Prov: Ryska revolutionen
Lärarmaterial för historia i årskurs 8–9
Prov om ryska revolutionen
Fyra korta, fristående provdelar som bygger på avsnittet om ryska revolutionen på SO-portalen. Facit, bedömningsanvisningar och en matris kopplad till Lgr22 finns längre ner. Sidan är skriven för dig som undervisar.
Provet följer revolutionen i den ordning eleverna har mött den i materialet. Det börjar hos de människor som var missnöjda vintern 1917, fortsätter med kedjan av händelser från krigsnederlagen till oktoberkuppen, frågar sedan vad som blev av bolsjevikernas löften och slutar vid ett fotografi som skrevs om i efterhand. Varje del prövar ett eget betygskriterium, så du kan ge hela provet eller bara de delar som passar det ni har arbetat med.
Uppgifterna utgår från texterna i Ryska revolutionen 1917 och de fyra fördjupningarna om Lenin och bolsjevikerna, inbördeskriget, mordet på tsarfamiljen och Tjekan. Den som har läst dem har det som behövs. Det lilla som går utöver texterna, åren 1918–1922 i del C och Trotskijs öde efter 1924 i del D, står i själva uppgifterna.
Dela inte den här länken med eleverna. Sidan innehåller facit. Kopiera i stället elevtexten i de delar du vill använda till ett eget provdokument eller en uppgift i lärplattformen. Varje elevtext är tydligt avgränsad och har en egen kopieringsknapp.
Delarna och vad de prövar
Hela provet ger 43 poäng och tar ungefär 70 minuter. En enskild del tar 15–20 minuter. Poängen är ett stöd för rättningen, men betyget sätts utifrån matrisen, eftersom det är kvaliteten i resonemangen som skiljer E, C och A åt.
| Del | Innehåll | Betygskriterium som prövas | Poäng |
|---|---|---|---|
| A. Fyra röster | Missnöjda grupper vintern 1917, bolsjevikernas slagord och centrala begrepp | Kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter samt användning av historiska begrepp | 9 |
| B. Kedjan och vägskälet | Händelseförloppet 1915–1917, långsiktiga och utlösande orsaker, en kontrafaktisk fråga | Resonemang om orsaker och konsekvenser | 12 |
| C. Löftena | Fred, jord, bröd och makt åt sovjeterna, jämfört med vad som hände 1918–1922 | Resonemang om kontinuitet och förändring | 10 |
| D. Mannen på trappan | Ett fotografi från 1920 och den retuscherade versionen av samma bild | Källkritiska resonemang samt resonemang om hur historia används | 12 |
Del A: Fyra röster vintern 1917
Revolutionen började inte med ett parti utan med människor som inte orkade mer. Del A ger eleven fyra påhittade men typiska röster från vintern 1916–1917 och frågar vem som skulle lyssna på vilket löfte. Uppgiften prövar om eleven vet vilka grupper som var missnöjda och varför, och om begreppen från avsnittet går att använda i ett sammanhang och inte bara återge som definitioner. Den fjärde rösten tillhör en officer och godsägare, och han finns där för att eleven ska se att revolutionen också hade förlorare som skulle komma att slåss emot den.
Del A: Fyra röster vintern 1917
Här är fyra personer som levde i Ryssland vintern 1916–1917. Personerna är påhittade, men det de berättar om hände många människor på riktigt.
Anna, 34 år, arbetar på en textilfabrik i Petrograd
”Jag ställer mig i brödkön innan det blir ljust, och ibland tar brödet slut innan det blir min tur. Min man har varit vid fronten i två år. Lönen är densamma som förut, men mjölet kostar flera gånger mer.”
Pjotr, 19 år, soldat vid östfronten
”Vi har fått order om ett nytt anfall. Hälften av oss saknar ordentliga kängor, och den som klagar får stryk av officerarna. Tusentals av mina kamrater har dött. Jag förstår inte varför vi ska dö för tsaren.”
Ivan, 52 år, bonde i en by utanför Tambov
”Min familj har brukat samma jord i generationer, men den bästa marken ägs fortfarande av godsägaren. Båda mina söner är inkallade, och nu kräver staten dessutom vår säd till armén.”
Aleksandr, 45 år, officer och godsägare
”Tsaren har tagit befälet vid fronten själv och lämnat huvudstaden åt kejsarinnan, som länge lyssnade mer på munken Rasputin än på sina ministrar. Men det finns något som är värre än en svag tsar: om folket på gatan tar makten förlorar jag allt jag äger.”
