FN · internationellt samarbete · hållbar utveckling

Globala mål – kan världen bestämma gemensamma mål?

År 2015 enades FN:s medlemsstater om en ovanligt stor gemensam plan: 17 mål som världen ska arbeta mot fram till år 2030. De handlar om allt från fattigdom och utbildning till klimat, fred och hur länder kan samarbeta.

Kan nästan hela världen komma överens om vad som behöver bli bättre – även när länder har helt olika problem, resurser och politiska prioriteringar?

Jorden sedd från rymden med Afrika, Antarktis och stora molnsystem synliga.
En planet – men nästan 200 stater med olika förutsättningar. Agenda 2030 försöker skapa en gemensam riktning utan att göra alla länder likadana.
Jorden sedd från Apollo 17 den 7 december 1972. Foto: Harrison Schmitt/NASA. Public domain. Källa: Wikimedia Commons.

Från problem till gemensam riktning

Agenda 2030 – en plan för hållbar utveckling

Agenda 2030 är FN:s gemensamma handlingsplan för hållbar utveckling. Den antogs av FN:s medlemsstater i september 2015 och innehåller 17 globala mål och 169 delmål. Målen gäller alla länder – inte bara fattiga länder eller länder som tar emot bistånd.

Det är en viktig skillnad mot att tänka på utveckling som något som bara sker ”någon annanstans”. Sverige har också saker att arbeta med: till exempel utsläpp, konsumtion, ojämlikhet, utbildning, biologisk mångfald och hur samhällets institutioner fungerar. Andra länder kan samtidigt stå inför mycket större problem med exempelvis extrem fattigdom, tillgång till rent vatten eller möjligheten för barn att över huvud taget gå i skolan.

17 + 169 De 17 övergripande målen består av 169 mer detaljerade delmål. Tanken är att världen både ska kunna ange en riktning och följa utvecklingen mer konkret.

Ordet hållbar utveckling betyder att utvecklingen behöver fungera både för människor som lever nu och för framtida generationer. Ekonomi, sociala villkor och miljö hänger ihop. Ett samhälle blir därför inte hållbart bara för att ekonomin växer, eller bara för att utsläppen minskar. Flera delar måste fungera samtidigt.

Överblick

17 mål – men du behöver inte rabbla dem utantill

Det viktiga är att förstå vilka typer av problem målen försöker lösa och varför länder behöver samarbeta. Här är alla 17 i kortform. Klicka på ett mål om du vill använda det i uppgiften längre ned.

De globala målen

Färgerna gör målen lättare att känna igen. På den här sidan använder vi sedan fyra större teman för att skapa en enklare överblick.

FN har inte delat in målen exakt i de fyra grupperna nedan. Det är vår pedagogiska sortering för att göra helheten lättare att förstå. Många mål skulle kunna ligga i flera grupper samtidigt – och just det visar varför hållbar utveckling är så komplicerad.

Människor – att kunna leva ett tryggt och värdigt liv

Här hamnar frågor om fattigdom, hunger, hälsa, utbildning och rent vatten. De handlar om sådant som människor behöver för att kunna leva, utvecklas och delta i samhället. Om ett barn inte får tillräckligt med mat eller inte kan gå i skolan påverkar det inte bara dagen i dag, utan också framtida möjligheter.

Exempel: mål 1, 2, 3, 4 och 6.

Jämlikhet – vem får möjligheter och vem hamnar utanför?

Hållbar utveckling handlar också om hur resurser, makt och möjligheter fördelas. Jämställdhet, arbetsvillkor och minskad ojämlikhet handlar därför inte bara om ekonomi. De påverkar vem som får utbildning, trygghet, inflytande och möjlighet att forma sitt liv.

Exempel: mål 5, 8 och 10.

Planet – utveckling inom naturens gränser

Energi, städer, konsumtion, klimat, hav och ekosystem hänger tätt ihop. Ett samhälle behöver energi, bostäder, transporter och varor – men hur de produceras påverkar klimatet och naturen. Därför försöker målen kombinera mänsklig utveckling med ett långsiktigt skydd av planetens resurser.

Exempel: mål 7, 11, 12, 13, 14 och 15.

Samhälle – fred, institutioner, teknik och samarbete

Vägar, elnät, digital teknik och fungerande institutioner kan göra det lättare att nå många andra mål. Samtidigt blir utveckling mycket svårare där det finns krig, korruption eller svaga myndigheter. Mål 17 betonar dessutom själva samarbetet: pengar, kunskap, handel, teknik och partnerskap mellan länder och andra aktörer.

Exempel: mål 9, 16 och 17.
Lässtopp

Vilket mål tror du påverkar flest andra mål? Välj ett och försök förklara minst två samband.

