Lektionsplanering – EU
ExtrautgåvaLektionsplanering, EU – Så funkar det
Dagen EU försvann
Fem lektioner om EU, baklänges. Unionen upplöses vid midnatt, och varje elev utreder i en egen journal vad som händer sedan – innan de bygger tillbaka det de kan motivera.
Det här området lär ut EU genom saknaden. I stället för att börja i institutioner och fördrag börjar varje elev i en påhittad katastrof: EU har upplösts, och de ska utreda vad som slutar fungera – för sig själva och för en person de följer genom hela krisen.
Varje lektion tar bort en bit av unionen. Dag 1 handlar om vardagen, dag 2 om gränserna, dag 3 om de gemensamma reglerna och dag 4 om handeln och Sveriges röst i världen. På dag 5 bygger varje elev tillbaka sitt eget EU av fem delar, innan klassen gör ett gemensamt bygge att jämföra med. Då har de lärt sig institutionerna, besluten och begreppen längs vägen, för att de har behövt dem – inte för att de stod i en ordlista.
Allt bygger på SO-portalens undersidor: EU – Text och arbetsmaterial, EU – Begrepp och Så stiftas en lag i EU. Scenariot är påhittat, men allt som försvinner i det är verkliga delar av EU-samarbetet.
Så arbetar eleverna
Arbetet är individuellt. Varje elev för en egen utredningsjournal – ett häfte eller ett dokument med fem daterade anteckningar, en per dag. Alla uppgifter görs enskilt och hamnar i journalen, som sedan är råmaterialet till examinationen. Det betyder att du kan se varje elevs tänkande längs vägen, att den som varit sjuk kan ta igen en dag på egen hand, och att ingen kan gömma sig i en grupp.
Varje elev får också en person att följa genom hela krisen. Personerna drabbas olika, så två elever kan aldrig lämna in samma text. I varje lektion finns en uppgift som handlar om den egna personen och en där eleven tar ställning i eget namn.
Material: Tolv personkort
Dela ut ett kort per elev på dag 1. I en större klass kan samma person delas av två elever – de skriver ändå varsin journal.
Elin, 17 år
Har fått sommarjobb på ett hotell i Danmark och skulle börja om tre veckor. Har inget arbetstillstånd.
Marek, 43 år
Bor i Malmö, arbetar som sjuksköterska i Köpenhamn och pendlar över bron varje dag.
Sofia, 21 år
Studerar sin fjärde månad i Spanien med Erasmus. Stipendiet kom från EU och kurserna skulle räknas in i hennes svenska examen.
Hanna, 38 år
Äger Nordljud AB i Gävle, som tillverkar hörlurar med tolv anställda och säljer i åtta länder.
Jonas, 52 år
Lastbilschaufför. Kör färska jordgubbar från Spanien till Sverige och passerar fyra gränser.
Amina, 29 år
Driver en mataffär och importerar ost, tomater och oliver från södra Europa.
Linus, 16 år
Sparar till en ny dator och beställer helst delarna från en tysk nätbutik.
Karin, 45 år
Mjölkbonde. En del av hennes inkomst har varit EU:s jordbruksstöd.
Peter, 60 år
Arbetar på ett stålverk där nästan allt som tillverkas säljs till andra länder.
Noor, 34 år
Forskare vid ett universitet. Hennes projekt betalas av ett EU-anslag och drivs tillsammans med två andra länder.
Erik, 19 år
Har hittat en begagnad bil i Tyskland och skulle hämta den nästa vecka.
Maja, 41 år
Lokaljournalist. Ska varje dag förklara för läsarna vad krisen betyder för dem som bor här.
Vetokortet
Området har ett gemensamt moment: klassens bygge på dag 5. Där får varje elev ett vetokort som kan användas en enda gång och som stoppar ett beslut. Eleverna börjar snabbt förhandla och byta tjänster med varandra, och när de sedan läser om enhällighet i EU är det inte längre ett begrepp utan något de har känt. Vetot påverkar inte bedömningen – det eleven lämnar in är sitt eget bygge och sin egen motivering.
Material: Vetokortet att skriva ut
Veto
Det här kortet stoppar ett beslut. Du får använda det en gång.
Regler: du måste säga högt att du använder vetot, och du måste ge ett skäl. När kortet är använt är det förbrukat. Du får lova bort ditt veto till någon annan, men du kan inte ge bort själva kortet.
Namn: ______________________ Använt vid beslut: ______
Så är varje lektion uppbyggd
Alla fem lektioner följer samma ordning. Flera av dem har ett krismaterial som kan skrivas ut.
- Starta med en fråga som eleverna tänker på själva och sedan pratar om med en kompis.
