Vem bestämmer lönen
Arbetsmarknad och arbetsliv · Del 3
Vem bestämmer lönen?
Lönen står på anställningsavtalet och kommer från arbetsgivaren. Men själva summan formas av betydligt fler saker än en chefs spontana beslut.
Två personer jobbar på samma arbetsplats. Den ena tjänar 29 000 kronor och den andra 34 000. Hur kan det komma sig?
Det enkla svaret är att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om lönen. Det mer riktiga svaret är att överenskommelsen sker inne i ett helt system. Yrket spelar roll. Utbildning och erfarenhet kan spela roll. Ansvar, arbetsuppgifter och efterfrågan på arbetskraft kan påverka. På många arbetsplatser finns dessutom ett kollektivavtal som sätter ramar för hur löner och andra villkor ska hanteras.
Det betyder att frågan ”vem bestämmer lönen?” egentligen har flera svar samtidigt. Det är just det vi ska reda ut.
Infografik · Vad formar din lön?
Lönen är alltså resultatet av flera saker samtidigt. Vilka faktorer som väger tyngst skiljer sig mellan yrken, branscher, avtal och arbetsplatser.
Först: vad är lön?
Lön är ersättningen du får för arbete. En person som har månadslön får normalt en bestämd lön per månad. En person som har timlön får i stället betalt utifrån hur många timmar hen arbetar.
| Begrepp | Vad betyder det? | Exempel |
|---|---|---|
| Månadslön | En avtalad lön för en månad. | Vanligt vid tillsvidareanställningar och många längre anställningar. |
| Timlön | Betalning per arbetad timme. | Kan förekomma exempelvis vid kortare arbeten eller när arbetstiden varierar. |
| Bruttolön | Lönen före skatteavdrag. | Det är ofta den lön som anges när man pratar om månadslön. |
| Nettolön | Det som återstår efter att skatt har dragits. | Det är pengarna som faktiskt betalas ut till kontot. |
Lönebildning – hur summan växer fram
Lönebildning är ett samlingsord för hur löner bestäms och förändras på arbetsmarknaden. I Sverige spelar arbetsmarknadens parter – arbetsgivare och fackliga organisationer – en stor roll. Centrala avtal kan sätta ramar, samtidigt som mycket också kan avgöras lokalt på arbetsplatsen och i samtal om den enskilda personens lön.
Tänk dig därför lönen som resultatet av flera lager. Först finns själva arbetsmarknaden: vissa yrken kräver lång utbildning, särskild kompetens eller innebär stort ansvar. Sedan finns situationen i en viss bransch: hur lätt eller svårt är det att hitta personer med rätt kunskaper? Därefter kommer arbetsplatsens avtal och löneprocess. Till sist kan den enskilda personens erfarenhet, arbetsuppgifter, ansvar eller andra lönekriterier få betydelse.
Åtta faktorer som kan påverka
Yrke: olika typer av arbete värderas olika på arbetsmarknaden. Utbildning: vissa jobb kräver lång eller specialiserad utbildning. Erfarenhet: den som har arbetat länge kan ha byggt upp kunskaper som är värdefulla för arbetsgivaren. Ansvar: mer ansvar kan påverka lönen. Efterfrågan: om många arbetsgivare söker en kompetens som få personer har kan det påverka löneläget. Kollektivavtal: avtalet kan innehålla regler och lönevillkor. Lokala förhandlingar: på många arbetsplatser bestäms delar av löneutvecklingen lokalt. Individuell lönesättning: i vissa system påverkas lönen av hur arbetsgivaren bedömer individens arbete utifrån bestämda kriterier.
Kollektivavtalet sätter ofta ramarna
Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivarsidan och fackliga organisationer. Det kan handla om mycket mer än lön – exempelvis arbetstid, ersättningar, pension och andra arbetsvillkor. När det gäller lönen kan avtalet bland annat ange hur lönerevisioner ska gå till eller innehålla lägsta lönenivåer för vissa grupper.
Men kollektivavtal betyder inte att alla på arbetsplatsen måste ha exakt samma lön. Många avtal lämnar utrymme för lokal eller individuell lönesättning. Därför kan två personer med liknande jobb ha olika lön utan att något automatiskt är fel.
Nej. Sverige har ingen lagstadgad minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden. I stället finns lägsta lönenivåer i många kollektivavtal. De nivåerna kan heta exempelvis lägstalön, minimilön, ingångslön eller grundlön – och de varierar mellan olika avtal.
Det här är en viktig skillnad mot många andra länder, där staten har bestämt en lagstadgad minimilön.
Varför tjänar människor olika mycket?
Det finns sällan en enda förklaring. En person kan ha längre erfarenhet. En annan kan ha särskilda arbetsuppgifter eller större ansvar. En viss kompetens kan vara svår att rekrytera. Två arbetsplatser kan också följa olika kollektivavtal eller ha olika ekonomiska förutsättningar.
Samtidigt finns det gränser för vad som är en godtagbar förklaring. Arbetsgivare får inte lönesätta människor diskriminerande. I Sverige ska arbetsgivare varje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män för att upptäcka och åtgärda osakliga skillnader i lika eller likvärdiga arbeten.
