Prov: Arbetsmarknad och arbetsliv

Ett prov i samhällskunskap för årskurs 7–9 med sex fristående delar. Varje del bygger på ett eget material: flervalsfrågor, fall, ett lönediagram, en nyhetsartikel, två debattinlägg och en framtidsfråga.

Provet hör till Arbetsmarknad och arbetsliv och följer lektionsplaneringen för området. Uppgifterna är ordnade som på det nationella provet i samhällskunskap: först korta uppgifter som prövar kunskaper och begrepp, sedan uppgifter där eleven tillämpar kunskaperna på fall och material, och sist resonerande uppgifter där eleven granskar åsikter och tar ställning. Poängen anges som (E/C/A).

Delarna är fristående och kan ges var för sig eller i valfri kombination. Varje del har en elevtext med streckad kant som du kopierar till ditt eget provdokument. Facit står under varje del, med exempelsvar på E-, C- och A-nivå. Nyhetsartikeln och debattinläggen är skrivna för provet och det står tydligt i elevtexten.

Eleverna kan förbereda sig med provträningen om arbetsmarknad och arbetsliv. Den övar samma förmågor med andra fall, ett annat diagram och andra frågor.

Provets delar

Del	Innehåll	Material	Prövar	Poäng (E/C/A)
1	Begreppen på jobbet	Sex flervalsfrågor och en förklaringsuppgift	Kunskaper och begrepp	3/1/0
2	Frågelådan	Tre fall från unga arbetstagare	Tillämpa regler, individ och struktur	3/1/0
3	Lönediagrammet	Stapeldiagram med medianlöner från SCB	Samband, granska statistik	2/2/1
4	Avtalsrörelsen	Påhittad nyhetsartikel	Begrepp, samband i flera led	3/1/1
5	Minimilön i Sverige?	Två påhittade debattinlägg	Granska åsikter, ta ställning	2/2/1
6	Framtidens arbetsmarknad	Fyra korta fall och en resonerande fråga	Orsaker, individ och samhälle	2/1/1
	Hela provet			15/8/4

Poängen är ett stöd. Betyget sätts utifrån en helhetsbedömning med matrisen längst ner, som följer betygskriterierna i samhällskunskap för årskurs 9.

Del 1

Begreppen på jobbet

En snabb grunddel som prövar att eleven känner igen de viktigaste begreppen. Uppgift 1g kräver att eleven själv formulerar skillnaden mellan två avtal.

Del 1: Begreppen på jobbet

Ringa in det alternativ som stämmer bäst. Uppgift 1a–1f ger tillsammans (2/0/0).

1a. Vem har huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats?

Skyddsombudet
Arbetsgivaren
Arbetsmiljöverket
Varje anställd för sig

1b. Vad kallas det när arbetsgivaren stänger ute de anställda från arbetet under en konflikt?

Strejk
Blockad
Lockout
Varsel

1c. Vilken anställningsform ger störst trygghet?

Provanställning
Vikariat
Timanställning
Tillsvidareanställning

1d. Vad menas med märket?

Den löneökning som industrins parter kommer överens om och som andra avtal brukar följa
Den lägsta lön som staten bestämmer att alla ska ha
En symbol som visar att ett företag har kollektivavtal
Den lön man får under provanställningen

1e. Vilken sorts arbetslöshet uppstår när ett yrke försvinner för att arbetet görs av maskiner?

Säsongsarbetslöshet
Strukturarbetslöshet
Friktionsarbetslöshet
Konjunkturarbetslöshet

1f. Vilka är arbetsmarknadens parter?

Riksdagen och regeringen
Arbetsförmedlingen och a-kassan
Fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna
Kommunerna och regionerna

1g. Förklara skillnaden mellan ett anställningsavtal och ett kollektivavtal. Ge ett exempel på något som kan stå i vart och ett av dem. (1/1/0)

Facit och bedömning – Del 1

Rätt svar: 1a B, 1b C, 1c D, 1d A, 1e B, 1f C. Fem eller sex rätt ger 2 E-poäng, tre eller fyra rätt ger 1 E-poäng.

