Vad är en folkrörelse?Ett nytt sätt att höra ihop

Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Befolkningen växte, många flyttade från byarna till städer, sågverk och bruk, och det gamla bylivet där alla kände alla försvann. Människor som var nya på en plats behövde något att höra ihop med.

Svaret blev föreningar. En folkrörelse är en rörelse som växer underifrån: tusentals vanliga människor går frivilligt med, betalar en liten medlemsavgift och arbetar tillsammans för ett gemensamt mål. Folkrörelserna byggde sina egna hus, hade egna tidningar och sina egna regler, så kallade stadgar. Tre rörelser blev större än alla andra: väckelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.

GudVäckelsen: att läsa Bibeln själv

I början av 1800-talet var Svenska kyrkan inte bara en kyrka. Den var en del av staten. Prästen höll husförhör, skrev in alla i kyrkböckerna och såg till att alla trodde på rätt sätt. Sedan 1726 fanns en lag, konventikelplakatet, som förbjöd människor att samlas till andakt utan en präst. Det var alltså olagligt att läsa Bibeln och be tillsammans hemma hos en granne.

Ändå gjorde många det. Runt om i landet växte en väckelserörelse fram. Människorna kallades ofta ”läsare”, eftersom de läste Bibeln och andra kristna böcker själva i stället för att bara lyssna på prästen. För dem var tron något personligt, inte något staten skulle bestämma över. De blev bötfällda och ibland förföljda, men rörelsen fortsatte växa.

År 1858 avskaffades konventikelplakatet. Efter det bildades frikyrkor – kyrkor som var fria från staten – som baptisterna och Svenska Missionsförbundet. Missionshusen blev en vanlig syn i både städer och på landsbygden. Religionsfriheten kom steg för steg: först 1951 fick svenskar full frihet att lämna Svenska kyrkan utan att gå med i något annat samfund. Läs mer i avsnittet Religionsfrihet och väckelser.

Väckelsen gav folk något mer än en ny tro. I frikyrkan valde medlemmarna själva sin pastor och sin styrelse. Det var kanske första gången många någonsin varit med och bestämt något.

BrännvinSpriten som blev en folksjukdom

I början av 1800-talet fick nästan vem som helst bränna sitt eget brännvin. Det kallades husbehovsbränning. När potatisen blev vanlig fanns det plötsligt billig råvara, och på många gårdar puttrade brännvinspannan varje höst. Brännvin drack man till maten, på arbetet, vid kalas och ibland till och med som lön.

Följderna var svåra. Fattiga familjer blev ännu fattigare när pengarna gick till sprit, olyckor och våld ökade, och många blev sjuka. Hur mycket svenskarna egentligen drack är omdiskuterat. Ibland sägs att varje person drack 40 liter brännvin om året, men historiker tror att den siffran är kraftigt överdriven. Klart är ändå att drickandet sågs som ett av landets största problem.

År 1855 beslutade riksdagen att husbehovsbränningen skulle upphöra, och 1860 var den helt förbjuden. Men lagar räckte inte. Det var de vanliga människorna som tog kampen vidare. Nykterhetsföreningar bildades över hela landet, och 1879 kom godtemplarorden IOGT till Sverige. Den blev landets största nykterhetsorganisation. Medlemmarna lovade att leva helt utan alkohol och samlades i egna lokaler, ordenshus, där det fanns bibliotek, sång och studier i stället för krog.

Nykterhetsrörelsen nådde sin största medlemsstorlek runt 1910. Då hade hundratusentals svenskar gått med i någon nykterhetsförening – och lärt sig hur en förening fungerar.

FackföreningarArbetarrörelsen: ensam är svag

I fabrikerna och på sågverken var arbetsdagen ofta elva eller tolv timmar lång, sex dagar i veckan. Den som klagade kunde sparkas på stående fot, för det fanns alltid någon annan som behövde jobbet. En ensam arbetare hade ingen makt. Men om alla på en arbetsplats gick ihop och krävde samma sak, då blev det svårare för arbetsgivaren att säga nej. Det var idén bakom fackföreningarna.

Den 6 november 1881 höll skräddaren August Palm ett tal i Malmö med titeln ”Hvad vill socialdemokraterna?”. Det räknas som det första socialistiska talet i Sverige. Palm reste sedan runt i landet, talade på torg och i lokaler och startade tidningar. Han blev ofta utbuad och ibland arresterad, men han fick många att lyssna.

Sedan gick det snabbt. År 1889 bildades Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP). Den 1 maj 1890 demonstrerade över 50 000 människor i Stockholm för åttatimmarsdagen – och det var en vanlig torsdag, alltså en arbetsdag. År 1898 gick fackförbunden ihop i Landsorganisationen, LO.

Arbetarrörelsen byggde också egna hus. Sveriges första Folkets hus öppnade i Malmö 1893, och snart fanns det Folkets hus och Folkets park på hundratals orter. Där höll man möten, ordnade föreläsningar och dansade på lördagskvällen.

