Lektionsplanering – Hinduism

Hinduism

En lektionsplanering i religionskunskap för årskurs 7–9.

Hinduismen är ofta elevernas första möte med en religion utan grundare och utan en enda helig bok. Den här planeringen bygger arbetsområdet kring nio lektioner, i en ordning som går från stora drag och skrifter till centrala begrepp, gudar, riter, högtider och slutligen hinduism i dagens samhälle. Varje lektion har egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen.

Hoppa till lektion: 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Kopplingar till läroplanen

  • Centrala tankegångar och urkunder inom hinduismen
  • Riter och deras funktion för identitet och gemenskap
  • Hur religion tolkas och praktiseras olika i dagens samhälle
  • Hur religion påverkar och påverkas av förhållanden i samhället, till exempel kastsystem och migration
  • Att reflektera över livsfrågor: lidande, mening och gemenskap

Lektionsöversikt

1Vad är hinduism? En religion utan grundare

Kan en religion vara sann utan att någon startade den?

Uppgifter

  1. Läs texten och skriv ner tre saker som gör hinduism annorlunda jämfört med kristendom eller islam.
  2. Förklara med egna ord vad brahman är, och hur det skiljer sig från gudarna.
  3. Starta begreppsloggen: skriv upp och definiera hinduism, brahman och atman i egna ord. Loggen fylls på varje lektion.

Frågeställningar

  • Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att en religion inte har en grundare eller en enda helig bok?
  • Varför tror ni en religion kan bli beskriven som både monoteistisk och polyteistisk på samma gång?

Material: Hinduism – text och arbetsmaterial

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varifrån kommer religionen hinduism ursprungligen?
  2. Vem grundade hinduismen?
  3. Förklara skillnaden mellan monoteism, polyteism och panteism, och varför hinduism ibland beskrivs som alla tre.
  4. Vad är brahman?
  5. Vad är atman, och vad tror hinduer händer med den efter döden?
  6. Vad kallas målet att bli fri från återfödelsens kretslopp?

2Heliga skrifter: berättelser, visdom och livsregler

Vad gör att en text blir ”helig” för miljontals människor?

Uppgifter

  1. Läs sammanfattningen av dialogen mellan Arjuna och Krishna i Bhagavad Gita.
  2. Skriv en kort dagboksanteckning som Arjuna skulle kunna ha skrivit natten innan slaget.
  3. Sortera Veda, Upanishaderna, Mahabharata och Bhagavad Gita: vilken är äldst, vilken är mest filosofisk och vilken är en berättelse?

Frågeställningar

  • Varför tror ni Bhagavad Gita blivit så viktig, trots att den bara är en liten del av ett mycket längre epos?
  • Finns det böcker, filmer eller låtar som ger er råd om hur man ska leva, på samma sätt som Bhagavad Gita gör för många hinduer?

Material: Heliga skrifter i hinduism

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka är de äldsta hinduiska texterna, och vad innehåller de?
  2. Vad handlar Upanishaderna om?
  3. Vilket större verk är Bhagavad Gita en del av?
  4. Vilka två personer för dialogen i Bhagavad Gita, och vad tvivlar den ena på?
  5. Namnge de tre vägarna som Krishna beskriver i Bhagavad Gita.
  6. Varför menar texten att andlig utveckling inte kräver att man lämnar världen?

3Karma, samsara, atman och moksha

Om du inte minns dina tidigare liv, spelar det då någon roll vad du gjorde i dem?

Uppgifter

  1. Rita livshjulet: atman, karma, samsara och moksha. Förklara med egna ord hur delarna hänger ihop.
  2. Skriv tre exempel på handlingar, både goda och dåliga, och resonera om vilken karma de skulle ge.
  3. Skrivfråga: om karma bestämmer nästa liv, är moksha då en belöning eller ett sätt att lämna spelet helt?

Frågeställningar

  • Är moksha ett mål värt att sträva efter, eller skulle ni hellre leva om och om igen?
  • Hur skiljer sig tanken på karma från tanken på ”syndernas förlåtelse” i kristendomen?

