Lektionsplanering – Arbetsmarknad och arbetsliv

Lektionsplanering: Arbetsmarknad och arbetsliv

Sju lektioner om hur man får jobb, vad man har rätt till på jobbet, vem som bestämmer lönen och hur arbetsmarknaden förändras.

Planeringen följer avsnittet Arbetsmarknad och arbetsliv på SO-portalen, med en lektion per undersida. Varje lektion har en ingångsfråga, tre uppgifter som eleven gör själv och två frågor att samtala om. Under varje lektion finns ett frågebatteri med tolv frågor som går att skriva ut.

Arbetsområdet hålls ihop av elevens egen yrkesdossier. På första lektionen väljer varje elev ett verkligt yrke, till exempel en förälders jobb, sin praoplats eller ett drömyrke. Sedan undersöker eleven yrket på nytt i varje lektion: var jobben finns, hur man kommer in, vilka risker som finns, vad lönen är, vilket fackförbund som organiserar yrket och hur yrket kan se ut om tjugo år. Uppgiften som hör till dossiern är märkt i varje lektion. Till slut blir dossiern ett yrkesreportage som är examinationen. Du väljer själv vilka lektioner du använder och i vilken ordning.

Koppling till Lgr22

Planeringen utgår från det centrala innehållet i samhällskunskap för årskurs 7–9:

  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning.
  • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel arbetslöshetsförsäkringen.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen.
  • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet.
  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.

Eleverna tränar särskilt på att använda samhällsvetenskapliga begrepp, förklara orsaker och konsekvenser och granska samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Så fungerar yrkesdossiern

Dossiern kan vara ett häfte, en mapp eller ett digitalt dokument. Den har sju sidor, en för varje lektion:

  1. Yrket på arbetsmarknaden: vad man gör, vilken sektor och hur efterfrågan ser ut.
  2. Vägen in: en riktig platsannons och ett personligt brev.
  3. Riskerna: fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö i yrket.
  4. Rättigheterna: vilka regler som är extra viktiga i just det här yrket.
  5. Lönen: lönestatistik och en egen lönemotivering.
  6. Parterna: fackförbund, arbetsgivarorganisation och kollektivavtal.
  7. Framtiden: hur yrket kan förändras fram till år 2046.

Låt eleverna byta yrke efter första lektionen om de märker att de har valt ett yrke det är svårt att hitta information om. Yrken med tydliga fackförbund och kollektivavtal, som undersköterska, elektriker, lärare, snickare, polis eller butikssäljare, fungerar bäst.

Lektion 1

Vad är arbetsmarknaden?

Hur kan det finnas lediga jobb och arbetslösa människor samtidigt, ibland i samma kommun?

Lektionen introducerar arbetsmarknaden som ett möte mellan människor som kan arbeta och arbetsgivare som behöver personal. Eleverna möter begreppen utbud, efterfrågan och matchning, och de väljer sitt dossieryrke.

Uppgifter

  1. Arbetsmarknadskarta över hemorten. Eleven skriver upp åtta arbetsgivare i kommunen eller länet som hen känner till, till exempel skolan, en matbutik, ett sågverk eller vårdcentralen. Bredvid varje arbetsgivare skriver eleven om den är privat, offentlig eller ideell och vilken bransch den tillhör. Till sist ringar eleven in den sektor som verkar ha flest anställda på orten.
  2. Förklara paradoxen. Eleven skriver ett stycke som svarar på ingångsfrågan och använder begreppen utbud, efterfrågan och matchning. Stycket ska innehålla ett konkret exempel, till exempel en ort där det saknas sjuksköterskor samtidigt som många utan utbildning söker jobb.
  3. Till dossiern Välj yrke. Eleven väljer sitt yrke och slår upp det i Arbetsförmedlingens Hitta yrken. På dossierns första sida skriver eleven vad man gör i yrket, vilken utbildning som krävs, om yrket finns i privat eller offentlig sektor och hur Arbetsförmedlingen bedömer chansen till jobb de kommande åren.