- Läs undersidan på SO-portalen, gärna högt tillsammans eller i par.
- Gör tre uppgifter som bygger på varandra: först förstå, sedan använda, sist resonera. Under varje uppgift står det vad eleverna ska ha gjort när de är klara.
- Diskutera två öppna frågor i helklass.
- Avsluta med frågebatteriet – som läxa, exit ticket eller repetition inför provet.
Lgr22-kopplingar
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: EU:s organisation och beslutsfattande, och hur Sveriges medlemskap påverkar samhället och människors vardag.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: den politiska organisationen och beslutsfattandet på olika nivåer, från kommun till EU.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: internationell handel, globalisering och hur ekonomiska beslut påverkar människor.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: aktuella samhällsfrågor, intressekonflikter och hur medborgare kan påverka beslut.
- Samhällskunskap, syfte: analysera samhällsstrukturer och samband, samt uttrycka och värdera ståndpunkter med argument.
Kopplingarna är formulerade i sammandrag. Se Skolverkets kursplan i samhällskunskap för exakt lydelse.
Natten då det hände
Målet: Eleverna kan ge exempel på hur EU påverkar vardagen och förklara varför samarbetet en gång startade.
Starta
Klockan 00.01 i natt upphörde EU att finnas. Vad tror du att du märker först?
Samla svaren på tavlan. De prövas mot verkligheten i uppgift 2.
Krismaterial: Meddelande till alla hushåll
Detta gäller från i natt. Unionen är upplöst. Regeringen meddelar följande:
- Gränskontroller återinförs mot alla grannländer från och med i dag.
- EU:s gemensamma regler slutar gälla om 30 dagar. Efter det bestämmer varje land själv.
- Tullar mot alla länder återinförs vid nästa månadsskifte.
- Svenskar som arbetar eller studerar i ett annat land behöver ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd.
- Mobilabonnemang gäller bara i Sverige. Utlandssamtal och surf debiteras av operatörerna.
Scenariot är påhittat. Alla fem punkterna motsvarar verkliga delar av EU-samarbetet som eleverna möter under området.
Gör
- Fem saker i din ficka Hitta fem saker i din egen vardag som styrs av EU-regler: laddaren, att ringa och surfa i andra EU-länder utan extra kostnad, cookie-rutorna, CE-märket på leksaker, energimärkningen på kylskåp, ersättning vid försenade flyg eller det europeiska sjukförsäkringskortet. Skriv vad som händer med varje sak nu. Klar när: fem saker står i journalen med vad som händer med dem.
- Din person vaknar Läs ditt personkort. Skriv en dagboksanteckning på cirka 100 ord från din persons första morgon efter beskedet. Lista sedan tre saker som blir svårare för just den här personen. Klar när: anteckningen är skriven och du har tre konkreta följder.
- Varför byggdes det här? Gör en tidslinje: 1951 bildas kol- och stålunionen av sex länder, 1957 skrivs Romfördraget, 1993 bildas EU genom Maastrichtfördraget, 1995 går Sverige med, 2002 kommer eurosedlarna, 2004 går tio nya länder med och 2020 lämnar Storbritannien. Skriv sedan med egna ord vilket problem samarbetet skulle lösa från början – och om problemet finns kvar i dag. Klar när: tidslinjen är klar och frågan om problemet är besvarad.
Till läraren: dela ut personkorten i början av lektionen och starta journalerna. Vetokorten behövs först på dag 5.
Diskutera
- Varför var det just kol och stål som länderna började samarbeta om efter andra världskriget?
- Varför märks vissa saker bara när de försvinner?
Frågebatteri – dag 1 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad står förkortningen EU för?
- Hur många medlemsländer har EU?
- Vilket år gick Sverige med i EU?
- Vad var kol- och stålunionen, och när bildades den?
- Vad betyder fri rörlighet?
- Ge två exempel på EU-regler som märks i din vardag.
- Varför började länderna i Europa samarbeta efter andra världskriget?
- Vilket problem skulle samarbetet lösa från början, och finns problemet kvar?
- Varför har Sverige kronor och inte euro?
- Varför märker man ofta inte EU:s regler förrän de försvinner?
- Vad tror du att vuxna i din familj skulle sakna mest? Motivera.
- Är EU något man märker mest när det fungerar eller när det inte gör det? Motivera ditt svar.
Gränserna kommer tillbaka
Målet: Eleverna kan förklara vad fri rörlighet och den inre marknaden innebär, och vad det kostar när gränser stängs.
Starta
Hur långt bort ligger närmaste gräns du skulle behöva visa pass vid – och vem i klassen drabbas mest?
