Prov: Hinduismen
Byggt i det nationella provets form, religionskunskap årskurs 9. Hela arbetsområdet.
Så är provet uppbyggt. Del A innehåller korta uppgifter om fakta och begrepp. Del B innehåller uppgifter där du ska förklara, jämföra och tolka material, till exempel bild, statistik och text. Del C är en längre uppgift där du väljer en av två frågor och skriver ett sammanhängande svar.
Så bedöms svaren. Del A ger ett poäng per rätt svar. I del B och del C får du fler poäng ju tydligare du förklarar samband, använder begrepp och visar flera perspektiv. Skriv med egna ord. Ett svar som bara räknar upp fakta ger färre poäng än ett svar som förklarar hur saker hänger ihop.
Maxpoäng: 20 poäng i del A, 28 poäng i del B och 12 poäng i del C, alltså 60 poäng totalt.
Del A: Kunskaper och begrepp
Uppgift A1 till A10 är flervalsfrågor. Skriv bokstaven för det svar du tycker är rätt. Ett poäng per uppgift.
A1. Vad kallas hinduismens äldsta heliga texter?
- Tripitaka
- Vedaskrifterna
- Toran
- Koranen
A2. Vad betyder karma?
- Att alla gudar egentligen är en enda
- Att handlingar får följder, i det här livet eller i nästa
- Att människan föds utan själ
- Att man ska avstå från all mat vid högtider
A3. Vad kallas kretsloppet av död och återfödelse?
- Moksha
- Dharma
- Samsara
- Puja
A4. Vad är moksha?
- En helig flod i norra Indien
- Befrielse från återfödelsernas kretslopp
- En bön som läses vid soluppgången
- Namnet på hinduismens grundare
A5. Vilken gud i trimurti beskrivs som bevararen?
- Brahma
- Shiva
- Vishnu
- Ganesha
A6. Vad menas med dharma?
- Den plikt och det rätta levnadssätt som hör ihop med en människas liv och roll
- En pilgrimsfärd till Ganges
- Ett löfte att aldrig gifta sig
- Ett tempel byggt i sten
A7. Vad är puja?
- En helig text som läses högt
- Dyrkan av en gud, hemma vid ett husaltare eller i templet
- En fasta som varar i fyrtio dagar
- En resa som varje hindu måste göra en gång i livet
A8. Vilken flod räknas som särskilt helig inom hinduismen?
- Nilen
- Indus
- Jordan
- Ganges
A9. Vilken högtid brukar kallas ljusets högtid?
- Diwali
- Holi
- Ramadan
- Pesach
A10. Vad kallas den indelning av samhället i grupper som historiskt har hängt samman med hinduismen?
- Kastsystemet
- Trimurti
- Samsara
- Mantra
Uppgift A11 till A16 besvaras med en eller två meningar. Ett poäng per uppgift.
A11. Vad menas med atman?
1 poängA12. Vad är en avatar? Ge också ett exempel.
1 poängA13. Vad kallas ett hinduiskt tempel, och vad gör man där?
1 poängA14. Vad firas i Holi?
1 poängA15. Nämn två av gudarna i trimurti och vad de står för.
1 poängA16. Varför brukar man säga att hinduismen inte har någon grundare?
1 poängA17. Para ihop varje begrepp med rätt förklaring. Skriv till exempel ”1 hör ihop med C”.
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| 1. Karma | A. Befrielsen ut ur kretsloppet |
| 2. Samsara | B. Plikten och det rätta levnadssättet |
| 3. Dharma | C. Handlingars följder |
| 4. Moksha | D. Kretsloppet av död och återfödelse |
Del B: Förklara, jämför och tolka
Här räcker det inte att veta vad något heter. Du ska förklara hur saker hänger ihop, jämföra och använda materialet. Varje uppgift ger upp till fyra poäng.
B1. Förklara hur karma, samsara, dharma och moksha hänger ihop. Visa i ditt svar hur det ena leder till det andra.
4 poängB2. Studera bilden. Beskriv vad du ser och förklara varför platsen är viktig för många hinduer. Använd minst två begrepp från området.
B3. Läs materialet. Vad visar siffrorna om hinduismen i världen? Skriv också minst en sak som materialet inte kan ge svar på.
Material: siffror från Pew Research Center
År 2020 fanns omkring 1,2 miljarder hinduer i världen, vilket gjorde hinduismen till den fjärde största religionen. Antalet ökade med ungefär tolv procent mellan 2010 och 2020, alltså i ungefär samma takt som världens befolkning växte. Den absoluta majoriteten av världens hinduer bor i Indien, medan mindre grupper finns i länder som Nepal, Bangladesh, Sri Lanka, Storbritannien och länderna kring Persiska viken, där antalet har ökat genom arbetskraftsinvandring.
