Klimatet – världens svåraste förhandling · Del 2

Kyoto och Köpenhamn: löften och besvikelser

År 1997 kom världens länder överens om de första bindande målen för att minska utsläppen. Men Kyotoprotokollet gällde bara de rika länderna, och USA ställde sig utanför. Tolv år senare skulle ett nytt avtal skrivas i Köpenhamn, men mötet slutade i kaos. Här får du följa två av klimatpolitikens viktigaste – och mest omdiskuterade – möten.

  1. 1 Rio 1992
  2. 2 Kyoto
  3. 3 Paris 2015
  4. 4 Vem betalar?

Rum 1 · Kyoto 1997

Det första bindande avtalet

Idén: från fina ord till siffror.

Klimatkonventionen från Rio 1992 hade inga bindande krav. Därför fortsatte förhandlingarna, och i december 1997 möttes länderna i den japanska staden Kyoto. Efter långa nätter kom de överens om Kyotoprotokollet, ett tillägg till klimatkonventionen.

För första gången fick länder bindande mål. Industriländerna skulle tillsammans minska sina utsläpp med ungefär fem procent jämfört med 1990. Målen skulle nås under perioden 2008–2012. Varje land fick ett eget mål – EU som helhet skulle minska med åtta procent.

En stor modern byggnad med sneda väggar och en damm framför.
Kyotos internationella konferenscenter, där Kyotoprotokollet antogs 1997.

Rum 2 · Bara de rika

En brandvägg mellan länderna

Idén: principen om olika ansvar fick en tydlig form.

Kyotoprotokollet byggde på principen om gemensamt men olika ansvar. Världen delades i två grupper. De rika industriländerna fick bindande mål. Utvecklingsländerna – inklusive Kina, Indien och Brasilien – fick inga krav alls.

År 1997 verkade det rimligt, eftersom de rika länderna stod för det mesta av utsläppen. Men Kinas ekonomi växte snabbt. Redan omkring 2006 hade Kina gått om USA som världens största utsläppare. Ett avtal som inte ställde krav på det land som släppte ut mest fick allt svårare att fungera.

En världskarta där vissa länder är markerade.
Karta över de länder som hade bindande mål i Kyotoprotokollets första period 2008–2012.

Rum 3 · USA hoppar av

Den största utsläpparen säger nej

Idén: ett avtal är svagt om de stora länderna står utanför.

USA:s regering skrev under Kyotoprotokollet, men det godkändes aldrig av den amerikanska senaten, som måste säga ja till internationella avtal. Redan innan Kyoto hade senaten röstat för att inte godkänna något avtal som saknade krav på utvecklingsländerna och som kunde skada USA:s ekonomi.

År 2001 meddelade den nya amerikanska regeringen att USA inte tänkte vara med. Kanada var med från början, men hoppade av 2011 – bland annat för att landets utsläpp hade ökat kraftigt, delvis på grund av utvinning av olja ur oljesand. Därmed omfattade avtalet en allt mindre del av världens utsläpp.

En stor industrianläggning vid en gruva.
Utvinning av olja ur oljesand i Alberta i Kanada.

Övning 1

Kyotoprotokollet

Välj rätt svar.

1. Vilka länder fick bindande mål i Kyotoprotokollet?

Utvecklingsländerna fick inga krav.

2. Varför blev USA aldrig med i Kyotoprotokollet?

Senaten måste godkänna internationella avtal.

3. Varför blev det ett problem att Kina saknade mål?

Omkring 2006 gick Kina om USA.

4. Under vilken period skulle Kyotomålen nås?

Den första åtagandeperioden.

Rum 4 · Handel med utsläpp

Kan man köpa sig fri?

Idén: marknaden kan användas för att minska utsläpp – men det är omstritt.

Kyotoprotokollet innehöll nya idéer. En var utsläppshandel. Ett land som minskade sina utsläpp mer än det behövde kunde sälja överskottet till ett land som hade svårt att nå sitt mål. Tanken är att utsläppen minskar där det är billigast. EU byggde senare upp ett eget system för utsläppshandel som fortfarande finns.

En annan idé var att rika länder kunde räkna in minskningar som de betalade för i fattiga länder, till exempel en vindkraftspark i Indien. Kritiker menade att det blev ett sätt att köpa sig fri utan att förändra något hemma, och att vissa projekt hade blivit av ändå.

Rum 5 · Hopenhagen

Förväntningarna inför 2009

Idén: höga förväntningar kan leda till stora besvikelser.

Kyotoprotokollets första period skulle ta slut 2012. Länderna bestämde att ett nytt avtal skulle vara klart vid klimatmötet i Köpenhamn i december 2009. Det skulle omfatta alla länder, även Kina och USA. Förväntningarna var enorma, och vissa kallade staden för ”Hopenhagen”.

Omkring 115 stats- och regeringschefer kom – fler än vid något klimatmöte tidigare. Sverige var ordförande i EU under hösten 2009 och arbetade hårt för ett starkt avtal. Utanför konferenshallen demonstrerade tiotusentals människor.