Läs
EU – Begrepp Leta särskilt efter: fri rörlighet, inre marknaden, Schengen och de fyra friheterna.
Krismaterial: Lastbilen
Lastbilen: En lastbil med färska jordgubbar kör från Spanien till Sverige och passerar fyra gränser. Före krisen rullade den rakt igenom. Nu tar varje gränskontroll i genomsnitt sex timmar. Jordgubbarna håller cirka tre dygn efter plockning.
Gör
- De fyra friheterna Den inre marknaden byggde på fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Förklara varje frihet med en mening och ge ett exempel på vad som slutar fungera nu när den är borta. Klar när: alla fyra friheter har en förklaring och ett exempel.
- Din person vid gränsen Skriv vad gränskontrollerna betyder för din person och vad hen kan göra åt det. Räkna sedan ut hur mycket tid lastbilen med jordgubbar förlorar på fyra gränskontroller, och avgör om bären går att sälja när de kommer fram. Klar när: din person har ett svar och lastbilens försening är uträknad.
- Ditt beslut Ta ställning på egen hand: ska fri rörlighet för personer återinföras mellan de nordiska länderna? Skriv fem meningar där du motiverar ditt svar, tar med hur din person påverkas och bemöter ett argument från motsatt håll. Klar när: ställningstagandet är skrivet med ett bemött motargument.
Diskutera
- Finns det fördelar med gränskontroller som väger upp det ni har räknat på?
- Hur många i klassen kom fram till samma svar som du – och berodde skillnaderna på vilken person ni följer?
Frågebatteri – dag 2 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är Schengen?
- Vilka fyra friheter bygger den inre marknaden på?
- Vad innebär fri rörlighet för personer?
- Vad är Erasmus?
- Vad är en gränspendlare?
- Vad betyder det att en vara får säljas i hela EU om den är godkänd i ett land?
- Varför drabbas färska varor extra hårt av gränskontroller?
- Hur påverkas en person som bor i Sverige men arbetar i Danmark om gränsen stängs?
- Varför blir det svårare att studera utomlands utan EU?
- Vilka fördelar kan ändå finnas med gränskontroller?
- Vem betalar för en stängd gräns – företagen, kunderna eller staten? Förklara.
- Skulle du vilja ha kvar den fria rörligheten? Motivera ditt svar.
Reglerna slutar gälla
Målet: Eleverna kan förklara vad gemensamma regler gör för konsumenter och företag, och hur EU:s lagar blir till.
Starta
Om 30 dagar finns inga gemensamma regler kvar. Vem bestämmer då vad som får finnas i en leksak?
Krismaterial: Företaget Nordljud AB
Nordljud AB i Gävle tillverkar hörlurar och har tolv anställda. Företaget säljer i åtta EU-länder. Fram till i dag räckte det med ett regelverk och en CE-märkning för hela marknaden.
- Nu gäller
- Varje land inför egna regler för säkerhet, ljudnivå och märkning.
- Vad det kostar
- Att anpassa och testa produkten för ett land kostar cirka 40 000 kronor och tar tre veckor. Företaget behöver dessutom en egen översättning av bruksanvisningen per land, cirka 8 000 kronor styck.
- Läget
- Företaget gör ungefär 600 000 kronor i vinst per år.
Siffrorna är påhittade för övningen, men situationen är verklig: gemensamma regler finns just för att företag inte ska behöva följa 27 olika regelverk.
Gör
- Vems regel var det? Ta reda på vad de här är och vem som bestämde dem: CE-märket, GDPR, energimärkningen A till G, reglerna om allergener i innehållsförteckningen och kravet på samma laddare. Skriv en mening om vad var och en skyddar. Klar när: alla fem har en förklaring.
- Räkna på Nordljud Räkna ut vad det kostar Nordljud AB att anpassa hörlurarna till alla åtta länderna och hur lång tid det tar. Jämför med företagets vinst och skriv vad du tror att företaget gör. Skriv också en mening om hur din egen person påverkas av att de gemensamma reglerna försvinner. Klar när: du har en totalkostnad, en tid, ett svar om företaget och en rad om din person.
- Din lag Välj en enda gemensam regel som du skulle återinföra. Beskriv sedan hur den hade blivit till i EU i fem steg: kommissionen föreslår, parlamentet behandlar, ministerrådet tar ställning, de förhandlar och beslutet fattas. Skriv vid varje steg vem som kan stoppa förslaget. Klar när: regeln är vald och alla fem steg är beskrivna.
Diskutera
- Vem vinner mest på gemensamma regler – konsumenterna, företagen eller staterna?
- När blir gemensamma regler i stället ett problem?
