Prov: EU
Prov – EU, så funkar det
Ett prov i fyra fristående delar i nationella provets form, byggt kring ett och samma lagförslag som eleverna följer genom hela provet.
Provet hör till området EU – Så funkar det och bygger vidare på lektionsplaneringen. Idén är att allt i provet hänger ihop med ett enda ärende: ett påhittat förslag om ett EU-gemensamt förbud mot engångs-e-cigaretter. Eleverna möter förslaget i varje del – först för att visa att de kan institutionerna, sedan för att följa lagen genom beslutsprocessen, analysera konsekvenserna och till sist ta ställning.
Förslaget är påhittat men realistiskt, och det står uttryckligen i elevtexten. Det gör att ingen elev kan ha läst sig till svaren i förväg, och att provet prövar förmågan att använda kunskaperna på ett nytt fall.
Delarna är fristående. Välj de delar som passar din grupp, eller ge alla fyra vid ett eller två tillfällen. Varje del har en markerad elevtext som du kopierar till ditt provdokument, och facit och bedömningsanvisningar direkt under. Ärendet står i ett eget stycke som du klistrar in överst i provet om du använder del B, C eller D.
| Del | Innehåll | Uppgiftstyp | Poäng / nivå |
|---|---|---|---|
| A | EU:s grunder och institutioner | Flerval, matchning, kortsvar | 14 poäng |
| B | Lagens väg – från förslag till lag | Beskriva och förklara en process | E, C eller A |
| C | Vem påverkas? | Konsekvensanalys | E, C eller A |
| D | Ska EU bestämma? | Värdera ståndpunkter och argumentera | E, C eller A |
Ärendet: EU vill förbjuda engångs-e-cigaretter
Det här förslaget är påhittat för provet, men liknande förslag har diskuterats i flera EU-länder.
Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till förordning: engångs-e-cigaretter ska förbjudas i hela EU. Kommissionen skriver att produkterna lockar unga att börja använda nikotin och att miljontals kasserade apparater med batterier hamnar i naturen varje år. Några länder har redan infört egna förbud, medan andra länder inte har några regler alls. Kommissionen menar att olika regler i olika länder gör det lätt att handla över gränserna och att problemet därför måste lösas gemensamt.
Del A EU:s grunder och institutioner
Uppgift 1. Dra streck mellan institutionen och det den gör. (4 p)
| Europeiska kommissionen | A. Består av stats- och regeringschefer och drar upp EU:s övergripande riktning. |
| Europaparlamentet | B. Lägger fram förslag till nya lagar och kontrollerar att länderna följer dem. |
| Europeiska unionens råd (ministerrådet) | C. Består av ledamöter som väljs direkt av EU-medborgarna och beslutar om lagar. |
| Europeiska rådet | D. Består av ministrar från medlemsländerna och beslutar om lagar. |
Uppgift 2. Vilken av EU:s institutioner avgör tvister om hur EU:s lagar ska tolkas, och i vilken stad ligger den? (2 p)
Uppgift 3. EU:s inre marknad bygger på fyra friheter. Vilka är de? (2 p)
Uppgift 4. Förklara skillnaden mellan en förordning och ett direktiv. (2 p)
Uppgift 5. Svara kort. (4 p)
- Vilket år blev Sverige medlem i EU?
- Hur ofta väljs Europaparlamentet?
- Vad röstade svenska folket om i folkomröstningen 2003, och vad blev resultatet?
- Vad kallas principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt?
Facit och bedömning – Del A
Uppgift 1. Kommissionen – B. Europaparlamentet – C. Ministerrådet – D. Europeiska rådet – A. 1 p per rätt.
Uppgift 2. EU-domstolen (1 p) i Luxemburg (1 p).
Uppgift 3. Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. 2 p för alla fyra, 1 p för två eller tre.
Uppgift 4. En förordning gäller direkt som lag i alla medlemsländer (1 p). Ett direktiv anger ett mål som varje land själv ska föra in i sin egen lagstiftning (1 p).
Uppgift 5. a) 1995. b) Vart femte år. c) Om Sverige skulle införa euron – svenska folket röstade nej. d) Subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen godtas). 1 p per rätt.
Totalt 14 poäng. Riktvärde: 7 p motsvarar grundläggande kunskaper, 10 p goda och 13 p mycket goda kunskaper om EU:s uppbyggnad.
