Del A, vad som kännetecknar olika nivåer

• A1, pliktetik. Ett svar på hög nivå bygger på plikter som att hålla ingångna avtal, att inte utnyttja människor och att inte medvetet försätta andra i skada, och erkänner att pliktetiken inte bryr sig om att räkna ihop hur många som tjänar eller förlorar. Många elever landar i att flytten är fel eftersom man inte får behandla människor som medel, och det är ett starkt svar om plikten namnges.
• A2, konsekvensetik. Kräver att eleven räknar med båda grupperna. Svaret ska väga 500 förlorade jobb i Sverige mot 800 nya jobb i det andra landet, väga in att konkursen annars drabbar alla, och ta ställning till hur man ska värdera dålig arbetsmiljö. Ett svar som bara räknar svenskar ligger på nivå 1.
• A3, sinnelagsetik eller dygdetik. Sinnelagsetiken frågar om ledningen handlar av omsorg om företaget och de anställda, eller av girighet, och menar att avsikten avgör även om utfallet blir dåligt. Dygdetiken frågar vilket slags företag och vilken slags ledare handlingen skapar. Bra svar noterar att modellen är svår att använda när man inte kan se in i någons huvud.
• A5, den ändrade förutsättningen. Konsekvensetiken ändras mest: utan konkurshot försvinner argumentet att alla annars förlorar jobbet, och kvar står vinst mot 500 arbetslösa. Pliktetiken står i princip stilla, eftersom den inte räknar följder från början. Sinnelagsetiken skärps, eftersom avsikten nu tydligare handlar om vinst. Ett svar på högsta nivå formulerar just detta: att modellerna är olika känsliga för att fakta ändras.
• A4. Full poäng kräver att eleven förklarar varför konsekvensetiken lättare landar i flytt än pliktetiken, gör ett eget val och säger vad valet kostar, till exempel att konsekvensetiken kan rättfärdiga att en mindre grupp offras.

Del B, facit

1. B1: pliktetik. Avslöjas av att följderna uttryckligen avfärdas och att regeln är undantagslös.
2. B2: konsekvensetik. Avslöjas av att lögnen bedöms efter vad den ledde till och av att alla mådde bättre.
3. B3: sinnelagsetik. Avslöjas av att avsikten räknas trots att resultatet blev sämre.
4. B4: dygdetik. Avslöjas av att personen talar om vilken människa hen vill bli och om att karaktären tränas fram.
5. B5: den gyllene regeln. Godkänt även om eleven kallar den ömsesidighetsprincipen eller kopplar den till en religiös regeletik. Ett starkt svar noterar att den finns i många religioner, även i olika formuleringar.
6. B6: pliktetik mot konsekvensetik. Löftet är plikten, risken för vad som annars kunde hända är konsekvensresonemanget. Full poäng kräver att eleven pekar ut båda och visar vad i formuleringen som hör till vilken modell. Många elever lägger också till att hänsynen till kompisens liv väger tyngre än löftet, vilket är ett bra tillägg.

7. B7: värderelativism, alltså tanken att rätt och fel bara gäller inom en kultur. Invändningen kan bygga på de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen, på pliktetikens tanke att människovärdet inte är förhandlingsbart, eller på konsekvensetik, eftersom skadan för barnet blir densamma oavsett vad omgivningen tycker. Ett bra svar skiljer på att förstå varför en sed uppstått och att försvara den.
8. B8: religiös pliktetik och konsekvensetik i samma svar. Plikten att skänka, till exempel zakat inom islam, hör till det första. Resonemanget om att andra svälter medan jag har mer än jag behöver hör till det andra. Full poäng kräver att eleven pekar ut båda delarna i texten.

Del C, så sätts poängen

• Det finns ingen rätt rangordning. Poängen ges för att motiveringarna hänger ihop med varandra, alltså att eleven använder samma måttstock genom hela listan.
• C1: två poäng för en rangordning med motivering som håller ihop, två till för att ytterligheterna motiveras med något annat än att den ena känns värre.
• C2: full poäng kräver att eleven namnger vad gränsen bygger på. De flesta landar i skada eller i vem som drabbas, vilket är konsekvensetik, medan några landar i att en lögn alltid är fel men olika stor, vilket är pliktetik med gradering.
• C3: starka ändringar är sådana som byter vem som drabbas eller hur stor skadan blir, till exempel att lögnen i intervjun gäller ett jobb där bristande erfarenhet kan skada andra. Svaga ändringar byter bara ut personerna utan att något principiellt förändras.

Om B6 väcker frågor i klassen är det värt att ta upp efteråt: att berätta för en vuxen när en kompis mår så dåligt är rätt sak att göra, och det finns hjälp att få. Provet är inte rätt plats att utreda det, men var beredd på att någon elev kan känna igen sig.

Del D, så sätts poängen

• D1, två poäng per svar: ett för en korrekt förklaring, ett för en styrka och en svaghet som hänger ihop med just den grunden. Svar 1 är en religiös grund där styrkan är att moralen blir stabil och inte ändras med opinionen, medan svagheten är att den kräver tro på texten och att texter tolkas olika. Svar 2 är en samhällelig grund där styrkan är att den går att ändra demokratiskt, medan svagheten är att en majoritet då också kan besluta om något orättfärdigt. Svar 3 är en individuell grund där styrkan är äktheten och ansvaret, medan svagheten är att känslan skiljer sig mellan människor och att den kan användas för att försvara nästan vad som helst. Svar 4 är en biologisk förklaring där styrkan är att den förklarar varför moral finns överallt, medan svagheten är att en förklaring till att något finns inte säger vad vi bör göra.
• D2: full poäng kräver att båda religionerna motiveras inifrån sin egen lära, inte bara med att det är snällt. Exempel: kristen nästankärlek och berättelsen om den barmhärtige samariern, islams tanke om barmhärtighet och plikten att ge, judendomens tzedaka och tikkun olam, hinduismens dharma och karma, buddhismens medkänsla och karma. Ett starkt svar noterar att handlingen blir densamma men motiveringen olika, och att den gyllene regeln finns i flera av traditionerna.
• D3: här bedöms inte vilken ståndpunkt eleven har, utan om den är motiverad och om krocken hanteras. Ett exempel som ofta dyker upp är en regel om helgdagar eller mat som krockar med skolans eller arbetets krav, eller en lag som eleven tycker är orättvis. Belöna den som vågar skriva vad ståndpunkten kostar, till exempel att den egna känslan ibland måste vika för en regel man inte gillar.

Om provet blir för långt

Hela provet är byggt för att kunna delas. Del A och del B fungerar som ett komplett prov på egen hand, med 46 poäng. Del C och del D fungerar som en fördjupande skrivuppgift vid ett annat tillfälle, där del D också passar som ett underlag för ett helklassamtal innan eleverna skriver.

Om du vill köra provet som muntligt

Del A fungerar utmärkt som muntlig examination i par, där eleverna får varsin modell och ska försvara sitt svar mot varandra innan de gemensamt gör A4. Då bedöms samma rader i matrisen, men du hör resonemangen växa fram i stället för att läsa dem.