Frågebatteri – dag 3 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad betyder CE-märket?
- Vad är GDPR?
- Vad är energimärkning?
- Vem lägger fram lagförslag i EU?
- Vilka två institutioner beslutar om nya EU-lagar tillsammans?
- Vad är skillnaden mellan en förordning och ett direktiv?
- Varför blir det dyrare för företag när varje land har egna regler?
- Varför drabbas små företag hårdare än stora av olika regelverk?
- Hur skyddar gemensamma regler dig när du köper något?
- Varför tar det lång tid att stifta en lag i EU?
- Varför kallas EU:s regler ibland för krångel och ibland för trygghet?
- Vilken regel skulle du återinföra först? Motivera ditt svar.
Tullar och tomma hyllor
Målet: Eleverna kan förklara vad tullar gör med priser och varför länder förhandlar tillsammans i stället för var för sig.
Starta
Vad i din matkasse eller garderob kommer från ett annat land – och vad händer med priset i dag?
Läs
EU – Text och arbetsmaterial Repetition: Internationell handel
Krismaterial: Varukorgen och förhandlingen
| Vara | Pris före krisen | Ny tull |
|---|---|---|
| Ett par jeans | 499 kr | 12 % |
| Hörlurar | 899 kr | 4 % |
| Cykel | 4 000 kr | 14 % |
| Ost från Frankrike, 1 kg | 180 kr | 20 % |
| Tomater, 1 kg | 40 kr | 10 % |
| Begagnad bil | 120 000 kr | 10 % |
Förhandlingen. En stor handelspartner utanför Europa erbjuder Sverige ett avtal: inga tullar på svenskt stål och svensk skog, om Sverige släpper in deras livsmedel utan krav på svenska djurskyddsregler. Partnern har 330 miljoner invånare. Sverige har 10,6 miljoner. Samma erbjudande gavs tidigare till hela EU, med 449 miljoner invånare – och då fick EU behålla sina regler.
Tullsatserna är förenklade men ligger nära EU:s verkliga tullar mot omvärlden. Handelspartnern är påhittad.
Gör
- Räkna om varukorgen Räkna ut det nya priset på varje vara i tabellen. Summera hela varukorgen före och efter, och räkna ut hur mycket dyrare den blev i kronor och i procent. Klar när: alla sex priser är uträknade och du har en summa före och efter.
- Din person och tullarna Skriv om din person vinner eller förlorar på de nya tullarna, och varför. Läs sedan erbjudandet från handelspartnern och skriv två argument för och två emot att Sverige tackar ja, sett ur din persons ögon. Klar när: du har ett svar om vinst eller förlust och fyra argument.
- Ditt beslut Ska Sverige gå ihop med grannländerna i en tullunion igen – samma tullar mot omvärlden och inga tullar mot varandra? Ta ställning i fem meningar. Förklara vad ditt beslut gör med varukorgen och varför ett litet land får sämre villkor ensamt. Klar när: ställningstagandet är skrivet med både varukorgen och storleken som argument.
Diskutera
- Vem vinner på tullar, och vem förlorar?
- Är det värt att ge upp lite egen bestämmanderätt för att få bättre villkor i världen?
Frågebatteri – dag 4 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är en tull?
- Vad är en tullunion?
- Vad betyder frihandel?
- Vad är skillnaden mellan import och export?
- Vad gör Världshandelsorganisationen (WTO)?
- Nämn två varor som Sverige importerar och två som Sverige exporterar.
- Varför blir varor dyrare för konsumenten när tullar införs?
- Varför har EU-länderna samma tullar mot länder utanför unionen?
- Varför får ett litet land ofta sämre villkor när det förhandlar ensamt?
- Vem kan vinna på att tullar införs?
- Hur påverkas ett svenskt exportföretag av att EU försvinner?
- Är det bättre att förhandla ensam eller tillsammans med andra? Motivera ditt svar.
Bygg tillbaka
Målet: Eleverna kan motivera vilka delar av ett samarbete som behövs och förklara skillnaden mellan mellanstatligt och överstatligt.
Starta
Ni får bygga ett nytt samarbete – men bara fem delar. Vilken tar ni först?
Läs
EU – Begrepp Leta särskilt efter: överstatligt, mellanstatligt, subsidiaritet, enhällighet och kvalificerad majoritet.
Krismaterial: Tio byggstenar
Fri rörlighet
Alla får bo, jobba och studera i varandras länder utan tillstånd.
Tullunion
Inga tullar mellan medlemmarna, samma tullar mot omvärlden.
Gemensamma produktregler
En godkänd vara får säljas överallt. Ett regelverk i stället för många.
