Anställningsavtalet – överenskommelsen om jobbet

När en arbetsgivare och en arbetstagare kommer överens om ett jobb uppstår ett anställningsavtal. Avtalet beskriver villkoren för anställningen. Det är alltså inte bara ett papper som ska skrivas under – det är själva överenskommelsen om arbetet.

Ett anställningsavtal kan i Sverige vara muntligt, men det är mycket klokare att ha villkoren skriftligt. Arbetsgivaren har dessutom en skyldighet att lämna skriftlig information om de viktigaste villkoren i anställningen. Om det senare blir bråk om exempelvis lön eller arbetstid är det betydligt lättare att visa vad ni kom överens om när det finns nedskrivet.

Vad ska du kunna hitta i avtalet?

Exakt hur ett avtal ser ut varierar mellan arbetsplatser. Men det finns några uppgifter som är särskilt viktiga att kunna hitta och förstå.

Arbetsgivare

Företaget, kommunen, föreningen eller annan verksamhet som anställer och betalar lön.

Arbetstagare

Personen som är anställd och utför arbetet.

Arbetsuppgifter

Vad du förväntas göra – till exempel stå i kassan, servera, packa varor eller sköta enklare administration.

Arbetsplats

Var arbetet huvudsakligen ska utföras.

Arbetstid

Hur mycket du ska arbeta och hur arbetstiden är förlagd eller bestäms.

Lön

Hur mycket du får betalt och ofta även när lönen betalas ut.

Startdatum

Den dag anställningen börjar.

Anställningens längd

Om jobbet gäller tills vidare eller under en bestämd tid.

Uppsägning

Vilka regler och eventuell uppsägningstid som gäller om anställningen ska avslutas.

Kollektivavtal

Om arbetsplatsen omfattas av ett avtal mellan arbetsgivarsidan och ett fackförbund. Ett kollektivavtal kan reglera bland annat lön, arbetstid, övertid, semester, pension och försäkringar.

Hur länge gäller jobbet?

När man pratar om anställningsform handlar det framför allt om hur anställningen är tänkt att fortsätta eller ta slut. Här är skillnaden mellan tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning och provanställning viktig.

Tillsvidareanställning – det som ofta kallas ”fast jobb”

En tillsvidareanställning har inget bestämt slutdatum. I vardagligt språk kallas den ofta för ett fast jobb. Det betyder inte att anställningen aldrig kan avslutas. Både lagar, avtal och regler om uppsägning kan bli aktuella. Men när anställningen börjar finns ingen planerad sista arbetsdag.

I svensk arbetsrätt är tillsvidareanställning huvudregeln. Om arbetsgivaren och arbetstagaren ska ha en tidsbegränsad anställning behöver det därför framgå vilken tidsbegränsad form som används.

Tidsbegränsad anställning – jobbet har en gräns

En tidsbegränsad anställning är tänkt att pågå under en begränsad period eller så länge en viss situation finns. Lagen om anställningsskydd tar bland annat upp följande former:

Provanställning – en prövoperiod

En provanställning används när arbetsgivaren och arbetstagaren vill pröva om jobbet fungerar. Enligt LAS får prövotiden normalt vara högst sex månader. Om anställningen fortsätter efter prövotiden utan att avslutas enligt reglerna övergår den till en tillsvidareanställning.

För arbetsgivaren kan en provanställning vara ett sätt att se om personen fungerar i arbetet. För arbetstagaren blir det samtidigt en chans att se om arbetsplatsen och jobbet känns rätt.

Heltid och deltid beskriver hur mycket du arbetar

Det är lätt att blanda ihop anställningsform med sysselsättningsgrad. Men de svarar på olika frågor.

Anställningsformen svarar ungefär på: Hur länge gäller anställningen?
Sysselsättningsgraden svarar på: Hur stor del av heltid arbetar du?

Det går alltså att vara tillsvidareanställd på deltid eller tidsbegränsat anställd på heltid. Heltid och deltid är inte egna anställningsformer.

När lönen betalas svart

Att arbeta svart betyder att man arbetar och får betalt utan att inkomsten redovisas och beskattas som den ska. Då betalar arbetsgivaren inte heller de arbetsgivaravgifter som normalt hör till lönen.

För den som jobbar svart kan problemen märkas långt senare. Skatteverket lyfter bland annat risken att stå utan ett tydligt anställningsavtal, få svårare att bevisa sin inkomst och sakna det skydd som normalt följer med en korrekt redovisad anställning.

• Försäkringar kan bli ett problem. Om en olycka händer kan det vara svårt att få ersättning när arbetet inte är korrekt registrerat.
• Inkomsten syns inte på samma sätt. Det kan göra det svårare att exempelvis visa inkomst när man söker bostad eller lån.
• Sociala ersättningar och pension påverkas. Inkomst som inte redovisas bygger inte upp samma underlag för exempelvis pension och vissa ersättningar.
• Samhället går miste om skatteintäkter. Skatter och avgifter bidrar till att finansiera bland annat skola, vård, infrastruktur och socialförsäkringar.