Lektionsplanering – Välstånd och fattigdom

Välstånd och fattigdom

En lektionsplanering i geografi för årskurs 7–9.

Välstånd och fattigdom är ett kompaktare område än flera andra i geografiämnet, men de fem sidorna täcker fyra olika sätt att förklara global ojämlikhet: fattigdomscirkeln, födelselotteriet, resursfällan och den statistik som visar att världen faktiskt utvecklats mer positivt än många tror. Den här planeringen bygger arbetsområdet kring fem lektioner, en per sida. Varje lektion har egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen.

Hoppa till lektion: 1 2 3 4 5

Kopplingar till läroplanen

  • Ojämlik fördelning av resurser och levnadsvillkor i olika delar av världen
  • Orsaker till fattigdom och skillnader i ekonomisk utveckling
  • Sambandet mellan naturresurser, ekonomi och politisk makt
  • Källkritisk granskning av bilder, statistik och berättelser om ”fattiga länder”
  • FN:s globala mål och arbete mot fattigdom

Lektionsöversikt

1Varför är vissa länder fattiga?

Är fattigdom en olyckshändelse, eller ett mönster som går att förklara?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara med egna ord vad BNP per capita och HDI mäter, och vad skillnaden är mellan dem.
  2. Rita fattigdomscirkeln och förklara hur den kan göra det svårt för ett land att ta sig ur fattigdom.
  3. Starta begreppsloggen: BNP, HDI, fattigdomscirkeln, bistånd. Loggen fylls på varje lektion.

Frågeställningar

  • Är BNP ett bra sätt att mäta hur ”rikt” ett land är? Vad missar måttet?
  • Kan ett land vara fattigt på pengar men rikt på annat sätt?

Material: Varför är vissa länder fattiga

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad mäter BNP per capita?
  2. Vad står HDI för, och vilka faktorer räknas in i det?
  3. Förklara fattigdomscirkeln med egna ord.
  4. Ge två exempel på orsaker till fattigdom som nämns i texten.
  5. Vad är skillnaden mellan absolut och relativ fattigdom?
  6. Vad kan bryta fattigdomscirkeln, enligt texten?

2Födelselotteriet

Hur mycket av ditt liv bestäms redan av var du föddes?

Uppgifter

  1. Läs texten om ”lotteriet” och lista tre saker som avgörs av var i världen man föds.
  2. Gör en klasslotteri-övning: dra lappar med olika påhittade födelseländer och jämför vilka möjligheter respektive utmaningar den personen skulle få.
  3. Skriv ett kort resonemang om vad som är rättvist respektive orättvist med att livschanser fördelas ojämnt redan vid födseln.

Frågeställningar

  • Om ojämlikhet till stor del beror på var man föds, vilket ansvar har då rika länder gentemot fattiga?
  • Är det möjligt att helt kompensera för ett ojämnt födelselotteri?

Material: Lotteriet – Varför världen är ojämlik

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad menas med ”födelselotteriet” i texten?
  2. Ge tre exempel på livschanser som påverkas starkt av var man föds.
  3. Vilken roll spelar historiska faktorer, till exempel kolonialism, för dagens globala ojämlikhet?
  4. Vad är skillnaden mellan individuella och strukturella förklaringar till fattigdom?
  5. Ge ett exempel på ett land som enligt texten haft en särskilt ojämlik utveckling, och varför.
  6. Vad skulle enligt texten kunna minska effekterna av födelselotteriet?

3Resursfällan

Hur kan ett land med enorma oljetillgångar ändå vara fattigt?

Uppgifter

  1. Läs om resursfällan och förklara med egna ord varför naturresurser ibland gör länder fattigare i stället för rikare.
  2. Ge ett exempel på ett land som drabbats av resursfällan, enligt texten, och beskriv vad som hänt där.
  3. Jämför med ett land som lyckats hantera sina naturresurser väl. Vad gjorde det landet annorlunda?

