Provträning: Industriella revolutionen

Stämpla in på skiftet. Sex stationer, en för varje del av provet, och ett stämpelkort som fylls i takt med att du blir klar.

År 1835 styrdes livet i en engelsk fabriksstad av klockan. Arbetarna stämplade in när fabriksvisslan ljöd och fick böter om de kom för sent. I dag är det du som stämplar in. Varje station tränar en förmåga som du behöver på provet: att hålla ordning på tiden, förklara orsaker, granska källor, se konsekvenser, förstå hur historia används och skriva ett eget resonemang.

Källorna och frågorna här är inte samma som på provet, men förmågorna är desamma. Vill du repetera innan du börjar kan du gå tillbaka till översikten om industriella revolutionen eller läsa texten och arbetsmaterialet. Lärare hittar upplägget i lektionsplaneringen.

Ditt stämpelkort

Ett hål stansas när du har gjort klart en station.

Tiden
Orsaker
Källor
Samband
Minnet
Skriv

0 av 6 stationer klara.

Station 1 · tränar provets del 1

Håll ordning på tiden

Händelserna nedan har hamnat i fel ordning. Flytta dem med knapparna tills den äldsta står överst och den senaste nederst. Tryck sedan på Kontrollera.

Marx och Engels ger ut Kommunistiska manifestet.1848
James Watt får patent på sin förbättrade ångmaskin.1769
Sågverksarbetare strejkar i Sundsvall.1879
Ludditerna börjar förstöra maskiner i norra England.1811
Adam Smith ger ut Nationernas välstånd.1776
Järnvägen mellan Liverpool och Manchester öppnar.1830
Soldater anfaller ett fredligt möte i Manchester, Peterloo.1819
Landsorganisationen, LO, bildas i Sverige.1898

Visa rätt ordning

1769 – Watts patent på ångmaskinen
1776 – Nationernas välstånd
1811 – Ludditerna börjar förstöra maskiner
1819 – Peterloo
1830 – Järnvägen Liverpool–Manchester
1848 – Kommunistiska manifestet
1879 – Sundsvallsstrejken
1898 – LO bildas

Knep: dela in tiden i tre skeden. Först maskinerna och idéerna (1760–1790), sedan oron och motståndet i Storbritannien (1810–1850) och sist arbetarrörelsen i Sverige (1870–1900).

Station 2 · tränar provets del 2

Varför just Storbritannien?

Svara på frågorna. Du får förklaringen direkt när du har valt. Titta extra noga på fråga 6, som tränar det som ger C- och A-poäng på provet: att förklara hur orsakerna hänger ihop.

1. Vilka två naturresurser fanns det gott om i Storbritannien och blev avgörande för industrin?

Kol drev ångmaskinerna och behövdes för att framställa järn. Att kol och järnmalm ofta låg nära varandra gjorde det billigare att bygga industrier.

2. Vad hände när godsägarna hägnade in den mark som byborna tidigare hade använt gemensamt?

Inhägnaderna gjorde jordbruket effektivare men tog försörjningen från många. De som flyttade till städerna blev arbetskraft i fabrikerna.

3. På vilket sätt var kolonierna viktiga för Storbritanniens industri?

Bomullen kom bland annat från slavplantagerna i Amerika. Kolonierna köpte sedan färdiga tyger, så de gav både råvaror och kunder.

4. Varför var det viktigt att det fanns mycket kapital i landet?

Kapital är pengar som investeras. Köpmän och banker som tjänat pengar på handeln kunde satsa dem i gruvor, fabriker och järnvägar.

5. Hur uppmuntrade patenten fler uppfinningar?

Med ett patent kunde ingen annan använda uppfinningen utan tillstånd. Det gjorde det lönsamt att uppfinna, som när James Watt tog patent på sin ångmaskin 1769.

6. Vilket av svaren är det bästa orsaksresonemanget?

Det första svaret räknar bara upp orsaker. Det andra visar hur två orsaker hänger ihop och vad de ledde till, i flera led. Sådana samband ger C- och A-poäng.

Station 3 · tränar provets del 3

Källverkstan

På provet ska du granska två källor som ger olika bilder av samma sak. Här tränar du på två övningskällor. De är påhittade för den här övningen men skrivna som källor från tiden hade kunnat se ut.