Gemensam valuta
Samma pengar i hela området. Ingen växling, men ingen egen ränta.
Gemensamt gränsskydd
Medlemmarna vaktar den yttre gränsen tillsammans.
Gemensamma miljöregler
Samma krav på utsläpp, kemikalier och vatten i alla länder.
Forskningspengar
Gemensam kassa som universitet och företag kan söka pengar ur.
Jordbruksstöd
Stöd till bönder så att maten produceras inom området.
Gemensam utrikespolitik
Medlemmarna talar med en röst mot omvärlden. Kräver enhällighet.
En domstol
Dömer i tvister mellan medlemmarna. Dess domar gäller över nationella lagar.
Reglerna för bygget: klassen får välja högst fem byggstenar. Varje byggsten röstas om för sig. För varje sten ska klassen också bestämma om besluten ska fattas med majoritet eller med enhällighet. Vetokort som är kvar får användas.
Gör
- Två sorters samarbete Förklara skillnaden mellan mellanstatligt samarbete, där varje land behåller sitt veto, och överstatligt samarbete, där ett land kan bli överröstat. Sortera sedan de tio byggstenarna efter vilken sort de kräver. Klar när: skillnaden är förklarad och alla tio byggstenar är sorterade.
- Ditt bygge Välj på egen hand fem byggstenar och rangordna dem. Bestäm för varje sten om besluten ska fattas med majoritet eller med enhällighet. Motivera dina tre översta stenar med en mening var, och ta med hur din person påverkas. Klar när: fem stenar är valda och rangordnade, varje sten har en beslutsregel och de tre översta är motiverade.
- Klassens bygge Nu byggs ett gemensamt samarbete. Varje elev föreslår sin översta byggsten, klassen argumenterar och röstar om en sten i taget tills fem är antagna. Vetokorten får användas. Skriv till sist i din journal vad som skilde klassens bygge från ditt eget och varför du tror att det blev så. Klar när: klassen har fem stenar och du har skrivit jämförelsen med ditt eget bygge.
Till läraren: notera vilka veton som användes och mot vad. Det blir underlaget för sista diskussionsfrågan – och en påminnelse om att det eleven bedöms på är sitt eget bygge, inte klassens.
Diskutera
- Vad vinner ett land på att lämna över makt till ett samarbete – och vad förlorar det?
- Hur gick det för besluten i klassen när alla hade vetorätt? Vad säger det om EU?
Frågebatteri – dag 5 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad betyder överstatligt?
- Vad betyder mellanstatligt?
- Vad betyder subsidiaritet?
- Vad betyder enhällighet?
- Vad är kvalificerad majoritet i EU?
- Vad betyder vetorätt?
- Vad är skillnaden mellan överstatligt och mellanstatligt samarbete?
- Varför blir det svårare att fatta beslut när alla har vetorätt?
- Vilka fem byggstenar valde du, och varför just de?
- Vad menas med demokratiskt underskott?
- Varför kan ett land ändå tjäna på att lämna över makt till ett samarbete?
- Hur mycket makt tycker du att Sverige ska lämna över till EU? Motivera ditt svar.
Examination: Utredningen
Varje elev skriver en enskild utredning på 1–2 sidor med utgångspunkt i sin journal och sin person. Utredningen ska:
- inledas med en kort beskrivning av personen och vad krisen betydde för hen,
- namnge de tre delar av EU som eleven skulle återinföra först,
- visa med siffror eller exempel ur journalen vad som slutade fungera utan dem – lastbilen, Nordljud AB eller varukorgen,
- förklara hur ett beslut om att återinföra en av delarna skulle fattas: vem föreslår, vem beslutar och med vilken majoritet,
- resonera om vilka som vinner och vilka som förlorar på varje del, och skilja på vad som är bra för personen och vad som är bra för Sverige,
- ta ställning till om delen kräver överstatligt samarbete eller om länderna kan behålla sitt veto,
- avslutas med en del av EU som eleven inte skulle återinföra, och varför.
Utredningen ska bygga på minst två källor utöver SO-portalen, till exempel EU-upplysningen hos riksdagen eller EU:s egen webbplats. Källorna ska redovisas.
Eleven lämnar alltså in sex saker: fem journalanteckningar, en per dag, och den färdiga utredningen. Journalen visar tänkandet längs vägen, utredningen visar vad eleven kan göra med det.
Tips: Samla in journalerna en gång i mitten, till exempel efter dag 3. Då hinner du styra upp den som har fastnat, och du ser tidigt vilka som skriver om sin person och vilka som bara återger fakta. Eftersom eleverna följer olika personer går texterna inte att kopiera av varandra.