Del A

• Det finns ingen given uppsättning rätta vändpunkter. Poängen ges för motiveringarna. Starka val är anfallet på Sovjetunionen, som gav kriget en östfront som band den största delen av den tyska armén, Pearl Harbor, som förde in USA med dess industri, och Stalingrad, som vände initiativet på östfronten. Även slaget om Storbritannien går att motivera, eftersom det hindrade en invasion och höll kriget öppet i väst.
• A2 belönar perspektivbyte. Till exempel kan D-dagen framhållas som avgörande för hur Europa kom att delas efter kriget, och atombomberna för att de avslutade kriget i Asien och inledde kärnvapenåldern.
• A3: tvåfrontskriget, de enorma avstånden och vintern i Sovjetunionen, de allierades överlägsna industrikapacitet, bombkriget mot tysk industri, råvarubrist, samt att Tyskland förklarade krig mot USA. Full poäng kräver två utvecklade förklaringar, inte två stickord.

Del B

• B1: källa 1 visar planering, samordning och avsikt på hög nivå, alltså att mördandet var organiserat och beslutat, inte slumpmässigt. Ett förövardokument är särskilt starkt eftersom avsändaren inte hade något intresse av att överdriva brottet, tvärtom, och eftersom det skrevs för internt bruk och inte för eftervärlden. Eleven behöver inte namnge Wannseekonferensen, men det höjer svaret.
• B2: nej. Minnesluckor om datum är normala efter decennier och efter trauma, och de påverkar inte kärnan i berättelsen. Vittnesmålet ger det som inget protokoll kan ge: hur det var att vara människa i förloppet, känslorna, de enskilda ödena. Höga nivåer noterar att vittnesmål bör jämföras med andra källor, precis som alla källor.
• B3: intervall beror på att register förstördes, att hela samhällen utplånades så att ingen fanns kvar att räkna, och att folkräkningar saknas för vissa områden. Osäkerhet om exakta tal är inte osäkerhet om händelsen, eftersom själva förloppet är belagt av tusentals oberoende källor: dokument, fotografier, rättegångar, vittnen och fysiska lämningar.
• B4: ett godkänt svar förklarar att varierande siffror är vanligt i all historisk forskning, att källorna är av tre oberoende slag som pekar åt samma håll, och att förövarnas egna dokument är svåra att bortförklara. Bedöm sakligheten, inte tonen. Om en elev återger förnekande argument som sanna är det värt ett samtal utanför provet.

Del C

• C1: tydligt motstånd är 1 och 4, tydligt medlöperi är 5 och 6, medan 2 och 3 ligger i gråzonen. Poängen ges för motiveringarna, inte för exakt ordning.
• C2: vanliga svåra fall är bonden och läraren. Det som saknas är om handlingen var frivillig, vilka alternativ som fanns, och vad följden blev för andra. Att eleven formulerar vilken uppgift som behövs är kärnan i uppgiften.
• C3: full poäng kräver att eleven både tar hänsyn till tvång och risk och ändå drar en gräns. Vanliga gränsdragningar är att handlingar som aktivt pekade ut andra människor för förföljelse inte kan ursäktas av rädsla, medan anpassning för att överleva kan förstås. Både strängare och mildare slutsatser kan ge full poäng om de motiveras.

Del D

• D1: anpassning är uppgift 1 och 2, motsatsen är 3 och 4.
• D2: eftergifterna var som störst 1940 till 1942, när Tyskland dominerade Europa och Sverige var omringat. När krigslyckan vände efter Stalingrad och de allierades framryckning minskade eftergifterna, permittenttrafiken upphörde 1943, och Sverige kunde ta större risker, som mottagandet av danska judar samma höst. Full poäng kräver att eleven kopplar svensk politik till militära läget, inte bara konstaterar att det ändrades.
• D3: både ja och nej kan ge full poäng. För: neutraliteten sparade svenska liv och gjorde det möjligt att hjälpa flyktingar. Emot: malmen och transporterna hjälpte krigsmaskinen, och priset betalades av andra. Höga nivåer skiljer mellan vad som var möjligt då och vad vi tycker nu.

Del E

• E1: minnesdagen används för att hedra offren och för att varna kommande generationer, jämförelserna i debatten för att vinna en poäng och stämpla en motståndare, filmerna för att underhålla och för att bekräfta en hjältebild, och efterkrigsordningen för att motivera samarbete och internationell rätt. Två poäng per exempel.
• E2: hedra dem som mördades och ge dem tillbaka sina namn, men också hålla kunskapen levande när de sista överlevande inte längre kan berätta, och motverka antisemitism och förnekelse.
• E3: förändringar är FN, folkmord som brott i internationell rätt, mänskliga rättigheter, avkoloniseringen och Europas delning i öst och väst. Det som levde vidare är stormaktspolitik, rustning och konflikter, nu i kalla krigets form.
• E4: jämförelsen blir problematisk när den gör varje motståndare till nazist och varje förhandling till München, eftersom orden då tappar betydelse och dagens konflikt inte blir undersökt på egna villkor. Ett starkt svar ger ett konkret exempel.

Förslag på hur du sätter ihop provet

• Kort skrivning: del A och del D, 30 poäng, tyngdpunkt på förlopp, orsaker och Sverige.
• Källprov: del B ensam, 18 poäng, fungerar bra efter ett arbete om Förintelsen och kan avslutas med ett gemensamt samtal om B4.
• Etik och historia: del C och del E, 32 poäng, passar som skrivuppgift eller muntlig examination i smågrupper.
• Helt prov: alla delar, 80 poäng, lämpligt att dela på två tillfällen.