A1. Under 1917 lovade bolsjevikerna fred, jord, bröd och all makt åt sovjeterna. Välj det löfte som du tror lockade Anna, Pjotr och Ivan mest. Välj ett löfte för varje person och motivera med något som personen säger. 3 p
A2. Efter revolutionen bröt ett inbördeskrig ut mellan de röda och de vita. Vem av de fyra personerna är mest trolig att slåss på de vitas sida? Förklara vad han skulle förlora om bolsjevikerna vann. 2 p
A3. Förklara vad de fyra begreppen betyder. Skriv sedan en mening för varje begrepp där du använder det om någon av de fyra personerna eller om något de upplever. 4 p
- tsarens envälde
- sovjet
- bolsjevik
- den provisoriska regeringen
Del B: Kedjan och vägskälet
Del B handlar om orsaker, och den gör det i två steg. Först ska eleven lägga åtta händelser i ordning och förklara hur några av dem hänger ihop. Händelserna saknar årtal med flit, så att ordningen måste byggas av förståelse och inte av att sortera siffror. Sedan kommer vägskälet, en kontrafaktisk fråga om vad som hade hänt om den provisoriska regeringen hade slutit fred sommaren 1917. Den frågan har inget rätt svar, men den blottlägger direkt om eleven förstår vilken roll kriget spelade för bolsjevikernas framgång, och den ger utrymme för just de välutvecklade resonemang som skiljer A från C.
Del B: Kedjan och vägskälet
Här är åtta händelser från åren före och under revolutionen. De står i fel ordning.
- A Bolsjevikerna tar över viktiga platser i Petrograd och arresterar den provisoriska regeringen i Vinterpalatset.
- B Tsar Nikolaj II bestämmer sig för att själv ta befälet över armén vid fronten.
- C Kvinnor i Petrograd demonstrerar för bröd, strejkerna sprider sig och soldaterna vägrar skjuta på folket.
- D Lenin återvänder till Ryssland och kräver fred och all makt åt sovjeterna.
- E General Kornilov försöker ta makten. Bolsjevikerna får vapen för att stoppa honom och lämnar aldrig tillbaka dem.
- F Tsaren avgår och en provisorisk regering tar över.
- G Den provisoriska regeringen bestämmer att Ryssland ska fortsätta kriget mot Tyskland.
- H Den ryska armén förlorar stora slag och hundratusentals soldater mot Tyskland.
B1. Skriv bokstäverna i den ordning händelserna inträffade. 2 p
B2. Välj tre händelser som följer direkt efter varandra i din ordning. Förklara hur den första händelsen bidrog till den andra, och hur den andra bidrog till den tredje. Använd gärna uttryck som ”eftersom”, ”det ledde till att” och ”därför”. 4 p
B3. Historiker skiljer mellan långsiktiga orsaker, som byggts upp under lång tid, och utlösande orsaker, som sätter igång själva händelsen. Vilken av de åtta händelserna var den utlösande orsaken till att tsaren föll? Ge också ett exempel på en långsiktig orsak till revolutionen som inte finns med bland händelserna, och förklara varför den var viktig. 2 p
B4. Vägskälet. Tänk dig att den provisoriska regeringen i stället hade slutit fred med Tyskland sommaren 1917. Hade bolsjevikerna ändå kunnat ta makten i oktober? Ta ställning och ge minst två skäl. Visa också att du förstår vad som talar emot din slutsats. 4 p
Del C: Vad blev det av löftena?
Där del A frågar vem löftena lockade, frågar del C vad som hände med dem. Eleven får sju korta faktarutor om åren 1917–1922 och ska avgöra om varje löfte hölls, hölls delvis eller bröts. Poängen med uppgiften är att flera löften faktiskt uppfylldes en kort tid, och att det är först när man följer dem några år framåt som bilden vänder. Den andra uppgiften flyttar blicken från löftena till en vanlig bonde och ber eleven jämföra 1913 med 1922. Det är där kriteriet om kontinuitet och förändring prövas på allvar, eftersom den som bara ser förändring har missat hälften.
Del C: Vad blev det av löftena?
Hösten 1917 lovade bolsjevikerna fred, jord, bröd och all makt åt sovjeterna. Här är sju faktarutor om vad som hände under de följande åren.
- F1 I mars 1918 slöt bolsjevikerna fred med Tyskland i Brest-Litovsk. Ryssland fick lämna ifrån sig stora områden i väster, bland annat Baltikum, Polen och Ukraina.