Övningskälla 1

Mina arbetare har det bättre än någonsin. De har tak över huvudet, lön varje vecka och slipper svälta ute på landet. Den som vill förkorta arbetsdagen vill i själva verket förstöra både min fabrik och deras arbeten.

Påhittat brev från en fabriksägare i Lancashire till en tidning, 1838.

Övningskälla 2

Klockan ringde halv fem igen. Jag höll på att somna vid maskinen, och uppsyningsmannen drog av på lönen. Mamma säger att vi inte klarar hyran utan mina pengar.

Påhittad dagboksanteckning av en fjortonårig spinnerska, 1838.

1. Vem har störst anledning att ge en positiv bild av fabriksarbetet?

Fabriksägaren tjänar pengar på fabriken och på långa arbetsdagar. Det är ett skäl att vara försiktig med hans beskrivning.

2. Vilket syfte har troligen källa 1?

Brevet skrivs till en tidning och avslutas med ett argument mot kortare arbetsdag. Det är skrivet för att övertyga andra.

3. Vad kallas det när en källa ger en vinklad bild för att upphovspersonen vill något?

Tendens betyder att källan är vinklad av upphovspersonens intressen. Båda källorna kan ha tendens, men av olika skäl.

4. En historiker vill veta hur det kändes att arbeta i fabriken. Vilket svar värderar källorna bäst?

Att värdera en källas relevans betyder att fråga hur väl den hjälper till att besvara just den historiska frågan. Ett bra svar visar både styrkan och begränsningen.

5. Kan källa 1 ändå vara användbar för en historiker?

En vinklad källa kan vara en utmärkt källa till något annat än det den påstår, till exempel till vilka åsikter som fanns. Det resonemanget ger A-poäng på provet.

Station 4 · tränar provets del 2 och 4

Orsak eller konsekvens?

På provet ska du hålla isär orsaker och konsekvenser. Bestäm för varje påstående om det är en orsak till industrialiseringen eller en konsekvens av den.

Befolkningen i Storbritannien växte snabbt under 1700-talet.
Orsak. Fler människor betydde både fler arbetare och fler kunder.
Städer som Manchester växte snabbt och fick stora slumområden.
Konsekvens. Fabrikerna drog människor till städerna, det kallas urbanisering.
Det fanns kol och järnmalm nära varandra.
Orsak. Naturresurserna fanns där innan industrialiseringen började.
En ny arbetarklass växte fram.
Konsekvens. När människor började arbeta för lön i fabrikerna uppstod en ny samhällsgrupp.
Köpmän hade tjänat stora pengar på handeln med kolonierna.
Orsak. Kapitalet kunde investeras i fabriker och maskiner.
Utsläppen av koldioxid började öka kraftigt.
Konsekvens. Kolet som eldades i ångmaskinerna är början på dagens klimatförändringar.
Godsägare hägnade in byarnas gemensamma mark.
Orsak. Inhägnaderna tvingade lantarbetare att söka arbete i städerna.
Arbetare bildade fackföreningar.
Konsekvens. Fackföreningarna var ett svar på de hårda villkoren i fabrikerna.
Lagar gav uppfinnare ensamrätt genom patent.
Orsak. Patenten gjorde det lönsamt att uppfinna nya maskiner.
Över en miljon svenskar utvandrade till Amerika.
Konsekvens. Fattigdom på landsbygden och ångbåtar som gjorde resan möjlig hängde ihop med samhällsomvandlingen.

Visa facit

Orsaker: befolkningsökningen, kol och järnmalm, kapital från kolonialhandeln, inhägnaderna, patentlagarna.

Konsekvenser: städer och slumområden växer, en ny arbetarklass, ökade koldioxidutsläpp, fackföreningar, utvandringen till Amerika.

Tänk på att en konsekvens i sin tur kan bli orsak till något nytt. Den hårda tillvaron i fabriksstäderna var en konsekvens av industrialiseringen men också orsaken till att arbetarna organiserade sig.

Station 5 · tränar provets del 5

Industrialiseringen som minne

Historiebruk betyder hur människor använder historien i dag, till exempel i reklam, på museer eller i politiken. Läs övningstexten. Den är påhittad men liknar många verkliga annonser.