Vanlig fälla: att blanda ihop Europeiska rådet med ministerrådet. Om eleven gör det i uppgift 1 är det värt att se om samma förväxling finns i del B.
Del B Lagens väg – från förslag till lag
Läs ärendet om engångs-e-cigaretter igen.
Uppgift 6. Beskriv vad som händer med förslaget från att kommissionen lägger fram det tills det blir en lag som gäller i hela EU. Skriv vilka institutioner som är med och vad de gör.
Uppgift 7. Sverige vill påverka förslaget. Förklara två sätt som Sverige – regeringen, riksdagen eller svenska väljare – kan påverka vad som till slut bestäms.
Uppgift 8. Kommissionen valde att föreslå en förordning och inte ett direktiv. Vad betyder det för Sverige, och varför tror du att kommissionen gjorde det valet?
Bedömningsanvisning – Del B
Uppgift 6 – det ordinarie lagstiftningsförfarandet: kommissionen föreslår, parlamentet och ministerrådet behandlar förslaget var för sig och kan föreslå ändringar, och båda måste godkänna samma text för att den ska bli lag. Förhandlingar mellan parlamentet och rådet kan behövas. Förordningen gäller sedan direkt i alla länder, och kommissionen kontrollerar att den följs.
Uppgift 7 – exempel: regeringen förhandlar och röstar i ministerrådet; regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd innan den tar ställning; riksdagen kan pröva om förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen; svenska väljare väljer Sveriges ledamöter i Europaparlamentet; organisationer och företag kan påverka genom att lämna synpunkter. Starka svar förklarar hur påverkan går till, inte bara var.
Uppgift 8 – en förordning gäller direkt och likadant i alla länder, så Sverige behöver inte stifta en egen lag och kan inte själv välja utformning. Rimlig motivering: kommissionen vill ha exakt samma regler överallt så att det inte går att kringgå förbudet genom handel över gränserna.
E-kvalitet: Eleven beskriver att kommissionen föreslår och att parlament och ministerråd beslutar, och ger ett exempel på hur Sverige kan påverka. Resonemanget är enkelt och till viss del underbyggt.
C-kvalitet: Eleven förklarar hur institutionerna samverkar i processen och hur Sveriges påverkan går till, och kopplar valet av förordning till ärendets problem. Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt.
A-kvalitet: Eleven visar hur beslutsprocessen balanserar ländernas intressen (rådet) mot medborgarnas (parlamentet), jämför olika vägar till påverkan och resonerar om vad Sverige vinner och förlorar på en förordning. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt.
Del C Vem påverkas?
Tänk dig att förslaget om engångs-e-cigaretter har blivit lag. Här är fyra personer som berörs:
Amira, 15 år, går i nian i Malmö. Flera i hennes klass använder engångs-e-cigaretter.
Jonas äger en tobaksbutik i Haparanda, nära gränsen till Finland.
Katarina arbetar på en återvinningscentral och sorterar elavfall.
Mateusz äger en fabrik i Polen som tillverkar e-cigaretter och säljer i hela EU.
Uppgift 9. Välj tre av personerna. Förklara vilka konsekvenser beslutet kan få för var och en. Försök hitta både positiva och negativa konsekvenser.
Uppgift 10. Varför kan det vara svårt för ett enskilt land att lösa det här problemet på egen hand? Använd begreppet fri rörlighet i ditt svar.
Bedömningsanvisning – Del C
Uppgift 9 – exempel: Amira får svårare att köpa produkterna, vilket kan minska nikotinberoende bland unga, men en del kan gå över till andra produkter eller en illegal marknad. Jonas förlorar försäljning, men konkurrensen blir lika på båda sidor gränsen eftersom Finland har samma regler. Katarina får mindre farligt batteriavfall att hantera. Mateusz kan tvingas lägga om produktionen eller säga upp personal, men slipper anpassa sig till 27 olika regelverk.
Uppgift 10 – varor får röra sig fritt över gränserna inom EU, så ett nationellt förbud kan kringgås genom handel från grannländer eller på nätet. Starka svar ser att den inre marknaden både skapar problemet och gör en gemensam lösning möjlig.
E-kvalitet: Eleven beskriver en konsekvens för varje vald person och ger en enkel förklaring till varför ett land har svårt att lösa problemet själv. Resonemanget är enkelt och till viss del underbyggt.
C-kvalitet: Eleven förklarar både positiva och negativa konsekvenser och kopplar dem till den fria rörligheten. Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt.