Att samtala om

  • Ska man välja yrke efter vad man tycker är roligt eller efter var jobben finns?
  • Varför flyttar inte alla arbetslösa dit där jobben finns?

Elevtext: Vad är arbetsmarknaden?

Frågebatteri: Vad är arbetsmarknaden? (12 frågor)
  1. Förklara vad arbetsmarknaden är med egna ord.
  2. Vad menas med utbud av arbetskraft och efterfrågan på arbetskraft?
  3. Vem räknas som arbetslös i den officiella statistiken?
  4. Vad är skillnaden mellan privat och offentlig sektor? Ge ett exempel på en arbetsgivare i varje.
  5. Vad är en bransch? Ge tre exempel.
  6. Vad menas med att matchningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt?
  7. Vad är ett bristyrke? Ge ett exempel.
  8. Förklara varför det kan finnas både lediga jobb och arbetslösa samtidigt.
  9. Vad gör Arbetsförmedlingen?
  10. Ge exempel på ett yrke som har blivit vanligare och ett som har blivit ovanligare de senaste femtio åren.
  11. Hur påverkar utbildning chansen att få jobb?
  12. Varför kan arbetsmarknaden se olika ut i en storstad och på en mindre ort?
Lektion 2

Att få och ha ett arbete

Om arbetsgivaren bara hinner titta på din ansökan en kort stund, vad måste hen hinna se?

Lektionen handlar om vägen in på arbetsmarknaden: platsannonser, CV, personligt brev och intervju. Den handlar också om vad som händer när man väl har fått jobbet, alltså anställningsformer, anställningsavtal och vilka skyldigheter man har som anställd.

Uppgifter

  1. Läs annonsen som en arbetsgivare. Eleven letar upp en riktig annons i Platsbanken för sitt dossieryrke eller för ett sommarjobb. Eleven stryker under allt som är krav med en färg och allt som är meriterande med en annan. Sedan skriver eleven tre saker som hen tror att arbetsgivaren egentligen letar efter, även om det inte står rakt ut.
  2. Vilken anställning är det? Skriv fyra korta fall på tavlan, till exempel: Leo har fått fast jobb som elektriker; Maja ska jobba i sex månader och sedan bli bedömd; Sara ersätter en kollega som är föräldraledig; Ali blir inringd när det behövs extra personal. Eleven namnger anställningsformen i varje fall och rangordnar dem efter hur trygga de är, med en motivering.
  3. Till dossiern Ansökan. Eleven skriver ett personligt brev till annonsen från den första uppgiften, högst en sida. Brevet ska svara mot minst två av kraven i annonsen och innehålla ett exempel från elevens eget liv som visar en egenskap arbetsgivaren söker.

Att samtala om

  • Är det rättvist att kontakter och nätverk gör det lättare att få jobb?
  • Vad borde betyda mest när en arbetsgivare väljer mellan två sökande: betyg, erfarenhet eller personlighet?

Elevtext: Att få och ha ett arbete

Frågebatteri: Att få och ha ett arbete (12 frågor)
  1. Nämn tre sätt att hitta ett ledigt jobb.
  2. Vad är skillnaden mellan ett CV och ett personligt brev?
  3. Vad betyder det när det står ”meriterande” i en annons?
  4. Vad är en tillsvidareanställning?
  5. Vad är en provanställning, och hur lång får den vara som längst?
  6. Vad är en visstidsanställning? Ge ett exempel.
  7. Vad är ett vikariat?
  8. Varför är en tillsvidareanställning tryggare än en timanställning?
  9. Vad ska stå i ett anställningsavtal? Nämn minst fyra saker.
  10. Vad är en referens, och varför frågar arbetsgivare efter det?
  11. Vilka skyldigheter har du som anställd? Nämn två.
  12. Vad menas med att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet?
Lektion 3

Arbetsmiljö och ansvar

Vad är värst: en trasig maskin, en chef som aldrig lyssnar eller kollegor som fryser ut en?

