FN arbetar med mer än krig
FN arbetar med mer än krig
När FN syns i nyheterna handlar det ofta om krig, säkerhetsrådet och fredsbevarande insatser. Men stora delar av FN-systemets arbete pågår långt från förhandlingsborden.
Vad har barnvaccinationer, flyktingläger, världsarv och matleveranser gemensamt?
Tänk dig fyra helt olika situationer. Ett barn behöver vaccin mot en farlig sjukdom. En familj har tvingats lämna sitt hem. Ett område hotas av svält. En gammal stadsmiljö riskerar att förstöras. I alla fyra fallen kan någon del av FN-systemet vara inblandad – men inte på samma sätt och inte genom samma organisation.
Det är därför det blir missvisande att tala om ”FN” som om det vore en enda myndighet som gör allt. FN är också ett stort system av organisationer, program och specialiserade organ med olika uppdrag.
.jpg)
Sex olika uppdrag – ett större system
Det enklaste sättet att förstå organisationerna är inte att börja med deras förkortningar. Börja i stället med problemet de försöker lösa. Då blir det tydligare varför flera olika delar av FN-systemet behövs.
När barns rättigheter och livsvillkor står i centrum
UNICEF är FN:s barnfond och arbetar för barns rättigheter i mer än 190 länder och territorier. Arbetet kan handla om hälsa, vaccinationer, rent vatten, näring, utbildning och skydd mot våld och utnyttjande.
I en katastrof kan UNICEF till exempel hjälpa till med vatten, hygien och skolgång. I ett mer långsiktigt arbete kan organisationen samarbeta med länder för att stärka sjukvård och utbildning för barn.
När människor tvingas lämna sina hem
UNHCR kallas ofta FN:s flyktingorgan. Organisationen skyddar människor som tvingats fly och arbetar också med statslösa personer. I akuta situationer kan det handla om skydd, nödhjälp och stöd för att människor ska kunna registreras och få sina rättigheter tillgodosedda.
På längre sikt söker UNHCR hållbara lösningar. Det kan handla om att människor kan återvända hem när det är säkert, skapa ett nytt liv där de befinner sig eller få möjlighet till bosättning i ett annat land.
När ett hälsoproblem går över gränser
WHO är FN-systemets specialiserade organisation för internationell hälsa. Den samlar kunskap, tar fram rekommendationer, hjälper länder att stärka sin sjukvård och samordnar insatser när sjukdomsutbrott och andra hälsohot kräver internationellt samarbete.
WHO är alltså inte ett världssjukhus som behandlar alla patienter. En viktig del av uppdraget är i stället att samordna, vägleda och stödja länder och andra aktörer.
När människor inte har tillräckligt med mat
WFP, World Food Programme, arbetar med matstöd och hunger. Vid krig, naturkatastrofer, ekonomiska kriser och andra nödlägen kan organisationen hjälpa människor med livsmedel, kontantstöd, näringsinsatser och logistik.
Det handlar inte alltid om att dela ut en färdig matkasse. Stöd kan också ges som pengar eller värdebevis så att människor kan köpa mat lokalt när marknaderna fortfarande fungerar.
När kunskap och kultur behöver skyddas
UNESCO arbetar med samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och information. Ett känt område är världsarven: kultur- och naturmiljöer som bedöms ha ett särskilt värde för hela mänskligheten och som länder har åtagit sig att skydda.
Men UNESCO är mer än världsarv. Organisationen arbetar också med utbildning, forskning, press- och informationsfrågor samt skydd av kulturarv – sådant som kan vara viktigt både i fredstid och när samhällen drabbas av kris.
När förändringen måste hålla i många år
UNDP är FN:s utvecklingsprogram och arbetar i omkring 170 länder och territorier. Fokus ligger på långsiktig utveckling: att minska fattigdom och ojämlikhet, stärka samhällens motståndskraft, stödja fungerande institutioner och möta klimat- och utvecklingsproblem.
Om humanitärt arbete ofta frågar ”Hur räddar vi liv just nu?” arbetar UNDP oftare med frågan ”Hur bygger vi ett samhälle som fungerar bättre på längre sikt?”
Vilket problem – vilken organisation?
Nu kan vi vända på perspektivet. Utgå från situationen först och koppla sedan den aktör vars huvuduppdrag ligger närmast problemet.