- F2 Sommaren 1918 bröt ett inbördeskrig ut mellan de röda och de vita. Det varade till 1921 och kostade miljontals människor livet.
- F3 Ett av bolsjevikernas första beslut, dekretet om jorden, gav bönderna rätt att ta över godsägarnas mark.
- F4 Under inbördeskriget tog staten böndernas säd med tvång för att föda armén och städerna. 1921–1922 drabbades området kring floden Volga av en hungersnöd där miljontals människor dog.
- F5 I november 1917 hölls val till en konstituerande församling som skulle bestämma hur Ryssland skulle styras. Bolsjevikerna fick ungefär en fjärdedel av rösterna. När församlingen samlades i januari 1918 stängde bolsjevikerna den efter en dag.
- F6 I december 1917 grundades Tjekan, en hemlig polis som kunde arrestera och avrätta människor utan rättegång.
- F7 År 1921 gjorde sjömännen på marinbasen Kronstadt uppror. De hade stött bolsjevikerna 1917, men nu krävde de fria val till sovjeterna. Upproret slogs ned av Röda armén.
C1. Gör en tabell med de fyra löftena: fred, jord, bröd och all makt åt sovjeterna. Skriv vilka faktarutor som hör till varje löfte. Bedöm sedan om löftet hölls, hölls delvis eller bröts, och motivera kort. 4 p
C2. Jämför livet för en vanlig rysk bonde år 1913, före första världskriget, med livet år 1922. Beskriv minst en sak som förändrades och minst en sak som förblev sig lik. Förklara varför det blev så. 4 p
C3. Någon har påstått att revolutionen ”bytte ut en envåldshärskare mot ett envåldsparti”. Förklara vad påståendet betyder och om du håller med. Använd minst en av faktarutorna. 2 p
Del D: Mannen på trappan
Den 5 maj 1920 fotograferades Lenin när han talade till soldater på väg till kriget mot Polen. På trappan bredvid talarstolen stod Lev Trotskij och Lev Kamenev. Under Stalins tid trycktes samma bild med de två männen borttagna, och i deras ställe syns några trappsteg i trä. Bildparet är ett av de mest kända exemplen på sovjetisk bildförfalskning, och det passar ett prov eftersom det prövar två kriterier samtidigt. Eleven måste resonera om vad en källa kan och inte kan användas till, och om varför makthavare vill ändra bilden av det förflutna.
Den viktigaste insikten i delen är den som krävs för A: att den förfalskade bilden inte är en dålig källa, bara en källa till något annat. Den säger ingenting sant om 1920, men den säger mycket om 1930-talet. Visa gärna bilderna stora på tavlan när eleverna skriver. I elevtexten står källorna som ord, så att uppgiften fungerar även om bilderna inte följer med när du kopierar.
.jpg)
Del D: Mannen på trappan
Källa 1. Den 5 maj 1920 höll Lenin ett tal på Sverdlovtorget i Moskva. Han talade till soldater i Röda armén som skulle skickas till kriget mot Polen. Fotografen Grigorij Goldstein tog en bild av talet. På trappan till höger om talarstolen står Lev Trotskij, som hade planerat oktoberrevolutionen och byggt upp Röda armén, och Lev Kamenev, en annan av bolsjevikernas ledare.
Källa 2. Samma fotografi så som det trycktes i Sovjetunionen under Stalins tid. Trotskij och Kamenev är borta. Där de stod syns nu några trappsteg i trä.
Bakgrund. Lenin dog 1924 och Josef Stalin blev landets ledare. Trotskij förlorade maktkampen mot Stalin. Han uteslöts ur partiet 1927, tvingades lämna landet och mördades i Mexiko 1940 på Stalins order. Kamenev dömdes i en uppvisningsrättegång och avrättades 1936.
