågar: vad finns det för belägg? Går påståendet att pröva? Vad skulle krävas för att visa att det är fel?
Fakta, hypotes eller spekulation?
Ett faktapåstående är belagt med säkra källor. En hypotes är ett rimligt antagande som går att pröva med bevis. En spekulation är en gissning som saknar stöd och ofta är omöjlig att motbevisa. Sortera påståendena.
Olof Palme sköts på Sveavägen klockan 23.21 den 28 februari 1986.
Fakta. Tid och plats är bekräftade av många vittnen, larmsamtal och polisens utredning.
Gärningsmannen kan ha följt efter paret från biografen.
Hypotes. Det är rimligt och går att pröva, till exempel genom att jämföra vad vittnen vid Grand och på Sveavägen såg.
En hemlig makt beställde mordet och mörkar fortfarande sanningen.
Spekulation. Påståendet saknar belägg. Att bevis saknas används dessutom som ett ”bevis” för att något döljs, vilket gör det omöjligt att motbevisa.
Över 130 personer har erkänt mordet utan att vara skyldiga.
Fakta. Polisen och Åklagarmyndigheten redovisar att 134 personer erkänt, och alla erkännanden har kunnat avfärdas.
Polisen förstörde medvetet alla bevis på mordplatsen.
Spekulation. Det är belagt att polisen gjorde misstag. Men att misstagen var medvetna är ett påstående som saknar stöd.
Sydafrikas regim kan ha haft ett motiv att döda Palme.
Hypotes. Motivet är rimligt eftersom Palme motarbetade apartheid. Utredarna prövade spåret, men det har inte gått att bekräfta.
Din tur
Välj ett av spåren ovan. Förklara varför utredarna trodde på det, vad som talade emot det och vad det spåret kostade utredningen i tid. Avsluta med att svara på frågan: Vad är skillnaden mellan att följa ett spår och att bestämma sig i förväg?
- Utredarna följde … eftersom …
- Det som talade emot spåret var …
- Risken med att bestämma sig i förväg är att …
Begrepp att kunna
- Förundersökning
- Polisens och åklagarens utredning av ett brott innan det eventuellt blir rättegång.
- Spår
- En idé om vem som begått ett brott och varför, som utredarna undersöker.
- Preskription
- När så lång tid har gått efter ett brott att ingen längre kan åtalas för det. Mord preskriberas inte längre i Sverige.
- Granskningskommission
- En grupp experter som regeringen utser för att granska hur en myndighet har skött ett viktigt ärende.
- Konspirationsteori
- En idé om att en hemlig grupp ligger bakom en händelse och döljer sanningen, ofta utan belägg.
- Hypotes
- Ett rimligt antagande som kan prövas med fakta och bevis.
Nästa del: Skandiamannen 2020 och kritiken
