De blå hjälmarna · Del 3

Från Cypern till Mali: svenskar i blå basker

Få länder har skickat så många fredssoldater i förhållande till sin storlek som Sverige. Tiotusentals svenskar har tjänstgjort i FN:s insatser sedan 1940-talet. Deras uppdrag har förändrats – från att vakta en gränslinje på en solig ö till att verka mitt i ett krig i Sahara. Här får du följa tre svenska insatser.

  1. 1 Suez 1956
  2. 2 Kongo
  3. 3 Sverige
  4. 4 Fungerar det?

Rum 1 · En svensk tradition

Från medlare till bataljoner

Idén: ett alliansfritt land kan vara en trovärdig fredsmäklare.

Sverige var under kalla kriget alliansfritt, alltså inte med i någon militärallians. Det gjorde Sverige till ett land som båda sidor kunde lita på i fredsinsatser. Redan 1948 utsåg FN den svenske greven Folke Bernadotte till medlare i Palestina. Han mördades i Jerusalem samma år av en israelisk extremistgrupp.

Sedan dess har svenska soldater, poliser och observatörer tjänstgjort i FN-insatser i Mellanöstern, Afrika, Asien och Europa. Att vara FN-soldat blev för många unga svenska män – och senare kvinnor – ett sätt att se världen och göra något för freden.

Rum 2 · Cypern

En ö med två folk

Idén: när två folkgrupper delar en stat kan konflikten bli djup.

Cypern blev självständigt från Storbritannien 1960. På ön bor både grekcyprioter, som är i majoritet, och turkcyprioter. Många grekcyprioter ville att ön skulle förenas med Grekland, medan turkcyprioterna ville ha skydd och självstyre. I december 1963 bröt våld ut mellan grupperna.

I mars 1964 beslutade säkerhetsrådet att skicka en fredsstyrka, UNFICYP. Sverige deltog med en bataljon i nästan trettio år, fram till 1993. De svenska soldaterna patrullerade, övervakade vapenvila och medlade mellan byar.

Rum 3 · 1974

Ön delas

Idén: en fredsstyrka kan inte stoppa en invasion.

I juli 1974 genomförde grekiska officerare en kupp på Cypern för att förena ön med Grekland. Turkiet svarade med att invadera norra Cypern. Omkring 200 000 grekcyprioter flydde söderut och tiotusentals turkcyprioter norrut. Sedan dess är ön delad.

Mellan den grekcypriotiska södern och den turkcypriotiska norden går en buffertzon, den gröna linjen, som FN övervakar. Den är omkring 180 kilometer lång och skär rakt genom huvudstaden Nicosia. I buffertzonen står hus, affärer och bilar kvar som de lämnades 1974.

Övergivna hus och taggtråd i buffertzonen i Nicosia.
Buffertzonen i Nicosia. Husen har stått tomma sedan 1974.

Rum 4 · Fredens paradox

Lugnt men olöst

Idén: en lyckad fredsinsats kan också göra att konflikten fryser.

FN-styrkan har lyckats hålla freden på Cypern i över femtio år. Det har inte varit krig på ön sedan 1974, även om enstaka dödliga incidenter har inträffat vid buffertzonen. Men ön är fortfarande inte återförenad. År 2004 röstade invånarna om en plan från FN för att ena ön. Turkcyprioterna röstade ja, men grekcyprioterna röstade nej. Samma år gick Cypern med i EU – men i praktiken bara den södra delen.

Kritiker menar att FN:s närvaro har gjort det lättare för parterna att låta bli att kompromissa: så länge det är lugnt finns inget tvång att lösa konflikten. Försvarare menar att alternativet utan FN kunde ha varit nya krig.

En FN-bas med blå flagga i buffertzonen.
En FN-bas i buffertzonen på Cypern.

Övning 1

Cypern

Sätt händelserna i rätt ordning.

  1. En kupp och Turkiets invasion delar ön.
  2. FN skickar fredsstyrkan UNFICYP.
  3. Våld bryter ut mellan grekcyprioter och turkcyprioter.
  4. Cypern blir självständigt från Storbritannien.
  5. Grekcyprioterna röstar nej till FN:s plan för återförening.

Rum 5 · Bosnien

Mitt i ett krig

Idén: det finns ingen fred att bevara när kriget pågår.

När Jugoslavien föll sönder i början av 1990-talet skickade FN en stor styrka till Kroatien och Bosnien. Svenska soldater ingick från 1993 i en nordisk bataljon med bas nära staden Tuzla. Där fanns ingen vapenvila att övervaka. Soldaterna eskorterade konvojer med mat och mediciner, skyddade flyktingar och hamnade ibland under beskjutning.