Uppgift	E	C	A
1g	Skillnaden beskrivs i huvudsak korrekt. ”Anställningsavtalet skriver man själv med sin chef, och där står till exempel vilken lön man har. Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, och där står till exempel OB-tillägg.”	Skillnaden förklaras med vilka som är parter och hur avtalen hänger ihop. ”Anställningsavtalet är ett avtal mellan en arbetsgivare och en anställd om just den anställningen, till exempel arbetstid och lön. Kollektivavtalet är ett avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation som gäller en hel bransch, till exempel regler om övertidsersättning. Anställningsavtalet får inte ge sämre villkor än kollektivavtalet.”	–

Del 2

Frågelådan

Eleven tillämpar regler om arbetstid, diskriminering och arbetsmiljö på tre fall. Uppgift 2c prövar om eleven kan resonera om att både arbetsgivaren och den anställda har ansvar, och om varför unga har ett särskilt skydd.

Del 2: Frågelådan

Du hjälper till att svara på frågor som unga har skickat till ett fackförbunds frågelåda. Personerna är påhittade.

Nora, 15 år: ”Jag har sommarjobb på ett kafé. Min chef vill att jag stänger på fredagar, och då blir jag klar vid midnatt. Måste jag göra det?”

2a. Vad ska du svara Nora? Förklara vad reglerna säger. (1/0/0)

Amir, 17 år: ”Jag sökte extrajobb i en butik. På intervjun sa chefen att de inte anställer någon som ber på arbetstid, och sedan fick jag inte jobbet. Är det lagligt?”

2b. Vad ska du svara Amir? Skriv vilken lag som gäller och vart han kan vända sig. (1/0/0)

Jonna, 16 år: ”Jag jobbar på ett lager i sommar. Det fanns inga skyddsskor i min storlek, och min chef sa att det går bra med gympaskor. I går tappade jag en låda på foten och fick åka till akuten. Chefen säger att jag borde ha varit försiktigare.”

2c. Vem har ansvar för att Jonna skadade sig? Resonera om både arbetsgivarens och Jonnas ansvar, och förklara varför det finns särskilda regler för anställda som är under 18 år. (1/1/0)

Facit och bedömning – Del 2

Uppgift	E	C	A
2a	Eleven svarar att Nora inte får arbeta så sent. Den som är under 16 år får inte arbeta mellan klockan 20 och 06. Chefen kan alltså inte kräva det. Eleven kan också nämna att det är arbetsgivarens ansvar att följa reglerna.	–	–
2b	Eleven svarar att det är förbjudet enligt diskrimineringslagen, eftersom religion är en av diskrimineringsgrunderna, och att Amir kan anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller ta hjälp av ett fackförbund.	–	–
2c	Eleven konstaterar att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och borde ha sett till att det fanns skyddsskor. Eleven nämner ett skäl till särskilda regler för unga, till exempel att de har mindre erfarenhet.	Eleven resonerar om båda sidor och drar en slutsats. ”Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska se till att skyddsutrustning finns. Jonna har också ett ansvar att använda skyddsutrustning och säga till om den saknas, men när chefen säger att gympaskor går bra är det svårt för en 16-åring att säga emot. Därför finns särskilda regler för unga: de har mindre erfarenhet, vet inte alltid vilka risker som finns och har svårare att säga nej till en chef. Det är därför arbetsgivaren är ansvarig i det här fallet.”	–

Del 3

Lönediagrammet

Diagrammet visar verkliga medianlöner från SCB. Eleven läser av diagrammet, förklarar skillnaderna och granskar sedan ett påstående som diagrammet inte räcker för att bevisa.

Del 3: Lönediagrammet

Källa: SCB och Medlingsinstitutet, lönestrukturstatistik 2025. Samtliga sektorer, kvinnor och män tillsammans. Undersköterska avser hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Butikssäljare avser dagligvaruhandel. Medianlön betyder att hälften i yrket tjänar mer och hälften mindre.

3a. Vilket av yrkena i diagrammet har högst medianlön och vilket har lägst? Ungefär hur många kronor skiljer det mellan en grundskollärare och en undersköterska? (1/0/0)

3b. Förklara varför lönerna skiljer sig så mycket mellan yrkena. Använd minst två förklaringar och ge exempel från diagrammet. (1/1/0)

3c. En elev skriver: ”Diagrammet bevisar att kvinnor tjänar mindre än män.” Granska påståendet. Vad kan diagrammet visa och vad kan det inte visa? Vilken ytterligare information skulle behövas för att undersöka påståendet? (0/1/1)