Lektionen visar att arbetsmiljö är mer än skyddsskor och hjälmar. Eleverna lär sig skilja på fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö och tar reda på vem som har ansvar för vad enligt arbetsmiljölagen. Skolan är elevernas egen arbetsplats och blir lektionens undersökningsområde.

Uppgifter

  1. Skyddsrond på skolan. Eleven går en runda i skolan, eller tänker igenom en vanlig skoldag, och fyller i ett eget protokoll med fem risker: minst en fysisk, en organisatorisk och en social. För varje risk skriver eleven hur allvarlig den är (liten, medel, stor), vem som har ansvar för att åtgärda den och ett konkret förslag på åtgärd.
  2. Rangordna ingångsfrågan. Eleven rangordnar de tre problemen i ingångsfrågan från värst till minst illa och skriver en motivering till varje placering. Motiveringen ska visa vilken sorts arbetsmiljö problemet hör till och vilka följder det kan få för den som drabbas och för arbetsplatsen.
  3. Till dossiern Riskerna i mitt yrke. Eleven tar reda på vilka arbetsmiljörisker som är vanliga i dossieryrket, till exempel via fackförbundets webbplats eller Arbetsmiljöverket, och skriver en fysisk, en organisatorisk och en social risk samt vad arbetsgivaren kan göra åt var och en.

Att samtala om

  • Om en sommarjobbare skadar sig för att hen inte använde skyddsutrustningen, vems fel är det då?
  • Är stress på jobbet ett arbetsmiljöproblem eller ett personligt problem?

Elevtext: Arbetsmiljö och ansvar

Frågebatteri: Arbetsmiljö och ansvar (12 frågor)
  1. Vad betyder ordet arbetsmiljö?
  2. Ge ett exempel på fysisk arbetsmiljö.
  3. Ge ett exempel på organisatorisk arbetsmiljö.
  4. Ge ett exempel på social arbetsmiljö.
  5. Vilken lag reglerar arbetsmiljön i Sverige?
  6. Vem har huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats?
  7. Vilket ansvar har du själv som anställd för arbetsmiljön?
  8. Vad gör ett skyddsombud?
  9. Hur många anställda måste en arbetsplats ha för att det ska finnas ett skyddsombud?
  10. Vad är en skyddsrond?
  11. Vad gör Arbetsmiljöverket?
  12. Varför finns det särskilda arbetsmiljöregler för den som är under 18 år?
Lektion 4

Dina rättigheter på jobbet

Chefen vill att du, som är 15 år, jobbar till midnatt på ditt sommarjobb. Får hen bestämma det?

Lektionen reder ut vilka regler som gäller på jobbet och var de kommer ifrån. Eleverna lär sig skilja mellan lag, kollektivavtal och anställningsavtal, och de övar på att använda reglerna för att lösa verkliga problem: arbetstid, semester, uppsägning och diskriminering.

Uppgifter

  1. Lag, avtal eller kontrakt? Eleven sorterar tio regler efter var de kommer ifrån. Exempel att skriva upp: rätten till minst 25 semesterdagar; OB-tillägg för kvällsarbete; din egen månadslön; rätten att inte diskrimineras på grund av religion; rätten till elva timmars vila per dygn; uppsägningstid; att du börjar klockan sju. Eleven skriver en mening om varför vissa regler står i lag medan andra förhandlas fram.
  2. Frågelådan. Eleven svarar skriftligt som om hen vore rådgivare hos ett fackförbund, på tre frågor från unga anställda: ”Min chef säger att jag måste jobba över varje fredag utan extra betalt.” ”Jag blev uppsagd utan att få veta varför.” ”Jag fick inte jobbet för att jag bär slöja.” Varje svar ska säga vilken lag som gäller och vad personen kan göra.
  3. Till dossiern Rättigheterna i mitt yrke. Eleven väljer ut de två regler som är viktigast i dossieryrket, till exempel regler om nattarbete för en undersköterska eller skyddsregler för en elektriker, och förklarar varför just de reglerna behövs där.

