Provträning – Ryska revolutionen
Provträning – Ryska revolutionen
Du är forskare i ett arkiv i Moskva. Fem mappar har precis öppnats. Klarar du att reda ut vad som egentligen hände 1917?
Det här är din träning inför provet om Ryska revolutionen. Provet har fyra delar: tidslinje och begrepp, orsaker, källor och hur historien används i dag. Varje mapp här nedanför tränar en av de förmågorna – men med andra händelser och andra källor än på provet. Det är meningen. På provet ska du visa att du kan använda det du lärt dig på något nytt.
Gå igenom mapparna i ordning eller hoppa till den du behöver mest. Skriv gärna dina svar i din orsakslogg från lektionerna.
Tidslinjen som ramlade isär
Någon har tappat arkivets händelsekort på golvet. Lägg dem i rätt ordning, från den tidigaste till den senaste, med pilknapparna. Tryck sedan på Kontrollera. De kort som ligger rätt blir gröna.
- Soldater och arbetare demonstrerar mot den provisoriska regeringen under ”julidagarna”.
- Sovjetunionen bildas.
- Ryssland går in i första världskriget.
- Bolsjevikerna sluter fred med Tyskland i Brest-Litovsk och lämnar stora landområden.
- Munken Rasputin, som hade stort inflytande över tsarfamiljen, mördas av adelsmän.
- General Kornilov försöker ta makten, och bolsjevikerna får vapen för att försvara Petrograd.
Visa rätt ordning
- Ryssland går in i första världskriget – augusti 1914
- Rasputin mördas – december 1916
- Julidagarna – juli 1917
- Kornilovs kuppförsök – augusti 1917
- Freden i Brest-Litovsk – mars 1918
- Sovjetunionen bildas – december 1922
Tänk som på provet: Vilka två händelser hjälpte bolsjevikerna mest på vägen mot makten? Motivera med en mening var.
Begreppen i marginalen
Arkivets dokument är fulla av ord som var självklara 1917 men inte är det i dag. Välj rätt förklaring. Du får direkt veta om du hade rätt och varför.
Begreppen med förklaringar
- abdikera – att en kung eller kejsare lämnar tronen.
- mensjevik – medlem i den mer försiktiga delen av socialdemokraterna, som ville vänta med socialismen.
- aprilteserna – Lenins program 1917: inget stöd till regeringen, all makt åt sovjeterna.
- konstituerande församling – en folkvald församling som ska skriva en ny grundlag.
- krigskommunism – staten tog över industrin och tvångsköpte böndernas spannmål under inbördeskriget.
- Röda armén – bolsjevikernas armé, byggd av Lev Trotskij.
- klassfiende – den som bolsjevikerna såg som motståndare på grund av sin samhällsklass, till exempel adel, präster och rika bönder.
Orsaksbyggaren
På provet ska du förklara orsaker, inte bara räkna upp dem. Här tränar du på en annan fråga än provets: Varför föll tsaren i februari 1917? Bygg en mening av en orsak, ett bindeord och en följd. Pröva olika kombinationer – vissa blir starkare än andra.
Gör din förklaring starkare
En mening räcker för att visa att du vet en orsak. För ett högre betyg behöver du visa hur orsakerna hänger ihop och vilken som vägde tyngst. Skriv en egen förklaring med minst två orsaker här nedanför.
Det du skriver här sparas inte. Kopiera det till din orsakslogg innan du lämnar sidan.
Så låter ett E-, C- och A-svar
E: ”Tsaren föll för att folket var hungrigt och kriget gick dåligt. Därför blev det demonstrationer.”
C: ”Tsaren föll framför allt på grund av kriget. Kriget ledde till matbrist i städerna, vilket gjorde att arbetarna strejkade. När soldaterna sedan vägrade skjuta på dem hade tsaren inget kvar att stödja sig på. Kriget vägde tyngst, eftersom det förvärrade alla andra problem.”