Facit och bedömning – Del 3

Uppgift	E	C	A
3a	Specialistläkare har högst och städare lägst medianlön. Skillnaden mellan grundskollärare och undersköterska är ungefär 8 600 kronor (42 100 – 33 500). Svar mellan 8 000 och 9 000 kronor godtas.	–	–
3b	Två förklaringar med enkla exempel. ”Läkare har lång utbildning och därför hög lön. Det finns många som kan jobba som städare, så lönen är lägre.”	Förklaringarna utvecklas och kopplas till utbud och efterfrågan eller till lönebildningen. ”Specialistläkare har över tio års utbildning. Få kan göra jobbet och efterfrågan är stor, så arbetsgivarna måste betala mycket. Mjukvaruutvecklare jobbar oftast i privata företag där efterfrågan på deras kunskap har varit stor. Städare och butikssäljare behöver sällan lång utbildning, vilket gör att det finns många som kan ta jobben och lönerna blir lägre.”	–
3c	–	Eleven ser att diagrammet visar yrken och inte kön, eftersom kvinnor och män redovisas tillsammans. Därför kan det inte bevisa påståendet. Eleven föreslår att man behöver lönerna uppdelade på kvinnor och män.	Eleven granskar påståendet med välgrundade argument och ser flera led. ”Diagrammet redovisar kvinnor och män tillsammans och kan därför inte bevisa att kvinnor tjänar mindre. Man kan misstänka ett samband, eftersom de lägst betalda yrkena, som undersköterska och städare, har många kvinnor, men det står inte i diagrammet. För att undersöka påståendet behövs löner uppdelade på kön inom samma yrke och uppgifter om hur många kvinnor och män som finns i varje yrke. Då kan man skilja på om skillnaden beror på att kvinnor får lägre lön för samma arbete eller på att de oftare arbetar i yrken med låg lön.”

Del 4

Avtalsrörelsen

En påhittad nyhetsartikel om en avtalsrörelse. Eleven förklarar begreppen i texten och resonerar sedan om varför industrin sätter märket, vilket kräver samband i flera led mellan export, konkurrenskraft och löner.

Del 4: Avtalsrörelsen

Nyhetsartikel

Industrin klar – nu hotar strejk i handeln

Efter veckor av förhandlingar är industrins nya avtal klart. Fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin har kommit överens om att lönerna ska höjas med 3,2 procent per år. Därmed är märket satt för hela arbetsmarknaden.

Men i handeln är parterna fortfarande oense. Handelsanställdas fackförbund kräver mer än märket för dem med lägst lön och har varslat om strejk i 40 lagerlokaler från den 1 april. Arbetsgivarna i handeln svarar med att varsla om lockout för samtliga anställda i butikerna.

– Vi kan inte gå över märket. Då blir det orättvist mot alla andra, säger arbetsgivarnas förhandlare.

Medlingsinstitutet har nu utsett medlare som ska försöka få parterna att enas innan konflikten bryter ut.

Artikeln är påhittad och skriven för provet. Den bygger på hur avtalsrörelser brukar gå till i Sverige.

4a. Förklara vad orden betyder i texten: märket, varsla om strejk, lockout och medlare. (2/0/0)

4b. Varför är det industrin som förhandlar först och sätter märket? Förklara också vad som kan hända med svenska företag och jobb om lönerna ökar mycket mer i Sverige än i andra länder. (1/1/1)

Facit och bedömning – Del 4

Uppgift	E	C	A
4a	Märket: den löneökning som industrin kommer överens om och som resten av arbetsmarknaden följer. Varsla om strejk: meddela i förväg att de anställda kommer att sluta arbeta. Lockout: arbetsgivaren stänger ute de anställda och betalar ingen lön. Medlare: en opartisk person som hjälper parterna att komma överens. Fyra rätt ger 2 poäng, två eller tre rätt ger 1 poäng.	–	–
4b	Enkelt samband. ”Industrin säljer mycket till utlandet. Om lönerna blir för höga blir produkterna dyra och då kan jobb försvinna.”	Sambandet förklaras i flera led. ”Industrin konkurrerar med företag i andra länder. Om lönekostnaderna ökar mer i Sverige blir svenska varor dyrare och svårare att sälja. Då minskar vinsterna och företagen kan flytta produktionen eller säga upp personal. Därför får industrin sätta en löneökning som exporten klarar, och sedan följer andra branscher efter.”	Komplexa samband mellan flera samhällsstrukturer. Eleven visar dessutom varför märket gäller även branscher som inte exporterar, till exempel att en högre löneökning i handeln kan driva upp priserna och ge inflation, eller att andra förbund då skulle kräva samma sak så att hela lönenivån drar iväg. Eleven kan också peka på en baksida, till exempel att det blir svårt för låglöneyrken att komma ikapp om alla får samma procentuella ökning.

