Fem lektioner om hur tsarväldet föll, hur bolsjevikerna tog makten och vad det kostade – med en avslutande skriftlig examination.
Planeringen följer ämnesområdet Ryska revolutionen på SO-portalen, med en lektion per sida. Varje lektion har sin egen form: den första bygger på orsaksanalys, den andra på en tidslinje, den tredje på kartan, den fjärde på källkritik och den femte på begrepp och jämförelse med dagens rättsstat. Du kan köra alla fem i följd eller plocka de lektioner som passar din grupp.
Tyngdpunkten ligger på elevernas eget arbete. Varje elev för en orsakslogg – ett eget dokument där hen efter varje lektion skriver in sin viktigaste slutsats. Loggen blir sedan elevens underlag till examinationen.
Två saker att ha med sig in i området. Ryssland använde den julianska kalendern fram till februari 1918, därför inträffade ”oktoberrevolutionen” den 7 november enligt vår kalender – en bra detalj att ta upp när eleverna fastnar på datum. Lektion 4 och 5 handlar om mord och statsterror; förbered gruppen och håll fokus på att förklara varför det hände snarare än på detaljer om våldet.
Koppling till Lgr22
Ur det centrala innehållet i historia för årskurs 7–9:
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
Förintelsen och Gulag.
Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
Orsaksanalys. Eleverna gissar först, läser sedan och reviderar till sist sin egen förklaring – så att de ser hur deras bild förändras när de får mer fakta.
Hur kan en kejsare som styrt ett av världens största riken tvingas avgå efter drygt en vecka av protester?
Så går lektionen: frågan på tavlan, eget orsaksträd med gissningar, läsning av sidan, revidering av trädet och ett kort skriftligt ställningstagande.
Rita ett orsaksträd med tre rötter – politiska, ekonomiska och sociala orsaker – och skriv in en egen gissning i varje rot innan du läser. Fyll sedan på med fakta från sidan i en annan färg.
Dela upp orsakerna du hittat i långsiktiga (sådant som funnits i årtionden) och kortsiktiga (sådant som hände 1914–1917). Skriv minst tre av varje sort.
Välj den orsak du tror vägde tyngst och skriv 6–8 meningar där du använder ”eftersom”, ”vilket ledde till” och ”utan detta hade …”. Skriv in din slutsats i orsaksloggen.
Att samtala om
Hade tsarväldet fallit även utan första världskriget?
Är det rimligt att ge en enskild ledare skulden när ett helt system kollapsar?
Frågebatteri – 12 frågor
Vilket år föll tsarväldet i Ryssland?
Vad hette Rysslands sista tsar?
Vad betyder det att en regent abdikerar?
I vilken stad började protesterna i februari 1917?
Vilka två maktcentrum delade på makten efter februarirevolutionen?
Vad var en sovjet?
Ge två exempel på hur första världskriget försvagade Ryssland.
Hur levde de flesta bönder i Ryssland i början av 1900-talet?
Vad hände under ”blodiga söndagen” 1905?
Vad är skillnaden mellan februarirevolutionen och oktoberrevolutionen?
Nämn en långsiktig och en kortsiktig orsak till revolutionen.
Vilka konsekvenser fick revolutionen för Ryssland under de närmaste åren?
2 Lenin och bolsjevikerna
Tidslinje och vändpunkter. Eleverna följer hur ett litet parti tog makten på åtta månader och letar efter de ögonblick då historien kunde ha gått åt ett annat håll.
Hur kunde ett litet parti, vars ledare satt i exil i Schweiz i februari, styra från Petrograd i november?
Så går lektionen: gemensam genomgång av sidans tidslinje, eget tidslinjearbete, markering av vändpunkter och till sist ett skriftligt svar på sidans dilemma.
Gör en egen tidslinje över 1917 med minst sex händelser: februarirevolutionen, Lenins återkomst och aprilteserna, julidagarna, Kornilovaffären, oktoberrevolutionen och upplösningen av den konstituerande församlingen i januari 1918. Använd gärna portalens Tidslinjegenerator.
Markera de två händelser du anser vara vändpunkter och skriv två meningar under var och en om varför just den ändrade riktningen.
Ta ställning i sidans dilemma skriftligt. Skriv först ditt svar och sedan det starkaste motargument du kan komma på. Avsluta med en rad i orsaksloggen.