B4. Jämför hinduismens och kristendomens syn på vad som händer efter döden. Förklara både likheter och skillnader, och vad skillnaderna beror på.
4 poängB5. Jämför hur hinduism kan levas i Indien och i Sverige. Ta upp minst tre saker som kan skilja sig åt och förklara varför.
4 poängB6. Läs fallbeskrivningen och besvara frågan under den.
Material: ett påhittat exempel
Familjen Patel bor i en svensk stad. I hallen står ett litet husaltare med bilder av gudar, och varje morgon tänder mamman ett ljus där. När Diwali infaller mitt i veckan firar familjen på lördagen i stället, tillsammans med andra familjer i en hyrd lokal. Sonen Aarav, som går i nian, säger att han inte vet om han tror på gudarna, men att han ändå tycker att Diwali är den viktigaste dagen på hela året.
Resonera om vad exemplet visar om skillnaden mellan religion, tradition och kultur. Använd begreppen i ditt svar.
4 poängB7. Läs den återberättade texten och besvara frågan under den.
Material: en tanke ur Bhagavadgita, återberättad
I berättelsen står krigaren Arjuna inför ett slag där släktingar och lärare finns på motståndarsidan. Han vill lägga ner vapnen. Guden Krishna svarar att Arjuna ska göra det som är hans plikt, men utan att fästa sig vid vad han själv vinner eller förlorar på det. Det är handlingen och avsikten som räknas, inte belöningen.
Förklara vad texten säger om dharma och karma, och ge ett exempel på en situation i dag där samma tanke skulle kunna användas.
4 poängDel C: Längre resonemang
Välj en av uppgifterna och skriv ett sammanhängande svar. Använd minst fem begrepp från området, förklara samband och visa att du kan se frågan från mer än ett håll. Avsluta med en egen slutsats.
C1. Hinduismen beskrivs ibland som många religioner i en. Resonera om vad som förenar hinduer och vad som skiljer dem åt, och ta ställning till om det är rimligt att tala om hinduismen som en enda religion.
12 poängC2. Hur kan tron på karma, dharma och återfödelse påverka hur en människa ser på sitt liv, sina val och andra människor? Resonera och jämför med hur någon som inte tror på återfödelse kan tänka.
12 poängBedömningsmatris
Matrisen används framför allt på del B och del C. Läraren markerar en ruta per rad och väger sedan ihop helheten med poängen.
| Vad bedöms | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
|---|---|---|---|
| Fakta och begrepp | Använder några begrepp, ibland med hjälp av exempel. Enstaka fel förekommer. | Använder flera begrepp korrekt och förklarar dem med egna ord. | Använder begreppen säkert och naturligt, även i nya sammanhang. |
| Förklara samband | Beskriver vad något är, mest som uppräkning. | Förklarar hur saker hänger ihop i flera led, till exempel handling, följd och återfödelse. | Förklarar sambanden i flera led och väger olika förklaringar mot varandra. |
| Jämföra | Pekar ut någon likhet eller skillnad. | Jämför flera likheter och skillnader och förklarar varför de finns. | Jämför på djupet och drar slutsatser om vad skillnaderna betyder. |
| Tolka material | Läser av enstaka uppgifter ur bild, text eller statistik. | Använder materialet i sitt svar och förklarar vad det visar. | Tolkar materialet självständigt och resonerar om vad det inte kan visa. |
| Resonera om livsfrågor och etik | Uttrycker en åsikt med enkel motivering. | Resonerar med flera argument och kopplar till hinduiska tankar. | Resonerar nyanserat, ser frågan ur flera perspektiv och motiverar sin slutsats. |
Poäng som riktmärke
Poängen är ett stöd, inte hela bedömningen. Ett riktmärke är 21 poäng för nivån som motsvarar E, 36 poäng för C och 49 poäng för A. Ett svar i del C som visar tydliga och nyanserade resonemang kan väga upp enstaka missade poäng i del A.
För läraren: bedömningsanvisningar och facit
Del A, facit
- A1: B. A2: B. A3: C. A4: B. A5: C. A6: A. A7: B. A8: D. A9: A. A10: A.
- A11: den eviga själen eller det innersta i människan, som föds på nytt och som enligt många riktningar hör samman med världssjälen brahman.
- A12: en gud som visar sig i en jordisk gestalt. Exempel: Krishna och Rama räknas som avatarer av Vishnu.
- A13: mandir. Där finns gudabilder som får puja, alltså dyrkan med ljus, blommor, mat, sång och böner. Man går dit när man vill, ofta enskilt eller med familjen.
