Provträning – Arbetsmarknad och arbetsliv
Provträning: Arbetsmarknad och arbetsliv
Stämpla in för ett träningspass i fem stationer. Du svarar på begreppsfrågor, tar emot samtal från unga som har problem på jobbet, spanar på ett lönediagram, bygger lönekedjan och får till sist sätta betyg på andras svar. Allt övar samma saker som provet frågar efter.
För lärare: Provträningen hör till provet om arbetsmarknad och arbetsliv och lektionsplaneringen för området. Fallen, diagrammet och frågorna är andra än på provet.
- 08.00BegreppsblixtenProvets del 1
- 09.30JourtelefonenProvets del 2
- 11.00DiagramdetektivenProvets del 3
- 13.00LönekedjanProvets del 4
- 14.30Sätt betyg på svarenProvets del 5 och 6
- 16.00Skriv själv och stämpla utProvets del 5
Begreppsblixten
Morgonen börjar snabbt. Åtta frågor om begreppen du behöver kunna. Klicka på det svar du tror är rätt, så får du veta direkt hur det gick.
1. Vad kallas det när de anställda slutar arbeta för att sätta press på arbetsgivaren?
En strejk är fackets vapen. Lockout är arbetsgivarens motsvarighet, och fredsplikt betyder att ingen av dem får ta till stridsåtgärder så länge ett kollektivavtal gäller.
2. Vem väljs av de anställda för att bevaka arbetsmiljön på arbetsplatsen?
Skyddsombudet väljs av de anställda och ska finnas på arbetsplatser med minst fem anställda. Arbetsgivaren har ändå huvudansvaret för arbetsmiljön.
3. Vilken sorts arbetslöshet ökar när ekonomin går in i en lågkonjunktur?
När efterfrågan i ekonomin minskar anställer företagen färre och säger upp personal. Den arbetslösheten brukar minska igen när konjunkturen vänder uppåt.
4. Vad är en provanställning?
Under provanställningen får man vanlig lön. Om ingen av parterna avbryter den övergår den i en tillsvidareanställning.
5. Vad menas med den svenska modellen?
Staten håller sig så långt som möjligt utanför lönerna. Därför finns ingen lagstadgad minimilön i Sverige, och det är frivilligt att vara med i facket.
6. Vad gör a-kassan?
A-kassan är en arbetslöshetsförsäkring. Det är Arbetsförmedlingen som hjälper till att hitta jobb, och fackförbundet som förhandlar om lönen.
7. Vilken av de här är inte en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen?
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
8. Vad är en lönerevision?
I lönerevisionen fördelas de pengar som kollektivavtalet ger på arbetsplatsen. Ofta får de anställda olika stor höjning beroende på hur de har presterat.
Rätt svar: 0 av 8
Facit för Begreppsblixten
1 Strejk. 2 Skyddsombudet. 3 Konjunkturarbetslöshet. 4 En anställning på högst sex månader. 5 Att fack och arbetsgivare själva förhandlar. 6 Betalar ut ersättning till arbetslösa medlemmar. 7 Vilket fotbollslag man håller på. 8 När lönerna ses över och höjs enligt kollektivavtalet.
Jourtelefonen
Du har förmiddagspasset i ett fackförbunds jourtelefon för unga. Fem personer ringer med problem på jobbet. Välj det råd som stämmer med reglerna. Personerna är påhittade, men reglerna är riktiga.
Samtal 1: Ida, 14 år
”Min kompis sa att man inte får ha sommarjobb förrän man fyllt 16. Stämmer det?”
Från 13 år får man göra lätt arbete som inte är farligt, till exempel att plocka varor eller sköta en trädgård. Det finns regler om hur många timmar och vilka tider unga får arbeta, och ansvaret för att följa dem ligger på arbetsgivaren.
Samtal 2: Oliver, 17 år
”Jag diskar på en restaurang. Chefen vill att jag stannar till klockan ett på natten på lördagar. Jag vill ju ha pengarna, så det är väl okej om jag säger ja?”
Reglerna skyddar unga även när de själva vill jobba mer. Unga behöver sömn och vila, och det är lättare för en chef att pressa en ung anställd. Därför kan man inte avtala bort reglerna.
Samtal 3: Sara, 22 år
”Jag har haft fast jobb i tre år. I dag sa chefen att jag är uppsagd, för att han vill ge jobbet till sin systerson. Kan han göra så?”
Att ge jobbet till en släkting är inte ett sakligt skäl. En tillsvidareanställd kan bara sägas upp på grund av arbetsbrist eller om det finns skäl som har med personen att göra, till exempel att hen har misskött sig allvarligt.
Samtal 4: Maja, 19 år
”Jag och en kille började samma dag på samma lager och gör exakt samma jobb. Nu har jag fått reda på att han har 2 000 kronor mer i lön. Chefen säger att killar är starkare.”