Att samtala om

  • Varför skyddar arbetsrätten den anställda mer än arbetsgivaren? Är det rimligt?
  • Borde 15-åringar få jobba lika mycket och lika sent som vuxna om de själva vill?

Elevtext: Dina rättigheter på jobbet

Frågebatteri: Dina rättigheter på jobbet (12 frågor)
  1. Vilka tre nivåer av regler styr en anställning?
  2. Vad är skillnaden mellan en lag och ett kollektivavtal?
  3. Hur många timmar i veckan får den ordinarie arbetstiden vara enligt arbetstidslagen?
  4. Hur lång sammanhängande vila har du rätt till varje dygn?
  5. Hur många semesterdagar har du rätt till per år enligt semesterlagen?
  6. Vad heter lagen som reglerar anställningar och uppsägningar?
  7. Vad betyder det att en uppsägning måste ha sakliga skäl?
  8. Vad är uppsägningstid?
  9. Nämn diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder.
  10. Vilken myndighet kan man vända sig till om man har blivit diskriminerad?
  11. Vilka tider får den som är under 18 år inte arbeta?
  12. Varför kan det vara bra att vara med i ett fackförbund om man får problem på jobbet?
Lektion 5

Vem bestämmer lönen?

Två personer på samma arbetsplats tjänar 29 000 och 34 000 kronor i månaden. Vem har bestämt det, och är det rättvist?

Lektionen följer lönen från de stora avtalsförhandlingarna ner till det enskilda lönesamtalet. Eleverna lär sig hur märket, kollektivavtal och individuell lönesättning hänger ihop, och de granskar lönestatistik för sitt eget yrke.

Uppgifter

  1. Lönekedjan. Eleven ritar ett flödesschema över hur en lön bestäms, från industrins förhandlingar och märket, via förbundens kollektivavtal och den lokala lönerevisionen på arbetsplatsen, till lönesamtalet mellan chef och anställd. Vid varje steg skriver eleven vilka som förhandlar.
  2. Granska statistiken. Eleven söker upp dossieryrket och två andra yrken i SCB:s Lönesök och skriver ner den genomsnittliga månadslönen för kvinnor och män. Eleven förklarar skillnaderna med minst två av faktorerna utbildning, efterfrågan, ansvar och kön.
  3. Till dossiern Lönesamtalet. Eleven föreställer sig att hen har arbetat två år i dossieryrket och ska ha lönesamtal. Eleven skriver en lönemotivering med tre argument för högre lön och ett motargument som chefen kan tänkas ha, och bemöter motargumentet.

Att samtala om

  • Borde lönen spegla hur viktigt ett jobb är för samhället?
  • Många EU-länder har en minimilön som staten bestämmer. Borde Sverige också ha det?

Elevtext: Vem bestämmer lönen?

Frågebatteri: Vem bestämmer lönen? (12 frågor)
  1. Vad betyder ordet lönebildning?
  2. Var står det vilken lön en anställd ska ha?
  3. Vad är ett kollektivavtal?
  4. Vad är märket?
  5. Varför är det industrin som förhandlar först?
  6. Vad är en lönerevision?
  7. Vad menas med individuell lönesättning?
  8. Vad är en ingångslön?
  9. Nämn fyra saker som kan påverka hur hög lön någon har.
  10. Vad är skillnaden mellan medellön och medianlön?
  11. Vad betyder principen lika lön för lika och likvärdigt arbete?
  12. Vad gör Medlingsinstitutet?
Lektion 6

Fackförbund, arbetsgivare och den svenska modellen

I många länder bestämmer politikerna den lägsta lönen. Varför gör de inte det i Sverige?