D1. Vad har ändrats mellan källa 1 och källa 2? Vem gjorde troligen ändringen? 2 p
D2. Varför ville makthavarna i Sovjetunionen att Trotskij skulle försvinna ur bilden? Använd det du vet om vad Trotskij gjorde 1917–1921. 3 p
D3. En historiker vill ta reda på vilka som stod nära Lenin år 1920. Vilken av källorna är mest användbar för den frågan, och varför? Är källa 2 värdelös för en historiker? Förklara vilken annan historisk fråga källa 2 kan hjälpa till att besvara. 3 p
D4. Sovjetiska filmer visade senare stormningen av Vinterpalatset i oktober 1917 som en stor och dramatisk strid med tusentals deltagare. I verkligheten gick det ganska lugnt till. Varför ville makthavarna ändra bilden av revolutionen i efterhand? Använd både fotografiet och Vinterpalatset som exempel. Ge också ett exempel från vår egen tid där bilder eller historia används för att påverka hur människor tänker. 4 p
Bedömningsmatris
Matrisen följer de betygskriterier i historia som provet prövar och använder kursplanens progressionsord. Varje rad anger vilket kriterium den gäller och vilka uppgifter som ger underlag. Om du bara ger några av delarna bedömer du bara de rader som hör till dem.
| Kriterium och underlag | E | C | A |
|---|---|---|---|
| Kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter A1, A2, B1 |
Eleven visar grundläggande kunskaper. Löftena kopplas till rimliga personer och händelserna läggs i en ordning som i stort sett stämmer. | Eleven visar goda kunskaper. Valen motiveras med vad personen faktiskt säger, och eleven förklarar varför officeren och godsägaren hade mest att förlora. | Eleven visar mycket goda kunskaper. Eleven visar att samma revolution betydde olika saker för olika grupper, till exempel att jord var viktigast för bonden men bröd för arbeterskan i staden. |
| Användning av historiska begrepp A3 |
Eleven använder begreppen på ett i huvudsak fungerande sätt. Förklaringarna är korta och meningarna passar i stort sett personerna. | Eleven använder begreppen på ett relativt väl fungerande sätt och skiljer tydligt mellan sovjeterna och den provisoriska regeringen. | Eleven använder begreppen på ett väl fungerande sätt och visar hur de hänger ihop, till exempel att sovjeterna och den provisoriska regeringen delade på makten under 1917. |
| Resonemang om orsaker och konsekvenser B2, B3, B4 |
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang. Kedjan har sambandsord, men länkarna är mest påståenden. I vägskälet finns ett skäl. | Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven förklarar hur en händelse påverkade nästa, skiljer långsiktiga från utlösande orsaker och ger två skäl i vägskälet. | Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven visar att flera orsaker samverkade, väger dem mot varandra och bemöter i vägskälet det som talar emot den egna slutsatsen. |
| Resonemang om kontinuitet och förändring C1, C2, C3 |
Eleven för enkla resonemang. Löftena bedöms med stöd i någon faktaruta, och eleven nämner en förändring och något som var sig likt. | Eleven för utvecklade resonemang. Eleven ser att flera löften hölls en kort tid men sedan bröts, och förklarar varför bondens liv förändrades och varför något förblev detsamma. | Eleven för välutvecklade resonemang. Eleven visar att förändringen på ytan, med ny makt och ny ideologi, dolde en kontinuitet i hur makten utövades, till exempel envälde, hemlig polis och att staten tog böndernas säd. |
| Källkritiska resonemang om användbarhet D1, D3 |
Eleven beskriver vad som har ändrats och för ett enkelt resonemang om att källa 1 är mer användbar för frågan om 1920. | Eleven för ett utvecklat resonemang om varför källa 2 inte kan användas för frågan om 1920, med koppling till vem som ändrade bilden och när. | Eleven för ett välutvecklat resonemang och visar att källa 2 är en bra källa till en annan fråga, nämligen hur makten under Stalin ville att historien skulle se ut. |
| Resonemang om hur historia används D2, D4 |
Eleven för enkla resonemang om att makthavarna ville dölja Trotskij och ge ett exempel från nutiden. | Eleven för utvecklade resonemang och kopplar förfalskningen till maktkampen efter Lenin och till att Trotskijs roll i revolutionen hotade Stalins bild av sig själv. | Eleven för välutvecklade resonemang och visar vad fotografiet och Vinterpalatset har gemensamt: berättelsen om revolutionen gjordes om för att ge den nya makten legitimitet. Nutidsexemplet jämförs med de historiska exemplen. |
Facit och bedömningsanvisningar
Anvisningarna beskriver vad ett fullgott svar innehåller och hur poängen fördelas. Många uppgifter har flera rimliga svar, så poängen går till resonemanget och inte till ett visst ord.
Del A
- A1 (3 p)
En poäng per person där löftet är rimligt och motiveras med något personen säger. Troligast: Anna och bröd (brödköerna, priset på mjöl), Pjotr och fred (anfallen, de döda kamraterna), Ivan och jord (godsägarens mark). Andra val godkänns om motiveringen håller, till exempel fred för Anna eftersom hennes man är vid fronten, eller fred för Ivan eftersom sönerna är inkallade.
