Varför organiserar sig arbetstagare?

En ensam anställd kan ha svårt att påverka lönen eller reglerna på en arbetsplats. Om många anställda går samman blir deras förhandlingsstyrka större.

Ett fackförbund är en organisation för arbetstagare. Fackförbund finns inom många olika yrken och branscher. Exempel är Kommunal, IF Metall, Unionen och Sveriges Lärare.

Ett fackförbund kan bland annat hjälpa sina medlemmar med att:

• förhandla om löner och andra arbetsvillkor,
• ge råd om anställning, arbetstid och uppsägning,
• företräda medlemmar i konflikter med arbetsgivaren,
• driva frågor om arbetsmiljö,
• förhandla fram kollektivavtal.

Arbetsgivarna organiserar sig också

Det är inte bara arbetstagarna som samarbetar. Många arbetsgivare är med i arbetsgivarorganisationer. De hjälper företag och andra arbetsgivare i frågor som rör arbetsrätt, löner, förhandlingar och kollektivavtal.

På så sätt möts ofta organisationer på båda sidor av arbetsmarknaden. De brukar tillsammans kallas arbetsmarknadens parter.

Kollektivavtal – ett avtal för många

Det skiljer sig från ditt personliga anställningsavtal. Det personliga avtalet gäller just dig. Ett kollektivavtal kan däremot bestämma gemensamma villkor för många anställda på en arbetsplats eller i en hel bransch.

Ett kollektivavtal kan exempelvis reglera:

• löner och löneprocesser,
• ersättning för obekväm arbetstid och övertid,
• arbetstid och arbetstidens förläggning,
• semester och ledighet,
• tjänstepension,
• försäkringar,
• omställning och andra arbetsvillkor.

En viktig detalj är att en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal normalt tillämpar avtalets villkor på de anställda på arbetsplatsen även om alla inte är medlemmar i facket.

Så går en förhandling till

En förhandling börjar ofta med att båda sidor har krav och mål. Facket kan exempelvis vilja ha högre löner eller kortare arbetstid. Arbetsgivarsidan kan vilja begränsa kostnaderna eller få större möjligheter att anpassa arbetstiden efter verksamhetens behov.

Problemet är att båda sidor sällan kan få allt de vill ha. Därför handlar förhandling om att prioritera, ge och ta.

När parterna kommer överens skrivs resultatet in i ett nytt kollektivavtal. Om de inte kommer överens kan förhandlingarna fortsätta, medlare kan kopplas in och i vissa lägen kan stridsåtgärder bli aktuella.

Strejk och lockout – två olika stridsåtgärder

Strejk och lockout är två sätt som parterna kan använda för att sätta press på motparten i en arbetsmarknadskonflikt.

Den svenska modellen

Det speciella med den svenska arbetsmarknaden är inte att staten saknar regler. Det finns många arbetsrättsliga lagar. Det speciella är att arbetsmarknadens parter samtidigt har ett mycket stort ansvar för att bestämma de konkreta villkoren.

I Sverige finns exempelvis ingen lagstadgad minimilön som gäller hela arbetsmarknaden. I stället finns lägsta löner i många kollektivavtal. Det är ett tydligt exempel på hur den svenska modellen skiljer sig från system där staten bestämmer fler detaljer direkt i lag.

Det betyder inte att fack och arbetsgivare alltid tycker lika. Tvärtom har de ofta olika intressen. Modellen bygger på att de förhandlar inom gemensamma spelregler och försöker hitta lösningar som båda sidor kan leva med.

Från konflikt till avtal

Det går därför att se den svenska modellen som en kedja:

Olika intressen → förhandling → kompromiss → kollektivavtal → arbetsfred

Alla förhandlingar slutar inte snabbt och alla konflikter undviks inte. Men grundtanken är att parterna själva ska ta ett stort ansvar för hur arbetsmarknaden fungerar.

Vad visar övningen?

Poängen i övningen är inte att ett visst paket är ”rätt”. I en riktig avtalsförhandling finns många fler frågor, mycket mer information och representanter som förhandlar under lång tid. Men grundproblemet är detsamma: resurserna och möjligheterna är begränsade, samtidigt som båda sidor har frågor de tycker är viktiga.

Begrepp att kunna