Frågeställningar

  • Är det resursen i sig som är problemet, eller hur den förvaltas?
  • Vad skulle ett resursrikt land behöva göra för att undvika resursfällan?

Material: Resursfällan – Varför olja gör länder fattigare

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad kallas fenomenet att naturresurser kan göra ett land fattigare i stället för rikare?
  2. Ge ett exempel på ett land som drabbats av resursfällan.
  3. Hur kan stora inkomster från till exempel olja påverka korruption i ett land?
  4. Vad kan hända med andra delar av ekonomin, som industri och jordbruk, i ett land som blir alltför beroende av en enda resurs?
  5. Ge ett exempel på ett land som lyckats undvika resursfällan.
  6. Vilka politiska beslut kan hjälpa ett resursrikt land att undvika fällan?

4Världen är bättre än du tror

Om du fick gissa hur stor andel av världens befolkning som lever i extrem fattigdom i dag, vad skulle du säga?

Uppgifter

  1. Gör en gissningsövning innan ni läser texten: hur stor andel av världens befolkning tror ni lever i extrem fattigdom, har tillgång till el, och kan läsa och skriva? Jämför sedan med statistiken i texten.
  2. Läs om hur extrem fattigdom minskat globalt över tid och beskriv en förklaring till varför.
  3. Diskutera varför många människor, enligt texten, har en mer negativ bild av världens utveckling än vad statistiken visar.

Frågeställningar

  • Varför tror ni att många har en för negativ bild av hur världen utvecklas?
  • Betyder att världen ”blivit bättre” att fattigdomsproblemen är lösta?

Material: Världen är bättre än du tror

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Hur har andelen människor i extrem fattigdom förändrats globalt de senaste decennierna?
  2. Ge ett exempel på ett mått, till exempel läskunnighet eller barnadödlighet, som förbättrats globalt.
  3. Varför tror många människor att världen mår sämre än den faktiskt gör, enligt texten?
  4. Vad är skillnaden mellan att något ”blivit bättre” och att det är ”bra”?
  5. Vilken roll spelar medier i hur vi uppfattar världens utveckling?
  6. Ge ett exempel på en kvarstående global utmaning trots framstegen.

5Sammanfattning och examination

Om du fick välja en enda åtgärd för att minska global fattigdom, vad skulle du välja och varför?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från lektion 1–4 och testa varandra parvis.
  2. Läs igenom text och frågor-sidan och besvara uppgifterna som finns där.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilken av de fyra förklaringsmodellerna, fattigdomscirkeln, födelselotteriet, resursfällan eller statistiska framsteg, tyckte ni förklarade mest?
  • Vad har förändrat er syn på global fattigdom mest under arbetsområdet?

Material: Välstånd och fattigdom – text och frågor

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Nämn tre olika förklaringar till varför vissa länder är fattigare än andra.
  2. Vad är skillnaden mellan BNP och HDI?
  3. Förklara resursfällan med ett eget exempel.
  4. Vad menas med födelselotteriet?
  5. Ge ett exempel på hur världen faktiskt utvecklats positivt de senaste decennierna.
  6. Vad tycker du är det viktigaste ett land eller samhälle kan göra för att minska fattigdom?

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på orsakssamband än ett rent begreppsprov. Två förslag på uppgift: förklara med hjälp av minst två av arbetsområdets förklaringsmodeller, fattigdomscirkeln, födelselotteriet eller resursfällan, varför fattigdom ser så olika ut i olika delar av världen, eller resonera kring varför vår bild av världens utveckling ofta är mer negativ än statistiken visar.

Bedömningstips: be eleverna använda minst två centrala begrepp korrekt, till exempel BNP, HDI, resursfälla eller födelselotteri, och resonera kring orsakssamband snarare än att bara räkna upp fakta.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna sidor om välstånd och fattigdom, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i geografi, Lgr22.

SO-Portalen.se