Mål är inte lag

Vad betyder det egentligen att världen har ”bestämt” ett mål?

Det är lätt att höra ordet mål och tänka att varje land måste göra exakt samma sak. Så fungerar inte Agenda 2030. De globala målen är inte juridiskt bindande på samma sätt som en nationell lag eller ett internationellt avtal som skapar rättsliga skyldigheter.

En lag
Bestämmer vad som är tillåtet, förbjudet eller krävs inom ett rättssystem. Brott mot lagen kan få rättsliga konsekvenser.
Ett globalt mål
Anger en gemensam riktning. Länderna förväntas ta ansvar för genomförandet, göra nationella planer och följa upp utvecklingen, men vägen dit kan se olika ut.

Det betyder inte att målen är betydelselösa. De kan påverka vad regeringar prioriterar, vad myndigheter mäter, hur bistånd och investeringar används och vilka frågor som tas upp i internationella förhandlingar. Men ett mål fungerar genom politisk vilja, uppföljning och samarbete – inte genom att FN skickar ut en världspolis om ett land ligger efter.

Varför göra det tillsammans?

Fyra skäl till gemensamma mål

Globala problem stannar sällan vid en nationsgräns. Klimatförändringar, handel, smittspridning, konflikter, migration, havsmiljö och ekonomiska kriser kan påverka många länder samtidigt. Gemensamma mål gör inte problemen enkla, men de kan ge länder ett gemensamt språk.

1

Mäta utveckling

Om länder följer indikatorer över tid går det lättare att se om utvecklingen går åt rätt håll, står still eller går bakåt.

2

Styra resurser

Regeringar, organisationer och andra aktörer kan använda målen för att prioritera pengar, kunskap och insatser.

3

Samordna insatser

Om flera länder arbetar mot liknande mål blir det lättare att samarbeta kring sådant som forskning, finansiering och gemensamma problem.

4

Skapa politiskt fokus

Ett gemensamt mål gör det svårare att låtsas att frågan inte finns. Länder kan jämföra utveckling, redovisa resultat och utsättas för frågor om varför framstegen går långsamt.

Samma mål – olika startlinje

Länder börjar på olika nivåer

Att samma mål gäller alla betyder inte att alla länder har samma problem. Tvärtom måste målen tolkas utifrån olika förutsättningar. Jämför mål 6, rent vatten och sanitet:

I Sverige

De flesta har redan tillgång till säkert dricksvatten och avlopp. Utmaningar kan i stället handla om att skydda vattenresurser, minska föroreningar, underhålla ledningsnät och anpassa vattenförsörjningen till ett förändrat klimat.

I ett område där grundläggande vattenservice saknas

Den mest akuta frågan kan vara att människor över huvud taget ska få tillgång till säkert dricksvatten, toaletter och fungerande avloppssystem. Då handlar samma globala mål om en helt annan startpunkt.

Det är därför man måste vara försiktig med enkla jämförelser mellan länder. Ett mål kan vara gemensamt samtidigt som vägen mot målet ser väldigt olika ut.

Uppgift

Följ ett mål från världsproblem till nationell handling

Välj ett av de 17 globala målen. Du ska inte bara beskriva målet – du ska visa varför internationellt samarbete behövs och samtidigt vad en stat kan göra på egen hand.

Din målundersökning

Du kan välja ett mål genom att klicka på översikten ovan. Om JavaScript inte fungerar väljer du bara ett mål själv och skriver det i din text.

Valt mål: inget mål ännu Välj ett mål i den färgade översikten ovan.
  1. Vad är problemet?
    Förklara vilket samhällsproblem målet försöker minska eller lösa.
  2. Vilka stater påverkas?
    Ge exempel på vilka länder eller typer av länder som berörs och på vilket sätt.
  3. Varför behövs internationellt samarbete?
    Förklara varför ett land inte alltid kan lösa problemet helt på egen hand.
  4. Vad kan göras nationellt?
    Ge minst två exempel på sådant en regering, kommun, myndighet eller annan aktör i ett land kan göra.

Begrepp

Fyra ord att kunna använda

Om du kan använda orden nedan i egna förklaringar har du kommit långt i att förstå vad Agenda 2030 handlar om.

Agenda 2030

FN:s handlingsplan för hållbar utveckling med 17 globala mål och 169 delmål som världens länder antog 2015 och arbetar mot fram till 2030.

Hållbar utveckling

Utveckling som försöker förena sociala, ekonomiska och miljömässiga behov så att människor kan leva bra både nu och i framtiden.

Globalt mål

Ett av de 17 gemensamma målen i Agenda 2030. Målen anger riktning men är inte lagar.

Utveckling

Förändringar i ett samhälle över tid, exempelvis inom hälsa, utbildning, ekonomi, teknik, rättigheter, miljö och livsvillkor.