Del 5

Minimilön i Sverige?

Två påhittade debattinlägg för och emot en lagstadgad minimilön. Eleven beskriver argumenten, granskar avsändarna och tar själv ställning. De flesta EU-länder har en lagstadgad minimilön, men Sverige har det inte eftersom lönerna bestäms i kollektivavtal.

Del 5: Minimilön i Sverige?

I de flesta EU-länder bestämmer staten en lägsta lön som alla arbetsgivare måste betala. I Sverige finns ingen sådan lag. Här bestäms lönerna i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Läs två debattinlägg om frågan. Inläggen och personerna är påhittade.

Inlägg 1

Varje år jobbar tusentals unga i Sverige på arbetsplatser utan kollektivavtal. Det kan vara budfirmor, små restauranger eller appar där man tar uppdrag per timme. De har ingen avtalad lägsta lön och kan få nästan vad som helst i betalt. En lag om minimilön skulle skydda just dem. De flesta andra EU-länder har redan en sådan lag, och där har den svenska modellen inte behövts för att ge anställda ett golv att stå på.

Elin Sandberg, ordförande i en elevorganisation för gymnasieelever

Inlägg 2

I Sverige har fack och arbetsgivare själva kommit överens om lönerna i snart hundra år, och nästan nio av tio anställda omfattas av kollektivavtal. Om politikerna börjar bestämma en minimilön kommer lönerna att bli en valfråga, och partierna kommer att tävla med löften. Dessutom kan en lagstadgad minimilön bli ett tak i stället för ett golv. Varför ska man gå med i facket om staten ändå bestämmer? En minimilön skulle försvaga den modell som har gett Sverige få strejker och höga löner.

Lars Wikström, förhandlingschef på en arbetsgivarorganisation

5a. Beskriv ett argument för och ett argument emot en lagstadgad minimilön i inläggen. (1/0/0)

5b. Granska avsändarna. Vilka intressen kan Elin Sandberg och Lars Wikström ha i frågan, och hur kan det påverka vad de skriver? (1/1/0)

5c. Borde Sverige införa en lagstadgad minimilön? Ta ställning och motivera med minst två argument. Bemöt också ett argument från den andra sidan. (0/1/1)

Facit och bedömning – Del 5

Det finns inget rätt svar på 5c. Bedöm hur väl eleven motiverar sitt ställningstagande och hur väl hen bemöter motargument, inte vilken sida hen väljer. Observera att fackförbunden i Sverige också är emot en lagstadgad minimilön. Elever som har uppfattat det kan använda det i 5b och 5c.

Uppgift	E	C	A
5a	För: den skulle skydda anställda på arbetsplatser utan kollektivavtal. Emot: den kan försvaga fackförbunden och den svenska modellen, eller bli en valfråga som politikerna tävlar om.	–	–
5b	Eleven nämner ett intresse hos var och en. ”Elin företräder unga, som ofta har jobb utan kollektivavtal. Lars jobbar för arbetsgivare som vill behålla systemet.”	Eleven granskar med relativt välgrundade argument och förklarar hur intressena kan påverka texterna. ”Lars företräder arbetsgivare som tjänar på att förhandla själva och kanske vill undvika att politikerna höjer lönerna. Därför lyfter han bara nackdelarna. Elin företräder unga som ofta har osäkra jobb, så hon fokuserar på dem och nämner inte att en minimilön kan göra det dyrare att anställa unga. Båda är partiska, men det betyder inte att argumenten är fel. Man måste kontrollera påståendena, till exempel att nästan nio av tio har kollektivavtal.”	–
5c	–	Ett tydligt ställningstagande med två utvecklade argument och ett bemött motargument. ”Jag tycker inte att Sverige ska ha minimilön. Kollektivavtalen täcker de flesta och ger ofta bättre villkor än en lag skulle göra. Om staten bestämmer lönen kan färre vilja gå med i facket. Den andra sidan säger att de utan avtal inte skyddas, men i stället kan facket teckna avtal med fler arbetsplatser.”	Välutvecklade argument som väger för- och nackdelar och kopplar till strukturer och olika grupper. Eleven kan till exempel resonera om hur en minimilön påverkar unga som söker sitt första jobb, fackens styrka och den svenska modellen, jämföra med andra EU-länder och bemöta motargument med en genomtänkt slutsats om vilka som vinner och förlorar på förslaget.