Material: Centrala tankar i hinduism

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Förklara med egna ord vad samsara betyder.
  2. Vad avgör enligt hinduismen vilket liv man återföds till?
  3. Vad är skillnaden mellan atman och kroppen?
  4. Varför vill många hinduer ta sig ur samsara?
  5. Vad kallas det tillstånd man når om man lyckas nå moksha?
  6. Ge ett eget exempel på hur en handling, karma, skulle kunna påverka nästa liv.

4Gudar och riktningar

Hur kan en religion ha både en gud och miljontals gudar på samma gång?

Uppgifter

  1. Gör en tankekarta över trimurti: Brahma, Vishnu och Shiva. Vad gör var och en?
  2. Välj en av Vishnus avatarer, till exempel Krishna eller Rama, och skriv fem fakta om honom.
  3. Jämför vaishnavism och shaivism: vilken gud står i centrum för varje riktning, och vad har riktningarna gemensamt?

Frågeställningar

  • Hur kan Vishnu och Shiva vara de viktigaste gudarna för olika hinduer, men ändå del av samma religion?
  • Finns liknande ”specialiseringar” i andra religioner ni känner till, till exempel helgon eller änglar?

Material: Gudar och riktningar inom hinduismen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka tre gudar ingår i det som kallas trimurti?
  2. Varför dyrkas Brahma sällan i dag, trots att han är en av de tre?
  3. Vad är en avatar, och ge ett exempel på en av Vishnus avatarer.
  4. Beskriv kort vem Krishna är enligt de olika berättelserna om honom.
  5. Vad heter riktningen där Vishnu står i centrum, respektive där Shiva står i centrum?
  6. Förklara varför hinduismen ändå räknas som en religion, trots så många olika gudar och riktningar.

5Livets kretslopp: födelse, bröllop och död

Vad säger det om en religion hur den hanterar livets stora övergångar?

Uppgifter

  1. Gör en tidslinje över en hindus liv: namngivning, bröllop och död. Vad händer vid varje tillfälle?
  2. Intervjua varandra parvis: vilka högtider eller ritualer firar er egen familj vid födelse, giftermål och dödsfall? Jämför med samskaras.
  3. Beskriv en kremering vid Ganges och vad den symboliserar för atman.

Frågeställningar

  • Varför tror ni ritualer kring födelse, bröllop och död finns i nästan alla kulturer och religioner?
  • Kopplar era egna familjetraditioner till någon tro om vad som händer efter döden, eller är de mest sociala?

Material: Livets kretslopp i hinduism

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad kallas de riter som markerar viktiga steg i en hindus liv?
  2. Ge tre exempel på sådana riter.
  3. Vad händer vanligtvis vid en hinduisk kremering?
  4. Varför är just Ganges viktig i samband med döden?
  5. Vad symboliserar kremeringen för atman enligt hinduisk tro?
  6. Varför kan livets ritualer se olika ut beroende på familj och region?

6Heliga platser och pilgrimsresor

Varför blir vissa platser heliga, medan andra bara är vackra?

Uppgifter

  1. Markera Ganges och Varanasi på en karta över Indien.
  2. Skriv en dagbokstext som en pilgrim på väg till Kumbh Mela: vad ser, hör och känner du?
  3. Ta reda på hur ofta Kumbh Mela hålls och ungefär hur många pilgrimer som brukar delta.

Frågeställningar

  • Varför är just floder viktiga heliga platser i så många religioner runt om i världen?
  • Finns det en plats ni själva skulle kalla speciell eller nästan helig, även om den inte är religiös?

Material: Heliga platser och pilgrimsresor inom hinduismen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken flod är särskilt helig inom hinduismen?
  2. Vad gör staden Varanasi speciell för hinduer?
  3. Vad är Kumbh Mela?
  4. Ungefär hur ofta hålls Kumbh Mela?
  5. Varför reser miljontals människor till dessa platser som pilgrimer?
  6. Ge ett exempel på vad en pilgrim kan göra vid en helig plats.

