Hur fungerar FN

FN · organisation och beslutsfattande

Hur fungerar FN?

Nästan alla världens stater är med i Förenta nationerna. Men när hundratals länder ska diskutera krig, fattigdom, mänskliga rättigheter och internationella konflikter behövs mer än ett enda stort möte.

FN består av nästan hela världens stater. Hur organiserar man ett möte där alla ska få vara med?

FN är inte ett enda rum

När vi hör ordet FN är det lätt att föreställa sig en organisation där världens ledare samlas i ett stort rum och bestämmer saker tillsammans. Det är bara en liten del av verkligheten.

FN är egentligen ett omfattande system med olika organ, kontor, program, domstolar och organisationer. De har olika uppgifter. Vissa diskuterar politiska frågor. Andra arbetar med fred och säkerhet, utveckling, juridik eller det praktiska arbetet med att genomföra beslut.

I FN-stadgan finns sex huvudorgan. Du behöver känna igen dem, men du behöver framför allt förstå varför de finns och vad som skiljer dem åt.

Tänk så här: FN är inte en världsregering. Organisationen är en plats där stater samarbetar, förhandlar och försöker lösa gemensamma problem.
Generalförsamlingens stora mötessal i FN:s högkvarter i New York.
Generalförsamlingens sal i New York. Här finns platser för FN:s medlemsstater. Foto: Basil D Soufi, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0.

1 Generalförsamlingen – världens stora diskussionsforum

Generalförsamlingen är det FN-organ där alla medlemsstater finns representerade. FN har 193 medlemsstater och varje medlemsstat har en röst.

Här diskuteras frågor från hela FN:s arbetsområde: fred, utveckling, klimat, mänskliga rättigheter, internationellt samarbete och organisationens budget. Generalförsamlingen väljer också medlemmar till flera andra FN-organ.

Många av generalförsamlingens resolutioner fungerar som rekommendationer. De visar vad medlemsstaterna har kommit överens om eller vilken linje en majoritet vill att världssamfundet ska följa, men de fungerar inte som en lag som automatiskt gäller i alla länder.

193 medlemsstater → 193 röster → ett gemensamt forum.

2 Säkerhetsrådet – när fred och säkerhet står på spel

Säkerhetsrådet är betydligt mindre. Det har bara 15 medlemmar. Fem är permanenta och tio väljs av generalförsamlingen för två år i taget.

De fem permanenta medlemmarna är Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA. De har en särskild ställning eftersom de kan lägga in veto mot många beslut i rådet.

Säkerhetsrådet har enligt FN-stadgan ett särskilt ansvar för internationell fred och säkerhet. När ett krig, en konflikt eller ett annat hot mot freden behandlas är det därför ofta säkerhetsrådet som hamnar i centrum.

Rådet kan bland annat uppmana parter att förhandla, besluta om sanktioner och under vissa förutsättningar fatta beslut om andra åtgärder för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

Säkerhetsrådets mötessal i FN:s högkvarter i New York.
Säkerhetsrådets sal i New York. Till skillnad från generalförsamlingen består rådet av endast 15 medlemsstater. Foto: Thomas Park, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.

De två viktigaste att skilja åt

Generalförsamlingen

Alla får vara med

Alla 193 medlemsstater finns representerade och varje medlemsstat har en röst.

Här diskuteras ett mycket brett område av internationella frågor.

Säkerhetsrådet

Ett mindre råd med särskilt ansvar

15 stater sitter i rådet: fem permanenta och tio valda.

Rådets huvuduppgift är internationell fred och säkerhet.

Det här är sidans viktigaste skillnad:
Generalförsamlingen är det stora forumet där alla medlemsstater deltar. Säkerhetsrådet är ett mindre organ med särskilda befogenheter när internationell fred och säkerhet behandlas.

3 Sekretariatet – arbetet mellan mötena

Ett beslut genomför inte sig självt. Någon måste förbereda möten, skriva rapporter, samla information, organisera verksamhet och hålla ihop organisationens arbete.

Det är här sekretariatet kommer in. Det är FN:s administrativa del och genomför det löpande arbete som organisationens olika organ ger den i uppdrag att göra.

FN:s personal arbetar både vid huvudkontoret i New York och på många andra platser runt om i världen.

Generalsekreteraren

Sekretariatet leds av FN:s generalsekreterare. Generalsekreteraren är organisationens högsta administrativa tjänsteperson, men rollen är också diplomatisk.

Generalsekreteraren kan exempelvis försöka föra samtal mellan parter i konflikter, uppmärksamma internationella problem och representera FN i möten runt om i världen.

4 Internationella domstolen – när stater tvistar om juridik

FN har också ett huvudorgan som arbetar med internationell rätt: Internationella domstolen, ofta förkortad ICJ efter det engelska namnet International Court of Justice.

Domstolen ligger i Fredspalatset i Haag i Nederländerna. Det är det enda av FN:s sex huvudorgan som inte har sitt säte i New York.