A-kvalitet: Eleven visar hur konsekvenserna hänger ihop med varandra, skiljer mellan kort och lång sikt eller mellan individ- och samhällsnivå, och ser att samma frihet som skapar problemet också gör lösningen möjlig. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt.
Del D Ska EU bestämma?
När förslaget diskuteras i Sverige hörs två åsikter:
Åsikt 1: ”Det här är en fråga om folkhälsa och miljö som inte stannar vid gränsen. Då är det bra att EU bestämmer gemensamt – annars gör varje land som det vill och ingen löser problemet.”
Åsikt 2: ”Vilka produkter som ska vara tillåtna i Sverige borde riksdagen bestämma, inte politiker i Bryssel. Svenska väljare ska kunna utkräva ansvar av dem som fattar besluten.”
Uppgift 11. Vilken åsikt håller du mest med om? Argumentera för din ståndpunkt. Du ska också:
- ta upp minst ett argument för den andra åsikten och bemöta det
- använda subsidiaritetsprincipen i ditt resonemang
- avsluta med en slutsats
Bedömningsanvisning – Del D
Bedöm hur eleven argumenterar, inte vilken åsikt eleven väljer. Båda ståndpunkterna kan ge A.
Möjliga argument för åsikt 1: gränsöverskridande problem kräver gemensamma regler; den inre marknaden gör nationella förbud svåra att upprätthålla; lika regler ger rättvis konkurrens; Sverige är med och beslutar i både rådet och parlamentet.
Möjliga argument för åsikt 2: subsidiaritetsprincipen säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt; det är svårare att utkräva ansvar i EU; länder har olika syn på folkhälsa; Sverige kan bli nedröstat.
E-kvalitet: Eleven uttrycker en ståndpunkt med enkla argument och nämner ett motargument. Argumentationen är enkel och till viss del underbyggd.
C-kvalitet: Eleven argumenterar för sin ståndpunkt, bemöter ett motargument och använder subsidiaritetsprincipen på ett fungerande sätt. Argumentationen är utvecklad och relativt väl underbyggd.
A-kvalitet: Eleven väger argumenten mot varandra, visar att subsidiaritetsprincipen kan användas av båda sidor och drar en nyanserad slutsats. Argumentationen är välutvecklad och väl underbyggd.
Bedömningsmatris
Matrisen följer betygskriterierna i samhällskunskap för årskurs 9 (Lgr22). Varje rad anger vilket kriterium som bedöms och vilka delar som ger underlag. Använder du bara några delar bedömer du de rader som delarna täcker.
| Kriterium och underlag | E | C | A |
|---|---|---|---|
| Kunskaper om samhällsstrukturer Del A, del B |
Eleven har grundläggande kunskaper om EU:s institutioner och beslutsprocess. | Eleven har goda kunskaper om EU:s institutioner och beslutsprocess. | Eleven har mycket goda kunskaper om EU:s institutioner och beslutsprocess. |
| Resonemang om hur olika delar i samhället påverkar varandra Del B |
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur EU, Sverige och medborgarna påverkar varandra. | Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur EU, Sverige och medborgarna påverkar varandra. | Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur EU, Sverige och medborgarna påverkar varandra. |
| Undersökning av samhällsfrågor – orsaker och konsekvenser Del C |
Eleven beskriver enkla konsekvenser av beslutet för olika aktörer. | Eleven förklarar konsekvenser för olika aktörer på ett utvecklat sätt. | Eleven förklarar konsekvenser och hur de hänger ihop på ett välutvecklat sätt. |
| Uttrycka och värdera ståndpunkter och argumentera Del D |
Eleven argumenterar på ett enkelt och till viss del underbyggt sätt och bemöter ett motargument. | Eleven argumenterar på ett utvecklat och relativt väl underbyggt sätt och värderar motargument. | Eleven argumenterar på ett välutvecklat och väl underbyggt sätt och väger olika ståndpunkter mot varandra. |
| Användning av samhällsvetenskapliga begrepp Del A–D |
Eleven använder begrepp som förordning, direktiv, fri rörlighet och subsidiaritet på ett i huvudsak fungerande sätt. | Eleven använder begreppen på ett fungerande sätt. | Eleven använder begreppen på ett väl fungerande sätt. |
Tips: Ge eleverna provträningen innan provet. Den tränar samma förmågor med ett annat lagförslag, så att eleverna har gått igenom hela kedjan en gång innan de möter ärendet i provet.