Erfarenheterna från Bosnien – och misslyckandet i Srebrenica – förändrade synen på fredsbevarande. Efter fredsavtalet 1995 tog Nato över ansvaret i Bosnien, och svenska soldater stannade kvar i den Natoledda styrkan.

FN-fordon och baracker vid Tuzla i Bosnien.
FN-styrkor vid Tuzla i Bosnien, där den nordiska bataljonen hade sin bas.

Rum 6 · Mali

FN:s farligaste uppdrag

Idén: nya krig kräver nya sorters insatser.

År 2012 tog islamistiska grupper och separatister kontroll över stora delar av norra Mali i Västafrika. Efter att Frankrike gripit in militärt skickade FN 2013 insatsen MINUSMA. Från 2014 hade Sverige ett förband i den gamla handelsstaden Timbuktu, med bland annat spaningsförmåga som skulle ta reda på vad som hände i området.

MINUSMA blev FN:s farligaste fredsinsats någonsin. Mer än 300 av insatsens personal miste livet, många i attacker med vägbomber och raketer mot lägren. Efter två militärkupper i Mali vände sig landets nya regering till Ryssland och den ryska Wagnergruppen. Sverige beslutade 2022 att avveckla sitt bidrag, och 2023 krävde Malis regering att FN skulle lämna landet. Insatsen avslutades i december 2023.

En stor moské byggd av lera.
Djinguereber-moskén i Timbuktu. Svenska FN-soldater hade sin bas i staden.
FN-soldater i två led när en patrull med pansarfordon kommer tillbaka.
FN-soldater i Gao i Mali 2019.

Rum 7 · Veteranerna

Att komma hem

Idén: de som tjänstgjort i fredsinsatser bär med sig erfarenheterna.

Många som har tjänstgjort i FN-insatser beskriver det som en av de viktigaste erfarenheterna i sitt liv. Men en del har också varit med om svåra saker: beskjutning, döda kamrater och civila som de inte kunde skydda. Under lång tid fick hemvändande soldater lite stöd. I dag finns en veteranpolitik med stöd till dem som har tjänstgjort utomlands.

Sedan Sverige gick med i Nato 2024 deltar svenska soldater främst i Natos och EU:s insatser. Men Sverige bidrar fortfarande med officerare, poliser och experter till FN-insatser runt om i världen.

En blå FN-hjälm.
Den blå hjälmen – symbolen för FN:s fredsbevarare.

Övning 2

Vilken insats?

Exemplen kommer från de tre första delarna. Vilken FN-insats handlar det om?

1. Svenska soldater övervakar en buffertzon genom en huvudstad.

Den gröna linjen på Cypern.

2. FN:s första fredsbevarande styrka med soldater.

UNEF 1956.

3. Insatsen avslutas när landets militärregering kräver att FN ska lämna.

MINUSMA 2023.

4. FN:s generalsekreterare omkommer under insatsen.

Hammarskjöld vid Ndola 1961.

5. Insatsen blir FN:s farligaste någonsin.

Mer än 300 dog.

6. En rik provins försöker bryta sig loss med stöd av gruvbolag.

Katanga.

Övning 3

Förstå insatserna

Välj rätt svar.

1. Varför har konflikten på Cypern inte lösts trots att det varit fred i över femtio år?

Fredens paradox.

2. Vad skilde Bosnien från Cypern?

Soldaterna verkade mitt i ett pågående krig.

3. Varför blev MINUSMA så farligt?

Mer än 300 av insatsens personal dog.

Övning 4

Begreppen

Para ihop begreppen med rätt förklaring.

  1. Bataljon
  2. Buffertzon
  3. Alliansfri
  4. Kupp
  5. Veteran

Begrepp

Begreppen i den här delen

Bataljon
Ett militärt förband med några hundra upp till omkring tusen soldater.
Buffertzon
Ett område mellan två parter som ingen av dem får gå in i.
Alliansfrihet
Att inte vara med i någon militärallians.
Mandat
Uppdraget som säkerhetsrådet ger en FN-insats.
Kupp
När en liten grupp, ofta militärer, tar makten med våld.
Separatister
Grupper som vill att en del av ett land ska bli självständigt.

Källor

  • FN – UNFICYP.
  • FN – MINUSMA.
  • Försvarsmakten – Sveriges utlandsinsatser genom tiderna.
  • Veteranförbundet Fredsbaskrarna – Svenska FN-insatser.
  • Nationalencyklopedin – Cypern och Folke Bernadotte.

Bilder