Domstolen behandlar juridiska tvister mellan stater som förs inför den. Den kan också lämna rådgivande yttranden i rättsliga frågor när behöriga FN-organ eller FN-organ i systemet begär det.

Viktig skillnad: Internationella domstolen är inte en vanlig brottmålsdomstol för enskilda personer. Dess centrala uppgift här är rättsliga frågor och tvister mellan stater.
Fredspalatset i Haag där Internationella domstolen har sitt säte.
Fredspalatset i Haag är säte för Internationella domstolen. Foto: Ontheway Advice, Wikimedia Commons, CC0.

5 Ekonomiska och sociala rådet

En stor del av FN:s arbete handlar inte direkt om krig, utan om människors levnadsvillkor och samhällens utveckling. Där spelar Ekonomiska och sociala rådet, ofta kallat ECOSOC, en viktig roll.

Rådet hjälper till att samordna FN-systemets arbete inom bland annat ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. Det kan handla om utveckling, hälsa, utbildning, fattigdom och hållbar utveckling.

ECOSOC består av 54 medlemsstater som väljs av generalförsamlingen för treåriga mandatperioder.

6 Förvaltarskapsrådet – ett organ från FN:s tidiga historia

Det sjätte huvudorganet är Förvaltarskapsrådet. Det skapades efter andra världskriget för att övervaka områden som stod under internationell förvaltning och följa deras utveckling mot självstyre eller självständighet.

När det sista förvaltarskapsområdet, Palau, hade blivit självständigt hade rådet i praktiken slutfört sitt ursprungliga uppdrag. Förvaltarskapsrådet upphörde därför med sin löpande verksamhet 1994.

Det finns fortfarande kvar som ett av de sex huvudorganen i FN-stadgan, men arbetar inte regelbundet som de övriga organen.

FN på en karta

Klicka på ett huvudorgan för att se dess viktigaste uppgift. Målet är inte att lära sig sex namn utantill – utan att se hur organisationens olika delar har olika funktioner.

FN

Generalförsamlingen

Här möts alla medlemsstater. Tänk: diskutera, rösta och rekommendera.

Säkerhetsrådet

Ett råd med 15 medlemsstater och särskilt ansvar för internationell fred och säkerhet.

Sekretariatet

FN:s tjänstepersoner sköter mycket av organisationens dagliga och administrativa arbete.

Internationella domstolen

Behandlar rättsliga tvister mellan stater och kan lämna rådgivande yttranden om internationell rätt.

Ekonomiska och sociala rådet

Samordnar stora delar av FN-systemets arbete kring ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor.

Förvaltarskapsrådet

Hade en historisk roll kring förvaltarskapsområden. Den löpande verksamheten upphörde 1994.

Ett enklare sätt att komma ihåg systemet

Generalförsamlingen → alla medlemsstater diskuterar.

Säkerhetsrådet → fred och säkerhet.

Sekretariatet → det dagliga arbetet.

Internationella domstolen → juridiska tvister mellan stater.

ECOSOC → ekonomiska och sociala frågor och utveckling.

Förvaltarskapsrådet → historiskt uppdrag.

Vem gör vad?

Du behöver inte kunna allt om FN ännu. Försök i stället avgöra vilken del av organisationen som passar bäst för situationen.

1. Alla FN:s medlemsstater ska få diskutera och rösta om en internationell fråga.

Svar: Generalförsamlingen.

2. FN behöver diskutera ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet.

Svar: Säkerhetsrådet.

3. Två stater har en juridisk tvist som ska avgöras enligt internationell rätt.

Svar: Internationella domstolen.

4. Rapporter ska förberedas, möten organiseras och FN:s dagliga verksamhet skötas.

Svar: Sekretariatet.

Centrala begrepp

Generalförsamlingen FN-organ där alla medlemsstater är representerade.
Säkerhetsrådet FN-organ med särskilt ansvar för internationell fred och säkerhet.
Sekretariat Den del av FN som sköter mycket av organisationens dagliga arbete.
Generalsekreterare Chef för FN:s sekretariat och en viktig diplomatisk företrädare för organisationen.
Internationella domstolen FN:s främsta rättsliga organ som bland annat behandlar juridiska tvister mellan stater.
ECOSOC Ekonomiska och sociala rådet, som samordnar arbete inom bland annat utvecklingsfrågor.

Det viktigaste att ta med sig

FN är inte en enda institution utan ett system där olika delar gör olika saker. Generalförsamlingen låter alla medlemsstater delta i diskussioner och omröstningar. Säkerhetsrådet är mindre och har ett särskilt ansvar för internationell fred och säkerhet.

Sekretariatet håller igång det dagliga arbetet, Internationella domstolen arbetar med internationell rätt och ECOSOC samordnar viktiga delar av arbetet med ekonomiska och sociala frågor.

Nästa steg är att undersöka varför Generalförsamlingen och Säkerhetsrådet har så olika makt och regler.

Källor och bildreferenser