Del 6

Framtidens arbetsmarknad

Eleven sorterar fyra fall efter typ av arbetslöshet och resonerar sedan om hur automatisering och AI påverkar individer, grupper och samhället, och vad som kan göras.

Del 6: Framtidens arbetsmarknad

6a. Vilken sorts arbetslöshet är det? Skriv friktion, struktur, konjunktur eller säsong efter varje fall. (1/0/0)

Johan är liftskötare i en skidbacke och har inget jobb på sommaren. ____________
Fatima har tagit examen som ekonom och söker sitt första jobb. Det tar fyra månader innan hon hittar ett. ____________
Byggföretagen får färre beställningar när räntorna stiger, och Mikael blir uppsagd. ____________
Banken stänger sitt kontor eftersom kunderna sköter allt i appen, och Linnea förlorar jobbet. ____________

6b. Många tror att AI och robotar kommer att ta över en del av de jobb som finns i dag. Resonera om vilka konsekvenser det kan få för individer och för samhället. Vilka grupper kan vinna och vilka kan förlora? Vad kan individen och samhället göra för att minska problemen? (1/1/1)

Facit och bedömning – Del 6

Uppgift	E	C	A
6a	1 säsong, 2 friktion, 3 konjunktur, 4 struktur. Minst tre rätt ger poäng.	–	–
6b	Enkla konsekvenser och en åtgärd. ”En del förlorar jobbet och blir arbetslösa. Då får man a-kassa. Man kan utbilda sig till något nytt.”	Utvecklade resonemang om både individ och samhälle. ”Jobb med enkla och upprepade uppgifter försvinner först, till exempel i kassor och på kontor. De som förlorar jobbet kan behöva utbilda om sig, och det är lättare för den som är ung eller redan har utbildning. Samtidigt kan det uppstå nya jobb, till exempel inom teknik. Samhället kan hjälpa till med a-kassa, omställningsstöd och vuxenutbildning, och individen måste vara beredd att lära sig nytt under hela livet.”	Välutvecklade resonemang som väger konsekvenser mot varandra och ser samband mellan strukturer. Eleven kan till exempel resonera om att klyftorna kan öka om vinsterna hamnar hos de som äger tekniken medan andra förlorar jobb, att vissa regioner drabbas hårdare, att arbetsbristen i vård och omsorg kan minska om tekniken hjälper, och om det är individens eller samhällets ansvar att ställa om. Eleven drar en genomtänkt slutsats.

Bedömningsmatris

Matrisen följer betygskriterierna i samhällskunskap för årskurs 9 i Lgr22. Varje rad anger vilket kriterium som bedöms och vilka uppgifter i provet som prövar det.

Kriterium och uppgifter	E	C	A
Kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället 1a–1g, 2a, 2b, 4a, 6a	Eleven visar grundläggande kunskaper om arbetsmarknaden, arbetsrätten och arbetsmarknadens parter.	Eleven visar goda kunskaper och förklarar hur lagar, avtal och parter hänger ihop.	Eleven visar mycket goda kunskaper och använder dem för att förklara nya situationer.
Samband inom och mellan samhällsstrukturer 3b, 4b	Eleven beskriver enkla samband, till exempel mellan utbildning och lön.	Eleven beskriver förhållandevis komplexa samband, till exempel mellan export, lönekostnader och jobb.	Eleven beskriver komplexa samband mellan flera strukturer, till exempel mellan lönebildning, priser, konkurrenskraft och fördelning mellan grupper.
Hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer 2c, 6b	Eleven för enkla resonemang om hur unga arbetstagare och den som förlorar jobbet påverkas.	Eleven för utvecklade resonemang om hur individer och grupper påverkas och vad de själva och samhället kan göra.	Eleven för välutvecklade resonemang och väger konsekvenser för olika grupper mot varandra.
Resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer 5a, 5c	Eleven för enkla resonemang om frågan om minimilön och tar ställning.	Eleven för utvecklade resonemang, motiverar sitt ställningstagande och bemöter ett motargument.	Eleven för välutvecklade resonemang och väger för- och nackdelar utifrån kunskaper om den svenska modellen.
Granskning av information och åsikter i olika källor med källkritiska argument 3c, 5b	Eleven granskar diagram och debattinlägg med enkla källkritiska argument.	Eleven granskar med relativt välgrundade källkritiska argument, till exempel om avsändarens intresse och vad statistiken faktiskt visar.	Eleven granskar med välgrundade källkritiska argument och föreslår hur påståenden kan kontrolleras.