Lön får sättas individuellt, men skillnaden måste bero på något sakligt, som erfarenhet eller hur man utför jobbet. Att ge någon lägre lön för samma arbete på grund av kön är förbjudet enligt diskrimineringslagen.
Samtal 5: Elias, 16 år
”På mitt sommarjobb vill de att jag ska köra truck, fast jag aldrig har gjort det. De säger att det är lätt. Ska jag göra det?”
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men den anställda har också ett ansvar att säga ifrån när något är farligt. Det finns särskilda regler om vilka maskiner och arbetsuppgifter minderåriga får hantera.
Rätt svar: 0 av 5
Facit för Jourtelefonen
Ida: lätta och ofarliga uppgifter är tillåtna. Oliver: nej, inte mellan 22 och 06. Sara: nej, uppsägning kräver sakliga skäl. Maja: det kan vara diskriminering på grund av kön. Elias: nej, unga får inte köra farliga maskiner som truckar.
Diagramdetektiven
På provet får du ett diagram och ska granska vad det egentligen visar. Här tränar du på ett annat diagram. Läs påståendena och avgör om de stämmer, inte stämmer eller om det inte går att avgöra utifrån diagrammet. Det sista alternativet är ofta det svåraste, och det är där man visar att man tänker kritiskt.
Medianlön per månad före skatt, år 2025
Källa: SCB och Medlingsinstitutet, lönestrukturstatistik 2025. Samtliga sektorer, kvinnor och män tillsammans. Medianlön betyder att hälften i yrket tjänar mer och hälften mindre.
A. Polis har högst medianlön av yrkena i diagrammet.
Det kan man läsa av direkt: 43 300 kronor är den längsta stapeln.
B. Medianlönen för en frisör är ungefär 4 400 kronor högre än för en städare.
32 900 – 28 500 = 4 400 kronor. Räkna alltid själv när ett påstående innehåller en siffra.
C. En grundskollärare tjänar mer än dubbelt så mycket som en städare.
Dubbelt så mycket som 28 500 är 57 000 kronor. Läraren har 42 100, alltså ungefär en och en halv gång så mycket.
D. Alla poliser tjänar mer än alla elektriker.
Diagrammet visar medianlöner, alltså mitten i varje yrke. Många elektriker tjänar mer än 40 000 och många poliser mindre än 43 300. Diagrammet säger inget om enskilda personer.
E. Frisörer tjänar mindre än elektriker eftersom de har kortare utbildning.
Att frisörer har lägre medianlön syns i diagrammet, men inte varför. Diagram visar vad, inte orsaker. För att förklara skillnaden behöver du kunskaper om utbildning, efterfrågan och kollektivavtal, och i det här fallet har båda yrkena ofta en gymnasieutbildning.
F. Kvinnliga poliser tjänar mindre än manliga poliser.
Kvinnor och män redovisas tillsammans i diagrammet. För att svara skulle du behöva lönerna uppdelade på kön. Det är precis den sortens fälla som kan dyka upp på provet.
Rätt svar: 0 av 6
Facit för Diagramdetektiven
A stämmer. B stämmer. C stämmer inte. D går inte att avgöra. E går inte att avgöra. F går inte att avgöra.
Lönekedjan
Efter lunch är det dags att reda ut hur din lön blir till. Stegen nedan har hamnat i fel ordning. Flytta dem med knapparna tills kedjan går från de stora förhandlingarna till ditt eget lönesamtal, och tryck sedan på Kontrollera.
- Chefen och de anställda på arbetsplatsen går igenom lönerna i en lönerevision.
- Industrins löneökning blir märket, en norm för resten av arbetsmarknaden.
- Du har lönesamtal med din chef och får din nya lön.
- Fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin förhandlar först, eftersom industrin konkurrerar med andra länder.
- Övriga förbund, till exempel inom handel, vård och skola, förhandlar sina kollektivavtal och följer märket.
Om förhandlingarna kör fast
Ibland kommer parterna inte överens. Då kan facket varsla om strejk och arbetsgivarna svara med lockout. Medlingsinstitutet kan utse medlare som försöker få parterna att enas. När ett nytt avtal är klart råder fredsplikt, och då får ingen sida ta till stridsåtgärder så länge avtalet gäller. På provet kan du få förklara de här orden och varför det är industrin som sätter märket. Tänk på kedjan: export, konkurrens med andra länder, priser och jobb.
Facit för Lönekedjan
1 Industrin förhandlar först. 2 Industrins löneökning blir märket. 3 Övriga förbund följer märket. 4 Lönerevision på arbetsplatsen. 5 Ditt lönesamtal.
Sätt betyg på svaren
Nu byter du roll och blir lärare. Tre elever har svarat på samma fråga. Läs svaren och bestäm vilket som är på E-nivå, vilket som är på C-nivå och vilket som är på A-nivå. Tryck sedan på Rätta mina betyg och läs varför.