- A2 (2 p)
En poäng för Aleksandr och en poäng för en förklaring av vad han förlorar: sin mark och egendom, sin ställning som officer och det samhälle där adel och godsägare hade makt. Han säger själv att han förlorar allt om folket tar makten.
- A3 (4 p)
En poäng per begrepp där både förklaringen och meningen fungerar. Tsarens envälde: tsaren hade all politisk makt utan fria val eller ett parlament som kunde kontrollera honom. Sovjet: ryska ordet för råd, som arbetare och soldater bildade för att styra i fabriker och på gator. Bolsjevik: medlem i Lenins parti som ville ta makten genom revolution. Den provisoriska regeringen: den tillfälliga regeringen som tog över när tsaren avgick och som fortsatte kriget. Exempel på mening: ”Pjotr och de andra soldaterna i Petrograd valde representanter till en sovjet som krävde att kriget skulle ta slut.”
Del B
- B1 (2 p)
Rätt ordning: H, B, C, F, G, D, E, A. Ordningen G, D och ordningen D, G godkänns båda, eftersom den provisoriska regeringen höll fast vid kriget både före och efter att Lenin kom tillbaka. Två poäng för helt rätt ordning. En poäng om högst två händelser har bytt plats med varandra.
- B2 (4 p)
Två poäng per länk i kedjan. En poäng för ett samband som stämmer och en poäng för att eleven förklarar hur det verkade. Exempel på full poäng: ”Eftersom armén förlorade stora slag tog tsaren själv befälet. Det ledde till att han fick skulden för varje nederlag och att kejsarinnan och Rasputin fick styra hemma, vilket gjorde folk ännu argare. När det sedan inte fanns bröd i Petrograd gick kvinnorna ut på gatorna, och soldaterna var så trötta på tsaren att de vägrade skjuta.”
- B3 (2 p)
En poäng för C som den utlösande orsaken. En poäng för en långsiktig orsak som inte finns i listan, till exempel fattigdom och jordbrist bland bönderna, de stora klasskillnaderna, att tsaren styrde utan fria val, eller att arbetarna i de nya fabriksstäderna levde under svåra villkor. Förklaringen ska visa varför orsaken byggde upp missnöje under lång tid.
- B4 (4 p)
Båda ståndpunkterna kan ge full poäng. En poäng för en tydlig ståndpunkt, en poäng per skäl upp till två, och en poäng för ett motargument som eleven tar på allvar.
För att bolsjevikerna inte hade tagit makten talar att kriget var deras starkaste argument. Utan kriget hade soldaterna inte haft samma skäl att stödja dem, och Kornilovs kupp som gav dem vapen hade kanske aldrig ägt rum. För att de ändå kunde ha tagit makten talar att jordfrågan och bristen på bröd fanns kvar, att Lenin var fast besluten att ta makten och att bolsjevikerna var välorganiserade. En fred hade dessutom inneburit stora landförluster, vilket kunde ha gjort regeringen ännu svagare.
Del C
- C1 (4 p)
En poäng per löfte med rimlig koppling och bedömning.
Fred: hölls delvis. Kriget mot Tyskland tog slut (F1), men priset var stora landområden, och kort därefter började inbördeskriget (F2). Jord: hölls delvis. Bönderna fick godsägarnas mark (F3), men staten tog deras säd med tvång (F4). Bröd: bröts. Hungersnöden 1921–1922 var värre än bristen 1917 (F4). All makt åt sovjeterna: bröts. Den valda församlingen stängdes (F5), Tjekan kunde avrätta utan rättegång (F6) och när Kronstadtsjömännen krävde fria val till sovjeterna slogs de ned (F7). Makten låg hos partiet, inte hos sovjeterna.
En elev som bedömer fred eller jord som hållet ska ändå få poäng om motiveringen håller för den tid eleven skriver om.
- C2 (4 p)
En poäng för en förändring, en poäng för något som förblev sig likt, och två poäng för förklaringar av varför. Förändringar: tsaren och godsägarna var borta, bonden fick mer mark, en ny ideologi och nya ledare styrde. Det som förblev sig likt: bonden var fortfarande fattig och kunde svälta, en liten grupp bestämde utan fria val, staten tog böndernas säd, och det fanns en polis som förföljde motståndare. Den som känner till att tsaren också hade en hemlig polis, Ochrana, kan använda det, men det krävs inte.