A: ”Missnöjet fanns länge innan 1917 – bönderna saknade jord och tsaren vägrade dela makten. Men det var kriget som gjorde missnöjet farligt. När tsaren tog befälet 1915 fick han personligen skulden för nederlagen, och när bristen på bröd drev arbetarna ut på gatorna i februari ställde sig soldaterna på deras sida. Utan kriget hade tsarväldet kanske överlevt längre, men de långsiktiga problemen hade funnits kvar.”
Källkollen: natten då Vinterpalatset föll
Natten till den 26 oktober 1917 intog bolsjevikerna Vinterpalatset i Petrograd, där den provisoriska regeringen satt. Du vill ta reda på hur intagandet faktiskt gick till. Arkivet har tre källor. Bedöm var och en – är den trovärdig för just den här frågan?
Källa 1. John Reed, ”Tio dagar som skakade världen” (1919)
John Reed var en amerikansk journalist som befann sig i Petrograd hösten 1917 och var med i Vinterpalatset samma natt. Han sympatiserade öppet med bolsjevikerna. Boken skrev han efter att han rest hem till USA.
Källa 2. Sergej Eisensteins film ”Oktober” (1927)
Filmen gjordes på uppdrag av sovjetstaten till tioårsjubileet av revolutionen. Den visar hur stora folkmassor stormar palatset under dramatiska strider. Bilder ur filmen har senare ofta använts som om de vore dokumentära fotografier från 1917.
Källa 3. Aleksandr Kerenskijs memoarer
Kerenskij ledde den provisoriska regeringen. På morgonen den 25 oktober lämnade han Petrograd med bil för att samla trupper utanför staden. Han kom aldrig tillbaka och skrev senare flera böcker om revolutionen i exil.
Arkivets bedömning av källorna
Källa 1 är den bästa av de tre för frågan. Reed var på plats (närhet) och skrev tidigt. Men han var på bolsjevikernas sida (tendens), så det han säger om motståndarna behöver kontrolleras mot andra källor.
Källa 2 säger mycket lite om hur det faktiskt gick till. Den är gjord tio år senare, på statens uppdrag, för att fira revolutionen. Den är däremot en utmärkt källa till en annan fråga: hur ville sovjetstaten att folk skulle minnas 1917? Det är historiebruk – mer om det i nästa mapp.
Källa 3 är svag för just den här frågan, eftersom Kerenskij inte var i palatset den natten. Den kan vara bra för andra frågor, till exempel hur regeringen såg på sin egen situation – men den har en tydlig tendens, eftersom han försvarar sig själv.
Lärdomen inför provet: en källa är aldrig bara ”bra” eller ”dålig”. Den är trovärdig eller inte för en viss fråga.
Staden som bytte namn tre gånger
Den sista mappen innehåller bara en sak: en lista över namn. Staden där revolutionen började har hetat så här:
- Sankt Petersburg – grundad 1703 av tsar Peter den store.
- Petrograd – från 1914, när ett tyskklingande namn inte längre ansågs lämpligt under kriget mot Tyskland.
- Leningrad – från 1924, efter Lenins död.
- Sankt Petersburg igen – från 1991, efter en folkomröstning samma år som Sovjetunionen föll.
Exitfrågan
Vad kan stadens namnbyten berätta om hur makthavare har använt historien? Skriv ditt svar först. Lås sedan upp ett exempelsvar i taget och jämför med ditt.
Exempelsvar på E-, C- och A-nivå
E: ”Staden fick heta Leningrad för att hedra Lenin. Makthavarna ville att folk skulle komma ihåg honom.”
C: ”Varje namnbyte visar vem som hade makten. Bolsjevikerna döpte staden efter Lenin för att göra honom till en symbol för det nya samhället. När Sovjetunionen föll ville invånarna ta avstånd från det och tog tillbaka det gamla namnet.”
A: ”Namnbytena visar att historia används för att ge makt legitimitet. Tsaren tog bort det tyska namnet för att skapa enighet i kriget, bolsjevikerna gjorde Lenin till stadens grundare i stället för Peter den store, och 1991 användes det gamla namnet för att knyta an till ett Ryssland före kommunismen. Samma stad har alltså fått berätta tre olika historier, beroende på vem som styrde.”