Att det finns en löneskillnad betyder alltså inte automatiskt att den är orättvis – men en löneskillnad behöver kunna förstås och bedömas utifrån sakliga förhållanden och de regler som gäller.
Interaktiv orsaksövning
Lönedetektiven
Här finns fyra fiktiva personer. Din uppgift är inte att gissa deras exakta lön. Undersök i stället vilka faktorer som kan vara relevanta när man försöker förstå varför deras löner kan se olika ut.
Vilka faktorer skulle du undersöka först?
- Jämför först arbetsuppgifter och arbetstid.
- Undersök sedan utbildning, erfarenhet och ansvar.
- Ta reda på om kollektivavtal och lokal löneprocess påverkar.
- Först därefter går det att resonera om varför löner kan skilja sig.
Fyra personer – fyra olika kombinationer
Sara, undersköterska: har vård- och omsorgsutbildning, flera års erfarenhet och arbetar heltid. Hon har dessutom fått ett samordningsansvar på sin arbetsplats. Här kan erfarenhet, ansvar, kollektivavtal och den lokala löneprocessen vara viktiga delar att undersöka.
Amir, elektriker: är utbildad elektriker och har några års erfarenhet. Han arbetar heltid och har behörighet för uppgifter som inte alla på arbetsplatsen får utföra. Här kan utbildning, särskild kompetens, erfarenhet, efterfrågan på arbetskraft och kollektivavtal spela roll.
Julia, butikssäljare: arbetar deltid och har varit på arbetsplatsen ett år. Hon arbetar ibland kvällar och helger. Här behöver man skilja mellan grundlön och olika ersättningar. Arbetstidens omfattning påverkar dessutom hur stor den totala månadsinkomsten blir.
William, systemutvecklare: har eftergymnasial utbildning, flera års erfarenhet och arbetar i en bransch där vissa tekniska kompetenser kan vara mycket efterfrågade. Här kan utbildning, erfarenhet, marknadsläge, ansvar och individuell lönesättning vara relevanta.
Samma arbetsplats betyder inte automatiskt samma lön
Nu kan vi återvända till frågan från början. Två personer kan arbeta på samma arbetsplats och ändå ha olika lön därför att de exempelvis har olika erfarenhet, utbildning, ansvar eller arbetsuppgifter. De kan också omfattas av en löneprocess där lönen sätts individuellt.
Men förklaringen ”de har olika lön för att chefen tycker så” räcker inte särskilt långt. För att förstå löneskillnaden måste man titta på vilka kriterier som används, vilka avtal som gäller och om skillnaden kan motiveras sakligt.
Begrepp att kunna
- Lön
- Ersättning för arbete.
- Månadslön
- En avtalad lön per månad.
- Timlön
- Lön som räknas utifrån antalet arbetade timmar.
- Bruttolön
- Lön före skatteavdrag.
- Nettolön
- Det som återstår efter skatteavdrag och betalas ut.
- Lönebildning
- Hur löner bestäms och förändras på arbetsmarknaden.
- Kollektivavtal
- Avtal mellan arbetsgivarsidan och fackliga organisationer om arbetsvillkor.
- Lägstalön
- En lägsta lönenivå som kan finnas i kollektivavtal. Sverige har ingen generell lagstadgad minimilön.
- Individuell lönesättning
- När den enskilda personens lön påverkas av bestämda lönekriterier och bedömning på arbetsplatsen.
Resonera
- Vilka tre faktorer tycker du är viktigast att undersöka när två personer har olika lön? Motivera.
- Varför är det missvisande att säga att ”chefen bestämmer lönen” och stanna där?
- Vilken roll kan kollektivavtal spela även när lönerna sätts individuellt?
- Varför är det viktigt att skilja mellan en löneskillnad och en osaklig löneskillnad?
Snabbkoll
Vad är skillnaden mellan bruttolön och nettolön?
Bruttolön är lönen före skatteavdrag. Nettolön är det belopp som återstår efter avdrag och betalas ut.
Har Sverige en lagstadgad minimilön som gäller alla?
Nej. Sverige har ingen generell lagstadgad minimilön. Lägsta lönenivåer finns i stället i många kollektivavtal.
Kan två personer på samma arbetsplats ha olika lön?
Ja. Skillnader kan exempelvis hänga ihop med arbetsuppgifter, utbildning, erfarenhet, ansvar, efterfrågan eller den löneprocess som gäller. Samtidigt får lönesättningen inte vara diskriminerande.
Läs vidare på SO-portalen
Vill du se hur löner hänger ihop med hushåll, företag, skatt och resten av ekonomin? Läs vidare i Samhällets ekonomi.
Källor
- Medlingsinstitutet – Lägstalöner. Om Sveriges modell utan lagstadgad minimilön och kollektivavtalens roll.
- Medlingsinstitutet – Förhandling & avtal. Om arbetsmarknadens parter, kollektivavtal och lönebildning.
- Medlingsinstitutet – Kollektivavtal: vilka tecknar avtalen och hur är löneavtalen konstruerade? Om central, lokal och individuell lönebildning.
- Skatteverket – Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal. För begreppen brutto- och nettolön samt skatteavdrag.
- Diskrimineringsombudsmannen – Diskrimineringslagen. Om arbetsgivares lönekartläggning och osakliga löneskillnader.