En stor låg konferensbyggnad.
Bella Center i Köpenhamn, där klimatmötet hölls 2009.

Övning 2

För eller emot utsläppshandel?

Är argumentet för eller emot att länder ska kunna köpa och sälja utsläppsrätter?

1. Utsläppen minskar där det är billigast, så vi får mer minskning för pengarna.

Ett ekonomiskt effektivitetsargument.

2. Rika länder kan köpa sig fria utan att ändra sitt eget sätt att leva.

Ett rättviseargument.

3. Pengarna kan bygga förnybar energi i fattiga länder.

Ett utvecklingsargument.

4. Det är svårt att kontrollera att projekten verkligen minskar utsläppen.

Ett kontrollargument.

5. Det ger företag en ekonomisk anledning att minska sina utsläpp.

Ett incitamentsargument.

Rum 6 · Kaoset

Mötet som nästan kollapsade

Idén: när förtroendet saknas blir det svårt att komma överens.

Förhandlingarna gick dåligt från början. Länderna var oense om nästan allt: vem som skulle minska, hur mycket och vem som skulle betala. Utvecklingsländerna var arga över att förslag hade skrivits bakom stängda dörrar. Kö och kaos präglade konferenscentret.

Till slut skrev ett litet antal ledare, bland andra från USA, Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika, ihop en text sent på mötets sista dag. Den kallades Köpenhamnsöverenskommelsen. Flera länder protesterade mot att ha ställts utanför. Mötet kunde inte anta texten, bara ”notera” den. Många såg Köpenhamn som ett totalt misslyckande.

Demonstranter med skyltar om ön Tuvalu.
Demonstration för ö-staten Tuvalu under klimatmötet i Köpenhamn.

Rum 7 · Vad blev kvar?

Ett misslyckande med frön till något nytt

Idén: även ett misslyckat möte kan peka framåt.

Köpenhamnsöverenskommelsen var kort och inte bindande. Men den innehöll två saker som blev viktiga. Den slog fast målet att den globala uppvärmningen borde hållas under två grader. Och de rika länderna lovade att tillsammans få fram 100 miljarder dollar per år till år 2020 för att hjälpa fattiga länder.

Dessutom lämnade länderna in egna löften om vad de skulle göra. Den modellen – där varje land själv bestämmer sitt bidrag – blev senare grunden för Parisavtalet 2015. Kyotoprotokollet förlängdes till 2020, men med allt färre länder med bindande mål.

En stor folkmassa på en gata.
Tiotusentals människor demonstrerade i Köpenhamn under klimatmötet.

Övning 3

Du är förhandlare

Läs fallen och svara på frågorna. Jämför sedan med modellsvaret.

Ö-staten

Du representerar en liten ö-stat i Stilla havet. Ditt land släpper nästan inte ut något, men havet stiger och hotar hela landet.

Vad kräver du i förhandlingarna, och vilka verktyg har du?

Visa ett exempel på svar

Du kräver stora och snabba utsläppsminskningar och pengar för anpassning. Ditt land har liten ekonomisk makt, men eftersom besluten fattas i konsensus kan du blockera beslut. Du kan också samarbeta med andra ö-stater och använda medierna för att väcka sympati.

Det växande landet

Du representerar ett stort land där hundratals miljoner människor fortfarande är fattiga. Ni behöver mer el, och kol är billigast.

Hur argumenterar du när de rika länderna vill att ni ska minska era utsläpp?

Visa ett exempel på svar

Du påpekar att de rika länderna orsakat det mesta av uppvärmningen och har mycket högre utsläpp per person. Du kan gå med på åtgärder om de rika länderna betalar och delar med sig av teknik, och om ni får tid att utvecklas.

Övning 4

Från Kyoto till Köpenhamn

Sätt händelserna i rätt ordning.

  1. Kyotoprotokollet träder i kraft.
  2. Kyotoprotokollets första åtagandeperiod börjar.
  3. Kanada hoppar av Kyotoprotokollet.
  4. Klimatmötet i Köpenhamn hålls.
  5. USA meddelar att landet inte tänker vara med.
  6. Kyotoprotokollet antas.

Övning 5

Begreppen

Para ihop begreppen med rätt förklaring.

  1. Kyotoprotokollet
  2. Utsläppshandel
  3. Köpenhamnsöverenskommelsen
  4. Tvågradersmålet
  5. Ratificera

Begrepp

Begreppen i den här delen

Kyotoprotokollet
Tillägg till klimatkonventionen från 1997 med bindande utsläppsmål för industriländerna.
Ratificera
Att ett land formellt godkänner ett internationellt avtal, ofta genom beslut i parlamentet.
Utsläppshandel
System där rätten att släppa ut växthusgaser kan köpas och säljas.
Köpenhamnsöverenskommelsen
Den korta, icke bindande text som togs fram vid klimatmötet i Köpenhamn 2009.
Tvågradersmålet
Målet att hålla den globala uppvärmningen under två grader jämfört med förindustriell tid.
Klimatfinansiering
Pengar från rika länder för att hjälpa fattiga länder att minska utsläpp och anpassa sig.

Källor

Bilder