FolkbildningKunskap är makt

Alla tre rörelserna förstod en sak: den som inte kan läsa en lag, skriva ett brev eller räkna en kassa blir lätt överkörd. Därför satsade folkrörelserna på kunskap, och kallade det folkbildning.

År 1868 startade de första folkhögskolorna i Sverige. Där kunde vuxna bondsöner och senare även arbetare och kvinnor studera historia, samhälle och svenska. Hösten 1902 startade godtemplaren Oscar Olsson den första studiecirkeln på ett nykterhetskafé i Lund. Idén var enkel: en grupp vänner läser samma bok, träffas och diskuterar. Ingen lärare, inga betyg. Studiecirklarna spreds snabbt och finns kvar i dag.

Föreningarna byggde också upp egna bibliotek i sina lokaler. För många arbetare var föreningsbiblioteket det enda ställe där de kunde låna böcker.

Demokrati innan demokratinFolkrörelserna som demokratins skola

Gå tillbaka till de tre fönstren i Bruksviken. I missionshuset, hos godtemplarna och i fackföreningen gjorde man på samma sätt. Det fanns stadgar som alla måste följa. Medlemmarna valde en styrelse. Varje möte hade en dagordning och ett protokoll. Och besluten fattades genom omröstning, där varje medlem hade en röst – oavsett om man var rik eller fattig.

Det låter självklart i dag. Men i riksdagsvalet gällde det motsatta: där fick bara de med tillräckligt hög inkomst rösta. Därför brukar folkrörelserna kallas demokratins skola. Tusentals människor övade på demokrati i föreningen, långt innan de fick rösta i riksdagsvalet. Och när kraven på allmän rösträtt växte, var det folkrörelserna som organiserade demonstrationerna, samlade namnunderskrifterna och skrev tidningsartiklarna.

Många av folkrörelsernas ledare blev senare riksdagsledamöter. De hade lärt sig att tala inför folk, förhandla och leda möten i sin förening. Allmän rösträtt för män till andra kammaren infördes 1909, och 1919 beslutade riksdagen att även kvinnor skulle få rösta. Det första valet där kvinnor fick rösta hölls 1921.

Mötesorden som folk lärde sig

Dagordning

Listan över vad mötet ska ta upp, i ordning.

Protokoll

Det skrivna beviset på vad mötet beslutade. Det som inte står i protokollet har inte bestämts.

Justera

Att kontrollera att protokollet stämmer och skriva under. Två justerare skyddar mot att sekreteraren skriver fel.

Yrkande

Ett förslag som en medlem vill att mötet ska besluta om.

Proposition

När ordföranden ställer en fråga till mötet: ”Kan mötet bifalla förslaget?”

Acklamation och votering

Acklamation betyder att medlemmarna ropar ja eller nej. Votering betyder att man räknar rösterna, till exempel genom handuppräckning.

Gör det självaFöreningsmötet

Nu är det er tur. Klassen blir sågverksarbetarnas fackförening i Bruksviken, söndagen den 13 april 1890. Arbetsdagen vid sågen är tolv timmar, sex dagar i veckan. På dagordningen står en enda stor fråga: Ska föreningen kräva tiotimmarsdag av sågverksbolaget?

Ni behöver en ordförande, en sekreterare och två justerare. Alla andra är medlemmar och drar ett medlemskort. Det är ingen teater där ni läser repliker – korten berättar vem ni är och vad ni oroar er för, och sedan argumenterar ni med egna ord. Mötet följer samma regler som en riktig förening följer i dag.

Efter mötet

Prata om mötet i klassen. Var det svårt att vänta på sin tur? Vem pratade mest, och vem sa ingenting? Ändrade någon åsikt under diskussionen? Och hur kändes det att ett beslut gällde för alla, även för dem som röstade emot?

Fundera sedan på det verkliga 1890. De som satt i fackföreningens rum fick inte rösta i riksdagsvalet. Men de lärde sig precis det ni just gjorde: att begära ordet, att lyssna, att lägga förslag och att acceptera en majoritet. Det var den kunskapen de tog med sig när de kämpade för allmän rösträtt.

Att hålla ordning påÅrtalen

• 1726Konventikelplakatet förbjuder andakter utan präst.
• 1855Riksdagen beslutar att husbehovsbränningen ska upphöra (helt förbjuden 1860).
• 1858Konventikelplakatet avskaffas.
• 1868De första folkhögskolorna startar.
• 1879Godtemplarorden IOGT kommer till Sverige.
• 1881August Palm håller sitt första tal i Malmö.
• 1889Socialdemokratiska arbetarepartiet bildas.
• 1890Första maj-demonstrationen för åttatimmarsdag.
• 1898LO bildas.
• 1902Oscar Olsson startar den första studiecirkeln.
• 1909Allmän rösträtt för män till andra kammaren.
• 1919Riksdagen beslutar om rösträtt för kvinnor. Första valet 1921.

Fundera och skriv

Förklara med egna ord varför folkrörelserna brukar kallas demokratins skola. Använd minst ett exempel från väckelsen, nykterhetsrörelsen eller arbetarrörelsen, och berätta vad människorna lärde sig där.