- C3 (2 p)
En poäng för att förklara påståendet: tsaren styrde ensam, och efter revolutionen styrde ett enda parti utan att folket kunde välja bort det. En poäng för ett ställningstagande som stöds av minst en faktaruta, till exempel F5 eller F7. Den som inte håller med kan peka på att bolsjevikerna faktiskt genomförde saker som bönder och arbetare hade krävt, som dekretet om jorden, och får poäng om resonemanget stöds av en faktaruta.
Del D
- D1 (2 p)
En poäng för att Trotskij och Kamenev har tagits bort och ersatts av trappsteg. En poäng för att ändringen troligen gjordes av sovjetiska censorer eller statens propaganda på uppdrag av makten under Stalin.
- D2 (3 p)
En poäng för att Trotskij var Stalins rival och fiende. En poäng för hans roll 1917–1921: han planerade oktoberkuppen och byggde upp Röda armén som vann inbördeskriget. En poäng för att förklara sambandet, alltså att en person med så stor roll i revolutionen gjorde det svårt för Stalin att framställa sig själv som Lenins självklara arvtagare, och att Trotskij som förrädare inte fick finnas med i den officiella historien.
- D3 (3 p)
En poäng för att källa 1 är mest användbar för frågan om 1920, eftersom den är tagen samma dag och inte har ändrats. En poäng för att källa 2 inte går att använda för den frågan, eftersom den har ändrats i efterhand. En poäng för att källa 2 ändå är värdefull för en annan fråga, till exempel hur Stalinregimen använde bilder för att skriva om historien eller vilka personer som var i onåd under 1930-talet.
- D4 (4 p)
En poäng för syftet: makthavarna ville ge revolutionen och sig själva en berättelse som gav legitimitet, med en heroisk seger och de rätta hjältarna. En poäng för fotografiet som exempel och en poäng för Vinterpalatset som exempel. En poäng för ett nutida exempel som förklaras, till exempel manipulerade eller AI-skapade bilder i politisk propaganda, statliga läroböcker som tonar ned obekväma händelser, eller statyer och gatunamn som byts ut när en ny regim tar över.
Förslag på hur delarna kan kombineras
Hela provet ger 43 poäng och täcker alla sex raderna i matrisen. Räkna med ungefär 70 minuter.
Revolutionens orsaker, del A och B, ger 21 poäng och passar som en kortare skrivning efter de första lektionerna. Fokus ligger på kunskaper, begrepp och orsaker.
Vad blev revolutionen?, del C och D, ger 22 poäng och prövar kontinuitet och förändring, källor och historiebruk. Den kombinationen passar när klassen har läst om inbördeskriget och Tjekan.
Del D ensam fungerar som en källövning på en lektion. Visa bilderna stora, låt eleverna jämföra dem i par innan de skriver, och avsluta med samtal om vilka bilder som ändras i dag.
Källor och bildreferenser
Källor
- SO-portalen: Ryska revolutionen 1917: Orsaker och konsekvenser, med fördjupningarna Lenin och bolsjevikerna, Röda mot vita, Massakern i källaren och Tjekan. Provets underlag.
- Figes, Orlando (1996). A People’s Tragedy: The Russian Revolution 1891–1924. London: Jonathan Cape.
- Smith, S. A. (2017). Russia in Revolution: An Empire in Crisis, 1890–1928. Oxford: Oxford University Press.
- King, David (1997). The Commissar Vanishes: The Falsification of Photographs and Art in Stalin’s Russia. New York: Metropolitan Books.
- Populär Historia: Ryska inbördeskriget 1918–22.
- Utrikespolitiska institutet, Utrikesmagasinet (2017): Ryska revolutionen – oundviklig och katastrofal.
- Skolverket: Kursplan och betygskriterier i historia för grundskolan, Lgr22. skolverket.se.
Bildreferenser
- Källa 1: Grigorij Goldstein, Lenin talar på Sverdlovtorget i Moskva, 5 maj 1920, originalversionen. Public domain. Wikimedia Commons: File:Lenin-Trotsky 1920-05-20 Sverdlov Square (original).jpg.
- Källa 2: Samma fotografi i retuscherad sovjetisk version där Trotskij och Kamenev har tagits bort. Public domain. Wikimedia Commons: File:Lenin Speeching in Moskow, 1920-05-01 Where is Trotski?.jpg.
.jpg){kind=link}