Att samtala om
Vann bolsjevikerna makten för att de var starka, eller för att alla andra var svaga?
Var parollen ”Fred, jord och bröd” ett löfte eller ett sätt att vinna makt – och kan den ha varit båda?
Frågebatteri – 12 frågor
Var befann sig Lenin när februarirevolutionen bröt ut?
Hur tog sig Lenin tillbaka till Ryssland 1917, och varför hjälpte Tyskland till?
Vad krävde Lenin i aprilteserna?
Vad betydde parollen ”Fred, jord och bröd” för soldater, bönder och arbetare?
Vilka var mensjevikerna, och hur skilde de sig från bolsjevikerna?
Vad hände under julidagarna 1917?
Vem var Aleksandr Kerenskij?
Hur gynnade Kornilovaffären bolsjevikerna?
Vilken roll spelade Lev Trotskij i oktoberrevolutionen?
Vilken byggnad i Petrograd intogs natten till den 26 oktober 1917?
Varför inträffade ”oktoberrevolutionen” i november enligt vår kalender?
Vad hände med den konstituerande församlingen i januari 1918?
3 Röda mot vita
Karta och jämförelse. Inbördeskriget blir begripligt först när eleverna ser var de röda satt och var de vita kom ifrån – geografin förklarar en stor del av utgången.
De vita hade stöd från flera stormakter och officerare med lång krigserfarenhet. Ändå förlorade de. Hur gick det till?
Så går lektionen: kartan först, sedan läsning av sidan med jämförelsetabellen bredvid, och sist en skriftlig förklaring.
Markera Moskva och Petrograd på blindkartan, skugga området som de röda kontrollerade 1919 och rita pilar för de vita arméernas anfall från Sibirien, från söder och från nordväst.
Gör en jämförelsetabell med raderna ledare, mål, stöd bland befolkningen, geografi och hjälp utifrån – en kolumn för de röda och en för de vita.
Skriv en förklaring på 8–10 meningar till varför de röda vann, med minst tre orsaker. Avsluta med meningen ”Den viktigaste orsaken var …, eftersom …” och för in den i orsaksloggen.
Att samtala om
Vilka förlorade mest på inbördeskriget – de som stred eller de som inte valde sida?
Går det att förklara de rödas seger utan att tala om terror och tvång?
Frågebatteri – 12 frågor
Vilka år pågick ryska inbördeskriget?
Vilka var de röda, och vad ville de?
Vilka olika grupper räknades till de vita?
Vem byggde upp Röda armén?
Nämn två ledare på den vita sidan.
Vilka länder skickade trupper till Ryssland under kriget?
Vad var den tjeckoslovakiska legionen?
Vad innebar krigskommunismen för bönderna?
Varför var järnvägarna och kontrollen över centrala Ryssland viktiga för de röda?
Varför hade de vita svårt att samarbeta med varandra?
Vad hände i Kronstadt 1921, och varför var det besvärande för bolsjevikerna?
Vilka följder fick inbördeskriget för befolkningen?
4 Mordet i källaren
Källkritik. I stället för att börja med berättelsen börjar lektionen med frågan hur vi alls kan veta något om ett mord som skulle hållas hemligt.
Varför dödar man en tsar som redan har abdikerat – och hans barn?
Så går lektionen: eleverna funderar först på vilka spår ett hemligt mord lämnar, läser sedan sidan och arbetar sist med att skilja fakta från tolkning.
Innan du läser: lista vilka spår ett mord som skulle hållas hemligt år 1918 kan ha lämnat efter sig. Jämför sedan din lista med de källor som nämns på sidan.
Rangordna tre sorters källor – mördarnas egna redogörelser, DNA-analyser från 1990- och 2000-talet och berättelser från personer som påstod sig vara överlevande – efter trovärdighet. Motivera med begreppen närhet, beroende och tendens.
Förklara bolsjevikernas motiv i egna ord. Skriv två meningar som är fakta och två som är tolkningar, och markera vilka som är vilka. För in din viktigaste slutsats i orsaksloggen.
Att samtala om
Varför levde myten om att Anastasia överlevde kvar i över sjuttio år?
Rysk-ortodoxa kyrkan helgonförklarade familjen år 2000. Vad säger det om hur historien används i dagens Ryssland?
Frågebatteri – 12 frågor
I vilken stad hölls familjen Romanov fången sommaren 1918?