Lektionen förklarar den svenska modellen: att fackförbund och arbetsgivarorganisationer själva förhandlar fram villkoren på arbetsmarknaden, med så lite inblandning från staten som möjligt. Eleverna ser hur modellen växte fram historiskt och hur den fungerar i dag, inklusive vad som händer när parterna inte kommer överens.

Uppgifter

  1. Tidslinjen. Eleven gör en tidslinje med fem händelser: fackföreningarna växer i slutet av 1800-talet, decemberkompromissen 1906, skotten i Ådalen 1931, Saltsjöbadsavtalet 1938 och Industriavtalet 1997. Vid varje händelse skriver eleven en mening om vad den betydde för relationen mellan arbetare och arbetsgivare.
  2. När förhandlingarna kör fast. Eleven förklarar begreppen strejk, lockout, blockad, fredsplikt och medling med egna ord och ger ett påhittat exempel på hur de kan följa på varandra i en avtalskonflikt.
  3. Till dossiern Parterna i mitt yrke. Eleven tar reda på vilket fackförbund som organiserar dossieryrket, vilken centralorganisation (LO, TCO eller Saco) förbundet tillhör, vilken arbetsgivarorganisation som sitter på andra sidan bordet och vad kollektivavtalet heter.

Att samtala om

  • Nästan nio av tio anställda omfattas av kollektivavtal, men långt ifrån alla är med i facket. Varför är det så, och är det ett problem?
  • Vad är fördelarna och nackdelarna med att parterna, och inte riksdagen, bestämmer villkoren på arbetsmarknaden?

Elevtext: Fackförbund, arbetsgivare och den svenska modellen

Frågebatteri: Fack, arbetsgivare och den svenska modellen (12 frågor)
  1. Vilka är arbetsmarknadens parter?
  2. Vad gör ett fackförbund?
  3. Vad heter de tre fackliga centralorganisationerna, och vilka yrkesgrupper organiserar de?
  4. Ge två exempel på arbetsgivarorganisationer.
  5. Vad menas med den svenska modellen?
  6. Vilka kom överens i Saltsjöbadsavtalet 1938, och om vad?
  7. Ungefär hur stor andel av de anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal?
  8. Vad är en strejk?
  9. Vad är en lockout?
  10. Vad betyder fredsplikt?
  11. Vad gör en medlare?
  12. Varför kallas Sverige ibland för ett land med ovanligt få strejker?
Lektion 7

Arbetslöshet och framtidens arbetsmarknad

Vilka av dagens jobb finns kvar när du är 40 år, och vilka nya jobb har kommit till?

Lektionen handlar om varför människor blir arbetslösa, hur samhället stöttar den som förlorar jobbet och hur arbetsmarknaden förändras av teknik, klimatomställning och en åldrande befolkning. Den avslutar också dossierarbetet genom att eleverna blickar framåt mot sitt eget yrke.

Uppgifter

  1. Fyra sorters arbetslöshet. Eleven läser sex korta fall som du skriver upp, till exempel en skidlärare på sommaren, en fabriksarbetare vars jobb har tagits över av robotar, en nyexaminerad som söker sitt första jobb och en byggarbetare under en lågkonjunktur. Eleven avgör om varje fall är friktions-, struktur-, konjunktur- eller säsongsarbetslöshet och motiverar.
  2. Hämta siffrorna. Eleven letar upp den senaste arbetslöshetssiffran i SCB:s arbetskraftsundersökningar, både för hela befolkningen och för unga mellan 15 och 24 år. Eleven skriver tre meningar om varför arbetslösheten är högre bland unga.
  3. Till dossiern Mitt yrke år 2046. Eleven skriver en framtidsanalys av dossieryrket. Hur kan yrket påverkas av AI och automatisering, av klimatomställningen och av att det blir fler äldre i befolkningen? Eleven avslutar med en egen bedömning av om yrket kommer att behövas mer eller mindre om tjugo år.

