SO-portalen · Historia · Revolutioner

Revolutioner · Historia

Upplysningen

När förnuftet utmanade kungar och kyrka

På 1700-talet började människor i Europa ställa frågor som tidigare hade varit farliga att ställa. Varför ska kungen ha all makt? Varför ska kyrkan bestämma vad som är sant? Kan inte människor själva tänka, pröva och komma fram till svaren? Idéerna spreds i böcker, tidningar och kaffehus – och några årtionden senare stod revolutioner i Amerika och Frankrike på dem.

Den stora fråganHur kunde några tankar om förnuft och frihet förändra hela världen?

För lärare: Lektionsplaneringar och undervisningsmaterial

En målning av ett elegant rum fullt av människor i 1700-talskläder som sitter och lyssnar när en man läser högt ur en text.
En högläsning i Madame Geoffrins salong i Paris. Målningen gjordes av Anicet Charles Gabriel Lemonnier 1812 och föreställer en tänkt kväll 1755. I sådana salonger möttes författare, filosofer och vetenskapsmän för att diskutera nya idéer.Målning: Anicet Charles Gabriel Lemonnier, Wikimedia Commons, public domain.

Våga tänka själv

Upplysningen var en idéströmning som växte fram i Europa under 1700-talet. Dess viktigaste verktyg var förnuftet. Upplysningsfilosoferna menade att människor kan förstå världen genom att tänka logiskt, observera och pröva, i stället för att bara lita på traditioner, kyrkans lära eller kungens ord.

Inspirationen kom bland annat från naturvetenskapen. Om Isaac Newton kunde förklara hur planeterna rör sig med hjälp av förnuft och matematik, borde man inte kunna använda samma metod på samhället? Kanske fanns det naturliga lagar även för hur stater ska styras och hur människor ska behandla varandra.

Ur de frågorna växte idéer som i dag låter självklara: att alla människor har rättigheter, att makten ska delas, att man ska få tro och säga vad man vill, och att folket – inte kungen – ska bestämma. Men på 1700-talet var de idéerna radikala. Några av tänkarna fick sina böcker brända, och flera satt i fängelse. I den här delen av SO-portalen får du följa idéerna från salongerna i Paris till kungahoven i Europa, till Sverige och vidare till revolutionerna.

Del 1 · Börja här

Vad var upplysningen?

Ljuset som skulle jaga bort mörkret.

Grunden för hela området. Vad menade man med förnuft och upplysning, varför växte idéerna fram just på 1700-talet och hur spreds de i en tid utan internet?

Läs del 1

Del 2

Upplyst envälde

Allt för folket – men ingenting genom folket.

Några av Europas mäktigaste kungar och kejsare läste filosoferna och ville reformera sina länder. Men de tänkte inte släppa makten. Kan en härskare vara både upplyst och enväldig?

Läs del 2

Del 3

Upplysningens tänkare

Idéerna som fortfarande styr oss.

Möt filosoferna bakom idéerna – tänkare som Locke, Montesquieu, Voltaire och Rousseau. Vad tyckte de om makt, frihet och rättigheter, och varför var deras tankar så farliga för dem som styrde?

Läs del 3

Del 4

Upplysningen i Sverige

Ett litet land med stora idéer.

Hur kom upplysningen till Sverige? Här möter du vetenskapen, debatten och kungamakten under 1700-talet – och den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766, som brukar kallas världens första i sitt slag.

Läs del 4

Del 5

Upplysningens arv

Från 1700-talets salonger till din vardag.

Mänskliga rättigheter, maktdelning, yttrandefrihet och demokrati. Följ hur upplysningens idéer blev till revolutioner och lagar – och fundera på vilka som fick del av friheten och vilka som lämnades utanför.

Läs del 5

Upplysningen på en tidslinje

Upplysningen hade inget bestämt startdatum, men de här händelserna visar hur idéerna växte och till slut förändrade politiken.

  1. 1687Isaac Newton beskriver naturens lagar med matematik. Hans arbete visar vad förnuftet kan åstadkomma.
  2. Omkring 1690John Locke skriver att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom, och att makten kommer från folket.
  3. 1735Carl von Linné ger ut Systema naturae, ett system för att ordna och namnge naturen.
  4. 1748Montesquieu ger ut Om lagarnas anda med idén om att makten ska delas.
  5. 1751Det första bandet av den franska Encyclopédien ges ut. Målet är att samla all människans kunskap.
  6. 1762Jean-Jacques Rousseau ger ut Om samhällsfördraget och skriver att folket självt ska bestämma.
  7. 1766Sverige får en tryckfrihetsförordning som också ger alla rätt att läsa myndigheternas handlingar.
  8. 1776Den amerikanska självständighetsförklaringen säger att alla människor är skapade lika.
  9. 1789Franska revolutionen. Nationalförsamlingen antar deklarationen om människans och medborgarens rättigheter.

Begrepp du kommer att möta

  • upplysning
  • förnuft
  • vetenskap
  • filosof
  • envälde
  • upplyst envälde
  • naturliga rättigheter
  • maktdelning
  • folksuveränitet
  • samhällsfördrag
  • tolerans
  • yttrandefrihet
  • tryckfrihet
  • censur
  • salong
  • encyklopedi
  • offentlighetsprincipen
  • mänskliga rättigheter

Fortsätt till revolutionerna

Upplysningens idéer blev inte bara kvar i böckerna. Några årtionden senare stod de i centrum när kolonister i Amerika och folket i Frankrike gjorde uppror.