Vilken natt mördades familjen?
Vilka dödades förutom tsaren och tsarinnan?
Vem ledde avrättningen?
Varför ville bolsjevikerna inte att tsarfamiljen skulle kunna befrias?
Vilka styrkor närmade sig Jekaterinburg i juli 1918?
Hur försökte mördarna dölja vad som hänt?
När hittades kvarlevorna, och hur kunde man fastställa vilka de var?
Vilka två barns kvarlevor hittades först 2007?
Vem var Anna Anderson?
Vad visade DNA-tester om hennes påstående?
Vad hände med Ipatievs hus, där mordet skedde?
5 Tjekan – Lenins hemliga polis
Begrepp och jämförelse. Lektionen börjar i nutid och går baklänges till 1917, för att sedan ställa Tjekans metoder mot hur en rättsstat fungerar.
Revolutionen lovade frihet. Varför grundade den en hemlig polis bara sex veckor efter maktövertagandet?
Så går lektionen: baklänges-tidslinje från dagens Ryssland, läsning av sidan med begreppsarbete, och sist en jämförelse med portalens sida om rättssäkerhet.
Gör en tidslinje baklänges: FSB (1995), KGB (1954), NKVD (1934), GPU (1922) och Tjekan (1917). Skriv en mening vid varje steg om vad som förändrades och vad som levde vidare.
Förklara begreppen röd terror, statsterror och klassfiende med egna ord, med ett exempel från sidan för varje begrepp.
Gör en tabell med fyra rader – vem får gripa någon, rätt till försvar, domstol och straff – och fyll i hur det fungerade under Tjekan och hur det fungerar i en rättsstat. För in din slutsats i orsaksloggen.
Att samtala om
Kan en regering någonsin försvara att den ställer sig över lagen för att ”skydda revolutionen” eller landet?
Varför räcker det ibland att människor tror att de blir övervakade?
Frågebatteri – 12 frågor
När grundades Tjekan?
Vem var Tjekans förste ledare?
Vad stod namnet Tjeka för?
Vilken händelse i augusti 1918 utlöste den röda terrorn?
Vilka grupper räknades som revolutionens fiender?
Vilka metoder använde Tjekan?
Varför behövdes ingen domstol innan någon straffades?
Vad är skillnaden mellan en vanlig polis och en politisk polis?
Vilka organisationer tog över efter Tjekan?
Hur hänger Tjekan och dess efterföljare ihop med Gulaglägren?
Vad hände med statyn av Feliks Dzerzjinskij i Moskva i augusti 1991?
Ryssland firar fortfarande säkerhetstjänsternas dag den 20 december. Varför just det datumet?
Examination – Revolutionens pris
Examinationen är en individuell skriftlig uppgift. Eleverna får använda sin orsakslogg men inga andra hjälpmedel.
Varför kunde bolsjevikerna ta makten 1917 och behålla den till 1921 – och vem fick betala priset?
Texten ska innehålla
minst tre orsaker, hämtade från olika lektioner och ordnade efter hur viktiga eleven bedömer att de var
minst två konsekvenser för olika grupper, till exempel bönder, arbetare, tsarfamiljen eller politiska motståndare
en källa från lektion 4 eller 5, med en kommentar om hur trovärdig den är och varför
en avslutande bedömning av om revolutionen höll de löften den gav 1917
Bedömningsstöd
Förmåga
E
C
A
Orsaker och konsekvenser
Nämner orsaker och konsekvenser och gör enkla kopplingar mellan dem.
Förklarar hur orsakerna hänger ihop och väger dem mot varandra.
Visar hur orsakerna påverkade varandra över tid och motiverar tydligt vilken som vägde tyngst.
Källor
Återger vad källan säger och gör en enkel bedömning.
Bedömer trovärdigheten med hjälp av källkritiska begrepp.
Resonerar om vad källan kan och inte kan svara på utifrån frågan.
Historiska begrepp
Använder några begrepp på ett i huvudsak korrekt sätt.
Använder begrepp som bolsjevik, sovjet och statsterror för att förklara.
Använder begreppen säkert och för att dra egna slutsatser.
Tips: Titta igenom orsaksloggarna efter lektion 3. Den som bara har skrivit fakta men ingen slutsats behöver en påminnelse då, inte vid examinationen – loggen är precis det som skiljer en uppräkning från en förklaring.