”Är det individens eller samhällets ansvar att den som blir arbetslös hittar ett nytt jobb? Resonera.”
Svar 1
Jag tycker att det är både individens och samhällets ansvar. Individen måste söka jobb aktivt och kanske vara beredd att flytta eller utbilda sig, annars är det svårt att få jobb. Men samhället måste också hjälpa till, eftersom man inte alltid själv kan påverka att man blir arbetslös. Om en fabrik stänger för att jobbet görs av robotar är det inte arbetarnas fel. Då behövs a-kassa så att man klarar sig, och utbildningar så att man kan byta yrke. Därför tycker jag att samhället har störst ansvar när arbetslösheten beror på förändringar i ekonomin.
C-nivå. Svaret tar ställning, ger argument för båda sidor och förklarar med ett exempel på strukturarbetslöshet. Det är ett utvecklat resonemang. För A hade svaret behövt väga fler perspektiv mot varandra, till exempel vad det kostar samhället, hur olika grupper drabbas och vad som händer om ansvaret läggs helt på individen.
Svar 2
Det är individens ansvar för man måste söka jobb själv. Men samhället kan hjälpa till med a-kassa. Jag tycker att båda har ansvar.
E-nivå. Svaret nämner både individen och samhället och tar ställning, men förklarar inte varför. Det är ett enkelt resonemang. Ett tips för att nå längre: fortsätt varje argument med ordet eftersom och ge ett exempel.
Svar 3
Det beror på varför man har blivit arbetslös. Friktionsarbetslöshet, till exempel när man söker sitt första jobb, går oftast över av sig själv, och där är det rimligt att individen tar störst ansvar genom att söka aktivt. Strukturarbetslöshet är annorlunda. Om en hel bransch försvinner, som när butiker ersätts av nätbutiker, kan en 55-åring ha svårt att utbilda om sig, medan en 25-åring har lättare att byta yrke. Om samhället inte hjälper till med omställning och utbildning riskerar vissa grupper att bli långtidsarbetslösa, vilket blir dyrt för samhället och kan öka klyftorna. Samtidigt kan för generös hjälp göra att en del väntar längre med att söka jobb, och det är därför a-kassan har ett tak och krav på att man söker jobb. Min slutsats är att ansvaret är delat, men att samhället har störst ansvar när arbetslösheten beror på förändringar som individen inte kan påverka.
A-nivå. Svaret skiljer på olika typer av arbetslöshet, jämför hur olika grupper drabbas, ser konsekvenser för både individen och samhället och väger ett motargument innan det drar en slutsats. Det är ett välutvecklat resonemang som bygger på kunskaper om strukturer i samhället.
Facit för Sätt betyg på svaren
Svar 1 är på C-nivå, svar 2 på E-nivå och svar 3 på A-nivå. Skillnaden ligger i hur väl svaren förklarar sina argument, hur många perspektiv de väger mot varandra och om slutsatsen bygger på kunskaper om samhället.
Skriv själv och stämpla ut
Sista uppgiften för dagen liknar den som avslutar provet: du ska ta ställning i en samhällsfråga och bemöta den andra sidan. Skriv ditt svar i rutan eller på ett papper. Texten sparas inte, så kopiera den om du vill ha kvar den.
”Borde lönen bestämmas av hur viktigt ett jobb är för samhället? Ta ställning och motivera med minst två argument. Bemöt också ett argument från den andra sidan.”
Meningar att börja med
- Jag anser att … eftersom …
- Ett exempel på det är …
- Det leder i sin tur till att …
- De som tycker tvärtom menar att … men …
- Min slutsats är därför att …
Kolla ditt svar innan du stämplar ut
Tips: argument du kan använda
För: Jobb som undersköterska och städare är nödvändiga för att samhället ska fungera, men har låga löner. Högre lön kunde göra det lättare att rekrytera, eftersom det redan i dag är brist på personal i vården.
Emot: Det är svårt att avgöra vilket jobb som är viktigast. I Sverige bestäms lönerna av parterna utifrån bland annat utbildning, efterfrågan och ansvar, och om politikerna skulle värdera jobben kan den svenska modellen försvagas.
Källor
- SCB och Medlingsinstitutet: Månadslön och lönespridning efter sektor, yrke och kön, 2023–2025 (lönerna i diagrammet)
- Arbetsmiljöverket: Minderåriga arbetstagare
- Arbetsmiljöverket: Arbetstider för minderåriga
- Arbetsmiljöverket: Skyddsombud och arbetsmiljöombud
- Diskrimineringsombudsmannen: Diskrimineringsgrunder
- Medlingsinstitutet: Kollektivavtalstäckning och organisationsgrad
- SO-Portalen: Arbetsmarknad och arbetsliv