- A14: våren och att det goda segrar över det onda, ofta med färgpulver och vatten.
- A15: Brahma skaparen, Vishnu bevararen och Shiva förstöraren eller förnyaren. Två av tre räcker.
- A16: hinduismen har vuxit fram under mycket lång tid ur många traditioner, texter och lokala former, i stället för att starta med en person som Jesus eller Muhammed.
- A17: 1 hör ihop med C, 2 med D, 3 med B, 4 med A.
Del B, så sätts poängen
- 1 poäng: eleven nämner något korrekt men utan förklaring.
- 2 poäng: eleven ger en enkel förklaring med minst ett begrepp använt rätt.
- 3 poäng: eleven förklarar i flera led, använder flera begrepp och håller sig till frågan.
- 4 poäng: eleven förklarar i flera led, använder begreppen säkert, ger egna exempel och visar mer än ett perspektiv.
Del B, vad som bör finnas med
- B1: handlingar ger följder (karma), följderna påverkar återfödelsen i kretsloppet (samsara), att leva enligt sin dharma ger god karma, och målet är moksha, befrielsen ur kretsloppet. Full poäng kräver att eleven visar kedjan, inte bara definierar orden.
- B2: trapporna ner i floden, människor vid vattnet, tempel och byggnader längs stranden. Varanasi är en av hinduismens viktigaste pilgrimsorter, Ganges räknas som helig, man badar rituellt för rening, och många vill kremeras vid floden eftersom det förknippas med befrielse från återfödelse. Begrepp som puja, pilgrimsfärd, rening, samsara och moksha kan användas.
- B3: hinduismen är världens fjärde största religion, den växer ungefär i takt med befolkningen, och den är mycket ojämnt spridd med tyngdpunkt i Indien. Spridningen till andra länder beror till stor del på migration. Materialet säger inget om hur människor tror eller praktiserar, inget om vilka riktningar de tillhör och inget om situationen inom enskilda länder.
- B4: likheter som att livet inte tar slut med döden och att handlingar i livet spelar roll. Skillnader som återfödelse i ett kretslopp mot ett liv följt av ett evigt liv, moksha mot frälsning, och karma mot nåd och dom. Skillnaderna kan kopplas till olika syn på själen, tiden som kretslopp eller linje, och gudsbilden.
- B5: tempel finns i varje stad i Indien men bara på vissa orter i Sverige, hemaltaret får därför större betydelse här, högtider flyttas ofta till helger, skolan och arbetslivet följer inte den hinduiska kalendern, och färre i omgivningen delar traditionerna. Eleven kan också ta upp att svenska hinduer ofta har rötter i olika länder och traditioner.
- B6: att husaltaret och morgonritualen är religiös praktik, att firandet flyttas till lördagen visar anpassning till ett svenskt samhälle, och att Aarav kan känna stark tillhörighet till högtiden utan att vara säker på gudstron visar att tradition och kultur kan bära vidare även när tron är osäker. Högre poäng om eleven ser att gränserna mellan religion, tradition och kultur är flytande.
- B7: att dharma innebär plikten som hör till ens roll och situation, och att karma handlar om handlingen och avsikten snarare än om belöningen. Exempel i dag kan vara att göra sitt jobb ordentligt utan att jaga beröm, att hjälpa någon utan att få något tillbaka eller att ta ansvar när det är obekvämt.
Del C, så sätts poängen
- 1 till 4 poäng: svaret beskriver några fakta och innehåller en åsikt med enkel motivering.
- 5 till 8 poäng: svaret förklarar samband, använder flera begrepp korrekt och tar upp minst två perspektiv.
- 9 till 12 poäng: svaret håller ihop från början till slut, väger perspektiv mot varandra, använder begreppen säkert och landar i en egen motiverad slutsats.
- För C1 bör ett högt poängsatt svar ta upp gemensamma drag som karma, dharma, samsara och de heliga texterna, samt skillnader som vilken gud man främst vänder sig till, lokala traditioner, olika riktningar och att ordet hinduism delvis är en yttre benämning som fick sin form under kolonialtiden.
- För C2 bör ett högt poängsatt svar koppla tron till konkreta följder, till exempel synen på ansvar för egna handlingar, på lidande, på djur och på ens plats i livet, och jämföra med ett perspektiv där livet bara räknas en gång. Var uppmärksam på att elever inte förenklar karma till att alla får som de förtjänar.
Att tänka på
Kastsystemet finns med som begrepp i del A. Om ni tar upp det i undervisningen, var tydlig med att diskriminering på grund av kast är förbjuden enligt Indiens grundlag, och att sambandet mellan religion och samhällsordning ser olika ut för olika hinduer i dag.
