Del A

• Det finns ingen rätt fördelning. Poängen ges för motiveringarna. Ett svar på hög nivå skiljer mellan den utlösande orsaken, alltså attentatet, och de bakomliggande, alltså allianser, kapprustning och nationalism, och förklarar varför en enskild händelse kunde utlösa något så stort.
• A2 belönar den som kan argumentera mot sig själv. Vanliga starka svar handlar om att Tysklands stöd gjorde Österrike-Ungern oförsiktigt, eller att mobiliseringsplanerna gjorde att politikerna tappade kontrollen när tidtabellerna väl satts igång.
• A3: tron på ett kort krig byggde på tidigare snabba krig, på Schlieffenplanens tidtabell och på att ingen hade sett vad de nya vapnen gjorde. Att det blev långt berodde på att försvaret var starkare än anfallet, med kulsprutor, taggtråd och artilleri mot soldater till fots, på skyttegravslinjen som inte gick att kringgå, och på att båda sidor kunde fylla på med soldater och material från kolonier och industri. Full poäng kräver minst en teknisk och en politisk orsak.

Del B

• B1: i brev 1 stryks uppgifterna om nya kanoner bakom kullen, om styrkans numerär och om soldater som brutit ihop. I brev 2 stryks anfallets riktning mot skogen vid floden, uppgiften om att officerarna är borta och att nästa anfall väntas. Skälen är dels militär säkerhet, dels moralen hemma. Poäng ges för varje korrekt struken uppgift med motivering.
• B2: exempel är artillerield dygnet runt och granatchock i brev 1, förlusterna vid anfallet i brev 2, gasskador och underåriga soldater samt brist på morfin i brev 3, och ransonering, köer och protester i brev 4.
• B3: censuren gör att breven säger mindre om förluster och militära förhållanden, och soldaterna skrev dessutom lugnande för att inte oroa familjen. Men breven är fortfarande förstahandskällor om vardagen, om maten, om stämningen och om vad man tyckte var värt att skriva hem. Höga nivåer noterar att själva strykningarna i sig är en källa, eftersom de visar vad makten fruktade.
• B4: brev 4. Det är civilt, från ett neutralt land, och visar att kriget påverkade även den som stod utanför, genom ransonering, dyrtid och oroligheter. Sverige var neutralt men drabbades av blockader och livsmedelsbrist, och 1917 förekom hungerdemonstrationer på flera orter.

Del C

• C1: blicken och fingret riktas rakt mot betraktaren och gör budskapet personligt, som en direkt tilltal. Känslan som väcks är plikt, skam över att stanna hemma och gemenskap. Affischen säger ingenting om skyttegravar, risker eller hur länge kriget skulle vara.
• C2: rubrik 1 är brittisk, rubrik 2 tysk, rubrik 3 amerikansk och rubrik 4 svensk. Motiveringarna är det viktiga: den brittiska är moraliskt fördömande och användbar i propagandan, den tyska försvarar handlingen med att fartyget bar last och att varning utfärdats, den amerikanska sätter de egna medborgarna i centrum och antyder att landet kan dras in, och den neutrala är återhållsam och redovisar att uppgifterna går isär. Ett poäng per korrekt par upp till fyra, två poäng för kvaliteten på motiveringarna.
• C3: en historikerrubrik är beskrivande snarare än känsloladdad och kan nämna flera perspektiv eller osäkerheter. Skillnaden ligger i syftet: de fyra samtida rubrikerna ville påverka opinionen, historikern vill förklara.

Del D

• D1: två poäng per skylt, ett för att föremålet beskrivs korrekt och ett för att skylten kopplar det till något större, till exempel gasmasken till nya vapen och till skräcken för gas, hjälmen till artilleriets dominans, brödkortet till hemmafronten och till neutrala länder, det censurerade brevet till statens kontroll över informationen, och medaljen till hur stater hyllade uppoffring.
• D2: vanliga luckor är kvinnorna i industrin och sjukvården, soldater från kolonierna, civila i ockuperade områden, krigsfångar, samt de som kom hem skadade eller vägrade delta.
• D3: vallmoblomman är inte ett föremål från kriget utan ett minnesföremål som tillverkas i dag. Den är alltså ett exempel på historiebruk: den används för att hedra de döda, samla in pengar och skapa gemenskap, och den är omdiskuterad eftersom vissa menar att den förskönar kriget.

Del E

• E1: Tyskland fick skulden för kriget i fördragets krigsskuldsparagraf, tvingades betala stora skadestånd, förlorade landområden och alla kolonier, fick sin armé kraftigt begränsad och Rhenlandet demilitariserat. Orättvisekänslan byggde också på att Tyskland inte fick delta i förhandlingarna och på att många tyskar inte upplevde sig besegrade på slagfältet.
• E2: för: skadestånden och förödmjukelsen gav näring åt nationalistisk propaganda, och krigsskuldsparagrafen blev ett slagträ för nazisterna. Emot: freden var mildare än vad Tyskland själv tvingat på Ryssland i Brest-Litovsk, tjugo år och en världsdepression låg emellan, och det krävdes politiska beslut på 1930-talet för att kriget skulle komma. Full poäng kräver två argument åt vardera hållet och ett eget ställningstagande.
• E3: fyra kejsardömen föll, nya stater bildades i Central- och Östeuropa, Ryssland blev sovjetstat, Nationernas förbund bildades, och kvinnor fick rösträtt i flera länder, bland annat i Tyskland och Storbritannien 1918 och i Sverige genom beslut kort därefter.
• E4: minnet formas av hur hårt landet drabbades. Storbritannien och Frankrike förlorade hundratusentals soldater, och sorgen behövde en plats. Sverige var neutralt och saknar stupade i samma mening, vilket gör att kriget hos oss minns som kristid och ransonering snarare än som offer. Höga nivåer noterar att minnet också används politiskt, för att stärka nationell gemenskap eller varna för krig.

Förslag på hur du sätter ihop provet

• Orsaksprov: del A och del E, 34 poäng, tyngdpunkt på orsaker, följder och långa linjer.
• Källprov: del B och del C, 32 poäng, fungerar bra med breven utdelade i förväg som läsläxa.
• Kort och kreativt: del D ensam, 14 poäng, går att göra på en lektion och passar även som grupparbete med en riktig monter i klassrummet.
• Helt prov: alla delar, 80 poäng, lämpligt att dela på två tillfällen.