Men verkligheten är sällan så uppdelad. I ett flyktingområde kan UNHCR arbeta med skydd, WFP med mat, UNICEF med barn och skolgång och WHO med hälsofrågor samtidigt. Förkortningarna beskriver huvuduppdrag – inte vattentäta gränser.
.jpg)
Akut hjälp och långsiktig utveckling
En annan viktig skillnad går mellan humanitärt arbete och utvecklingsarbete. De kan hänga ihop, men de börjar i olika frågor.
Humanitärt arbete
Handlar om att rädda liv, minska lidande och skydda människor när en kris redan pågår. Mat, vatten, skydd, sjukvård och säkerhet kan vara avgörande här och nu.
Utvecklingsarbete
Handlar mer om långsiktiga förändringar: fungerande samhällsservice, minskad fattigdom, utbildning, hållbara institutioner och bättre förmåga att klara framtida kriser.
Tänk på ett samhälle efter en stor naturkatastrof. Först kan människor behöva vatten, mat och tillfälligt boende. När det mest akuta är över behövs kanske fungerande skolor, vägar, myndigheter, arbetstillfällen och bättre beredskap inför nästa katastrof. FN-systemets olika delar kan därför arbeta i olika skeden av samma problem.
.jpg)
Matcha uppdraget
Välj den organisation vars huvuduppdrag passar bäst. I verkligheten kan flera organisationer samarbeta i samma situation.
1. En familj har flytt över en landsgräns efter förföljelse och behöver skydd.
2. Ett nytt sjukdomsutbrott kräver internationell samordning och hälsorekommendationer.
3. Efter torka och konflikt behöver många människor snabbt mat och näringsstöd.
4. Ett historiskt område med värde för mänskligheten behöver skyddas och bevaras.
5. Barn behöver utbildning, vaccinationer och skydd efter en katastrof.
6. Ett land vill långsiktigt minska fattigdom och bygga mer motståndskraftiga samhällsinstitutioner.
Facit om övningen inte fungerar
1. UNHCR · 2. WHO · 3. WFP · 4. UNESCO · 5. UNICEF · 6. UNDP.
Centrala begrepp
- Humanitärt arbete
- Akuta insatser som ska rädda liv, minska lidande och skydda människor vid exempelvis krig, katastrofer och andra allvarliga kriser.
- Flykting
- En person som befinner sig utanför sitt land och har rätt till internationellt skydd enligt flyktingrätten. Alla människor som tvingas lämna sina hem är alltså inte juridiskt sett flyktingar.
- Utveckling
- Långsiktiga förändringar som kan förbättra människors levnadsvillkor och samhällets möjligheter att fungera, till exempel genom utbildning, minskad fattigdom och starkare institutioner.
- Hälsa
- Handlar inte bara om att behandla sjukdomar utan också om förebyggande arbete, vaccinationer, fungerande vårdsystem och beredskap mot hälsohot.
- Bistånd
- Resurser eller stöd som ges för att möta humanitära behov eller bidra till långsiktig utveckling. Det kan bestå av pengar, kunskap, utrustning, mat eller andra insatser.
- FN-systemet
- FN tillsammans med de många fonder, program, specialiserade fackorgan och andra organ som samarbetar kring internationella frågor.
Avsluta med fyra frågor
- Varför är det missvisande att säga att ”FN gör allt”?
- Förklara skillnaden mellan humanitärt arbete och utvecklingsarbete med ett eget exempel.
- Hur skulle UNICEF, UNHCR och WFP kunna arbeta samtidigt i samma flyktingkris?
- Välj en av de sex organisationerna och förklara vilket problem den framför allt försöker lösa.
Källor och bildreferenser
Faktauppgifterna är kontrollerade mot respektive organisations egna sidor och FN:s beskrivning av FN-systemet.
- United Nations: UN System.
- UNICEF: What we do.
- UNHCR: What we do.
- World Health Organization: About WHO.
- World Food Programme: Who we are.
- UNESCO World Heritage Centre: World Heritage.
- United Nations Development Programme: About us.
- Bild 1: Yasmin Abubeker/DFID, Children at a vaccinations clinic near Sululta, Ethiopia, May 2012, Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0.
- Bild 2: Kate Holt/AusAID, Africa Humanitarian Food Aid 2, Wikimedia Commons, CC BY 2.0.
- Bild 3: Berit, Visby, Gotland, Sweden, Wikimedia Commons, CC BY 2.0.