7Högtider: Diwali och Holi

Kan en religiös högtid bli ”vanlig” även i länder som inte är hinduiska?

Uppgifter

  1. Läs om myten bakom Diwali och myten bakom Holi.
  2. Gör en jämförelsetabell: vad firar man, hur firar man, och vilken tid på året, för respektive högtid?
  3. Beskriv en svensk högtid, till exempel lucia eller midsommar, med samma struktur: myt eller ursprung, symbol och hur man firar. Jämför med Diwali eller Holi.

Frågeställningar

  • Vilka symboler, till exempel ljus eller färg, används i era egna högtidstraditioner?
  • Vad händer med en högtids religiösa betydelse när den sprids till andra länder och kulturer, jämför gärna med Halloween?

Material: Högtider inom hinduismen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad firar man under Diwali?
  2. Vilken myt eller berättelse ligger ofta bakom Diwali?
  3. Vad kännetecknar hur man firar Holi?
  4. Vilken tid på året firas respektive högtid?
  5. Varför blir högtider som Diwali extra viktiga för hinduer som lever utanför Indien?
  6. Ge ett exempel på en symbol som används vid en av högtiderna, och förklara vad den betyder.

8Hinduism i dagens Indien, i världen och i vardagen

Är religion och politik två skilda saker, eller går de alltid ihop?

Uppgifter

  1. Läs om kastsystemet, varna och jati, och förklara med egna ord skillnaden mellan de två begreppen.
  2. Källkritisk uppgift: hitta en nyhetsartikel om religion och politik i Indien. Vem är avsändaren, och vad verkar de vilja säga?
  3. Beskriv en vardaglig puja i hemmet och resonera kring varför hinduism sällan är avskild från vardagslivet.

Frågeställningar

  • Är kastsystemet en del av religionen eller av samhället, eller går det inte att skilja dem åt?
  • Vad tror ni händer med en religion när den flyttar med människor till ett helt nytt land?

Material: Hinduism i dagens Indien, Hinduism i världen och Hinduism i vardagen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad är skillnaden mellan varna och jati?
  2. Vad innebär det att hinduism har blivit en del av det globala religionslandskapet?
  3. Varför blir tempel ofta viktiga samlingsplatser för hinduer som lever i andra länder?
  4. Beskriv vad som kan ingå i en enkel puja hemma.
  5. Ge ett exempel på hur religion och vardagsliv vävs samman inom hinduism enligt texten.
  6. Vad kan en högtid som Diwali eller Holi betyda extra mycket för hinduer i diasporan?

9Sammanfattning, begrepp och examination

Om du bara fick välja ett begrepp för att förklara hinduism för en vän, vilket skulle det vara?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från lektion 1–8 och testa varandra parvis.
  2. Gör quizet på arbetsmaterialsidan.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilket begrepp var svårast att förstå, och vad gjorde det svårt?
  • Vad har förvånat er mest under arbetsområdet, jämfört med det ni trodde om hinduism innan?

Material: Hinduism – text och arbetsmaterial

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Förklara med egna ord: brahman, atman, samsara, karma och moksha.
  2. Vilka är de tre gudarna i trimurti?
  3. Namnge minst två hinduiska högtider.
  4. Vilken flod och vilken stad är särskilt heliga inom hinduismen?
  5. Vad heter den mest kända dialogen i Bhagavad Gita, och vem för samtalet?
  6. Ge ett exempel på en rit som markerar ett steg i en hindus liv.

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på tolkning än ett rent begreppsprov. Två förslag på uppgift: jämför hur hinduism och kristendom svarar på frågan om vad som händer efter döden, eller förklara hur karma och moksha hänger ihop och resonera kring vad som skulle motivera någon att sträva efter befrielse.

Bedömningstips: be eleverna använda minst två centrala begrepp korrekt, till exempel karma, samsara, atman eller moksha, och resonera snarare än bara definiera dem.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna hinduism-sidor, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i religionskunskap, Lgr22.

SO-Portalen.se