Res med ånga genom den gyllene järnvägsepoken! Luta dig tillbaka i plyschsätena och känn doften av kolrök när vårt veteranlok tar dig genom landskapet som modiga järnvägsbyggare en gång tämjde. Upplev 1800-talets romantik och glöm stressen för en dag.

Påhittad annons för en veterantågsresa.

1. Vilken bild av 1800-talets järnvägar ger annonsen?

Ord som ”gyllene”, ”romantik” och ”modiga” gör att tiden känns trevlig och spännande.

2. Vad nämns inte i annonsen?

Arbetet med att bygga järnvägarna var tungt och olyckor var vanliga. Det passar inte in i en annons som ska locka resenärer.

3. Varför beskriver annonsen historien på det här sättet?

Syftet är kommersiellt. Ett bra provsvar resonerar också om följden: människor kan få en förskönad bild av hur det var att leva då.

Station 6 · tränar provets del 6

Skriv ditt resonemang

Provet avslutas med en längre text. Här tränar du på en annan fråga men med samma sätt att resonera. Skriv i rutan eller på papper. Texten sparas inte, så kopiera den till ett eget dokument om du vill ha kvar den.

Varför gjorde arbetarna motstånd, och vilket sätt att göra motstånd gav mest resultat?

Din text:

0 ord

Kolla din text innan du stämplar ut

Jag förklarar varför arbetarna gjorde motstånd, med minst två orsaker.
Jag beskriver minst två sätt att göra motstånd, till exempel maskinstormning, strejk eller fackförening.
Jag jämför vad de olika sätten ledde till.
Jag har med ett exempel från Sverige.
Jag använder begrepp som arbetarklass, fackförening och strejk.
Jag avslutar med en egen slutsats som bygger på det jag har skrivit.

Exempelsvar på E-, C- och A-nivå

E-nivå: Arbetarna gjorde motstånd för att de hade långa arbetsdagar och låga löner. Ludditerna förstörde maskiner eftersom maskinerna tog deras jobb. Senare bildade arbetare fackföreningar och strejkade, som i Sundsvall 1879. Jag tror att fackföreningarna gav mest eftersom de fick bättre löner.

C-nivå: Arbetarna gjorde motstånd av flera skäl. Maskinerna gjorde att hantverkare som handvävarna förlorade sin försörjning, och i fabrikerna var arbetsdagarna långa och lönerna låga. Ludditerna försökte stoppa utvecklingen genom att förstöra maskiner, men staten slog ner upproret hårt och maskinerna blev kvar. Fackföreningarna valde en annan väg. Genom att gå samman och strejka kunde arbetarna förhandla med fabriksägarna. I Sverige strejkade sågverksarbetarna i Sundsvall 1879, och 1898 bildades LO. Fackföreningarna gav mer resultat eftersom de inte försökte stoppa industrin utan förbättra villkoren inom den.

A-nivå: Motståndet växte ur två olika problem. För hantverkarna hotade maskinerna själva försörjningen, medan fabriksarbetarna framför allt led av långa dagar, låga löner och farlig miljö. Därför såg motståndet olika ut. Ludditernas maskinstormning var ett försök att vrida tillbaka utvecklingen, och den misslyckades eftersom staten stod på fabriksägarnas sida och straffade hårt. Chartisternas krav på rösträtt och fackföreningarnas strejker byggde i stället på att arbetarna var många och kunde påverka tillsammans. De fick inte heller resultat direkt – Sundsvallsstrejken 1879 slogs ner med militär – men på lång sikt ledde organiseringen till bättre löner, kortare arbetsdag och till sist allmän rösträtt. Min slutsats är att den organiserade kampen gav mest, men att den tog lång tid och att den byggde på att arbetarna först hade lärt sig hur svårt det var att stå ensam.

Skillnaden mellan nivåerna ligger i hur väl texten förklarar samband och jämför. E-texten räknar upp och ger en enkel slutsats. C-texten förklarar varför metoderna gav olika resultat. A-texten väger kort och lång sikt mot varandra och drar en nyanserad slutsats.

Källor

Övningskällorna i station 3 och annonsen i station 5 är skrivna för den här övningen och är inga verkliga historiska källor.