Att samtala om

  • Är det individens eller samhällets ansvar att den som blir arbetslös hittar ett nytt jobb?
  • Kommer AI att ta fler jobb än den skapar?

Elevtext: Arbetslöshet och framtidens arbetsmarknad

Frågebatteri: Arbetslöshet och framtiden (12 frågor)
  1. Vem räknas som arbetslös?
  2. Vad är friktionsarbetslöshet?
  3. Vad är strukturarbetslöshet?
  4. Vad är konjunkturarbetslöshet?
  5. Vad är säsongsarbetslöshet? Ge ett exempel.
  6. Vad är a-kassan, och hur blir man med i den?
  7. Vad är skillnaden mellan a-kassa och försörjningsstöd?
  8. Vad menas med långtidsarbetslöshet, och varför är den extra allvarlig?
  9. Varför är arbetslösheten ofta högre bland unga än bland vuxna?
  10. Vad menas med strukturomvandling?
  11. Ge två exempel på hur ny teknik har förändrat arbetsmarknaden.
  12. Varför talar man om livslångt lärande när man pratar om framtidens arbetsmarknad?
Examination

Yrkesreportaget

Examinationen bygger på dossiern. Eleven skriver ett sammanhängande reportage om sitt yrke, riktat till en jämnårig som funderar på att välja det. Reportaget ska vara en löpande text, inte en lista, och använda arbetsområdets begrepp. Eleven får använda sin dossier som underlag.

Reportaget ska svara på

  1. Var finns jobben i yrket, och hur ser efterfrågan ut? Förklara med begreppen utbud och efterfrågan.
  2. Hur kommer man in i yrket, och vilka anställningsformer är vanliga?
  3. Vilka arbetsmiljörisker finns, och vem har ansvar för att minska dem?
  4. Vilka rättigheter och regler är extra viktiga i yrket, och var kommer de ifrån?
  5. Vad tjänar man, och vad förklarar lönen? Vilka parter förhandlar fram villkoren?
  6. Hur kan yrket förändras fram till år 2046, och vilka orsaker ligger bakom förändringen?
  7. Avslutning: en samhällsfråga som rör yrket, till exempel lönen, arbetsmiljön eller bristen på personal, belyst ur minst två perspektiv, och elevens eget ställningstagande.

Bedömning

FörmågaECA
Kunskaper om arbetsmarknadens strukturer Eleven visar grundläggande kunskaper om arbetsmarknaden, rättigheter, lönebildning och parternas roller. Eleven visar goda kunskaper och beskriver hur delarna hänger ihop i yrket. Eleven visar mycket goda kunskaper och beskriver sambanden på ett nyanserat sätt.
Orsaker och konsekvenser Eleven för enkla resonemang om orsaker till löneskillnader, arbetslöshet och förändring. Eleven för utvecklade resonemang och förklarar flera orsaker och konsekvenser. Eleven för välutvecklade resonemang och väger olika orsaker mot varandra.
Begrepp Eleven använder begreppen i huvudsak fungerande. Eleven använder begreppen relativt väl fungerande. Eleven använder begreppen väl fungerande.
Perspektiv och ställningstagande Eleven beskriver en samhällsfråga ur olika perspektiv och tar ställning med ett enkelt argument. Eleven jämför perspektiven och motiverar sitt ställningstagande med utvecklade argument. Eleven värderar perspektiven och motiverar sitt ställningstagande med välutvecklade argument.

Tips: Om eleverna har prao under läsåret kan de intervjua någon som har yrket på praoplatsen. Ett citat från en verklig yrkesperson lyfter reportaget och ger eleven en källa att jämföra med statistiken.

Källor och länkar

Planeringen bygger på kursplanen i samhällskunskap i Lgr22 från Skolverket och på SO-portalens eget material om arbetsmarknad och arbetsliv.

SO-Portalen.se