Uppgift 1. C – B – E – A – D – F. (Blodiga söndagen 1905, abdikationen mars 1917, aprilteserna april 1917, Tjekan december 1917, mordet juli 1918, Kronstadt mars 1921.) 3 p för helt rätt, 2 p för ett byte, 1 p för två byten.

Uppgift 2. 1 p per rimligt exempel, till exempel stora militära förluster, brist på mat och bränsle i städerna, stigande priser, att tsaren tog befälet och fick skulden för nederlagen, eller att soldater deserterade och vände sig mot regimen.

Uppgift 3. 1 p per begrepp.

• bolsjevik – medlem av Lenins parti, den radikala delen av det ryska socialdemokratiska partiet som ville ta makten genom revolution.
• sovjet – råd av valda representanter för arbetare och soldater (senare även bönder).
• provisorisk regering – den tillfälliga regering som styrde Ryssland mellan tsarens abdikation och oktoberrevolutionen 1917.
• krigskommunism – bolsjevikernas ekonomiska politik under inbördeskriget, med förstatligande och tvångsrekvirering av böndernas spannmål.
• röd terror – bolsjevikernas systematiska våld mot verkliga och påstådda fiender, framför allt genom Tjekan, från hösten 1918.

Uppgift 4. 1 p för att Ryssland använde den julianska kalendern, 1 p för att den låg 13 dagar efter den gregorianska kalender som resten av Europa använde (25 oktober = 7 november).

Totalt 12 poäng. Riktvärde: 6 p motsvarar grundläggande kunskaper, 9 p goda och 11 p mycket goda kunskaper om förloppet.

Bedöm svaret som helhet. Faktafel sänker inte automatiskt nivån om resonemanget i övrigt håller, men svaret måste bygga på korrekta huvuddrag.

E-kvalitet: Eleven förklarar minst två orsaker med enkla kopplingar till maktövertagandet och nämner en konsekvens. Resonemanget är enkelt och till viss del underbyggt. Exempel: ”Folk var trötta på kriget och bolsjevikerna lovade fred, därför fick de stöd.”

C-kvalitet: Eleven förklarar hur orsakerna hänger ihop – till exempel att kriget skapade missnöjet och att regeringens beslut gav bolsjevikerna en möjlighet – och gör en motiverad värdering av vilken som vägde tyngst. Konsekvensen beskrivs för en tydlig grupp. Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt.

A-kvalitet: Eleven skiljer mellan varför bolsjevikerna tog makten och varför de behöll den, visar att olika orsaker vägde olika tungt vid olika tidpunkter, och ställer sin egen värdering mot en alternativ förklaring. Konsekvenserna visas för flera grupper. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt.

Vanliga fällor: att blanda ihop februari- och oktoberrevolutionen, att tro att tsaren störtades av bolsjevikerna, eller att bara räkna upp orsaker utan att förklara hur de hänger ihop.

Uppgift 6 prövar vad en källa kan berätta. Rimliga iakttagelser: soldaten pekar rakt på betraktaren och gör frågan personlig; fabrikerna i bakgrunden kopplar armén till arbetarklassen; den röda färgen och symbolerna knyter an till revolutionen; affischen visar att bolsjevikerna behövde fler soldater och satsade på propaganda. Observera att affischer skulle kunna förstås även av människor som hade svårt att läsa.

Uppgift 7 prövar trovärdighet. Jurovskij har största möjliga närhet – han var där – men han var förövare och skrev till sina egna ledare, vilket ger både tendens och beroende. Samtidigt var rapporten hemlig, så han hade mindre skäl att förvränga den för allmänheten. Sokolov kom senare, byggde på vittnen och fynd och arbetade på uppdrag av bolsjevikernas fiender, vilket ger en tendens åt andra hållet. Starkast är svar som ser att källornas tendenser går åt motsatta håll, så att det de är överens om blir mer trovärdigt.

Uppgift 8 prövar hur källor kan stödja varandra. DNA-analysen är en oberoende kvarleva som bekräftar vilka som dog och att kropparna gömts, i stort sett som Jurovskij beskrev. Den kan däremot inte berätta om motiv eller vem som gav order.

E-kvalitet: Eleven beskriver något källa 1 visar och ger enkla omdömen om källa 2 och 3, till exempel att Jurovskij var där och att Sokolov var på de vitas sida. Resonemanget är enkelt och till viss del underbyggt.

C-kvalitet: Eleven använder källkritiska begrepp för att väga källornas styrkor mot svagheter och kopplar bedömningen till frågan om vad som hände. Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt.

A-kvalitet: Eleven visar att en källa kan vara trovärdig för en fråga men inte för en annan, ser att källornas motsatta tendenser gör deras gemensamma uppgifter starkare och använder DNA-analysen för att pröva källorna mot varandra. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt.

Exemplen i korthet: A – den sovjetiska staten gjorde Lenin till en nästan helig grundargestalt för att ge sitt styre legitimitet; att mausoleet står kvar visar att det arvet inte har gjorts upp med. B – demonstranter använde statyn som symbol för förtrycket, och rivningen blev ett sätt att ta avstånd från det sovjetiska systemet. C – kyrkan lyfte fram familjen som martyrer och stärkte därmed både sin egen roll och bilden av det gamla, kristna Ryssland. D – dagens säkerhetstjänster knyter an till Tjekan som ursprung och gör den till en tradition att vara stolt över.

E-kvalitet: Eleven beskriver vem som använder historien och ger ett enkelt exempel på syfte. Resonemanget om historiebruk är enkelt och till viss del underbyggt.

C-kvalitet: Eleven förklarar hur historien används för att skapa identitet eller legitimera makt, och ser i uppgift 10 att synen på Tjekan har skiftat mellan 1991 och i dag. Resonemanget är utvecklat och relativt väl underbyggt.

A-kvalitet: Eleven visar att samma historia används av olika aktörer för motsatta syften, och kopplar förändringarna till maktförhållanden i samhället. Resonemanget är välutvecklat och väl underbyggt.