1a

1. James Watt får patent på sin förbättrade ångmaskin (1769)
2. Ludditerna förstör maskiner (1811–1816)
3. Järnvägen Liverpool–Manchester öppnar (1830)
4. Chartisternas första stora namninsamling (1839)
5. Kommunistiska manifestet ges ut (1848)
6. LO bildas (1898)

Alla sex i rätt ordning ger 2 E-poäng. Fyra eller fem rätt placerade ger 1 E-poäng.

1b

• Urbanisering: att allt fler människor flyttar från landsbygden till städer. Exempel: Manchester växte snabbt när fabrikerna behövde arbetare.
• Arbetarklass: de som försörjer sig genom att sälja sitt arbete mot lön och inte äger fabrikerna. Exempel: textilarbetare i fabriksstäderna.
• Fackförening: en organisation där arbetare går samman för att förhandla om lön och villkor. Exempel: fackförbunden som bildade LO i Sverige 1898.
• Kapital: pengar eller tillgångar som används för att investera, till exempel i fabriker och maskiner. Exempel: köpmän som tjänat pengar på kolonialhandeln byggde fabriker.

E (1–2 p): Minst tre begrepp förklaras i huvudsak korrekt. Exemplen kan vara allmänna.
C (1 p): Alla fyra begrepp förklaras korrekt med relevanta exempel från epoken.

2a

Tre av följande: tillgång till kol och järn, förändringar i jordbruket och inhägnader, befolkningsökning, kapital från handel och kolonier, billig bomull från kolonierna, kolonierna som marknader, stabilt styre, kanaler och vägar, patentlagar. Tre korrekta orsaker ger 1 E-poäng.

2b

E: Eleven visar ett enkelt samband. ”Befolkningen ökade och folk flyttade till städerna, så det fanns arbetare till fabrikerna.”

C: Eleven förklarar sambandet i flera led. ”Inhägnaderna gjorde att lantarbetare förlorade sin försörjning. Eftersom befolkningen samtidigt växte fanns det många människor utan arbete, och de tvingades flytta till städerna där fabrikerna behövde billig arbetskraft. Utan det överskottet på arbetare hade fabriksägarna inte kunnat hålla lönerna så låga.”

2c

C: Eleven väljer en orsak och motiverar valet med ett utvecklat resonemang, till exempel att kolet var viktigast eftersom ångmaskinerna och järnframställningen var beroende av det.

A: Eleven väger orsakerna mot varandra och visar att de förstärkte varandra. ”Kol fanns också i andra länder, så kolet ensamt förklarar inte varför det började just i Storbritannien. Det avgörande var att det fanns kapital från kolonialhandeln som kunde investeras i gruvor och fabriker när kolet väl fanns. Kapitalet var alltså viktigast, men bara i kombination med råvarorna och arbetskraften.”

3a

Två av följande: barnen började arbeta mycket unga, arbetsdagarna var runt 16 timmar, rasterna var korta, barnen fick stryk, dammet skadade lungorna, det tunga arbetet gav bestående skador på kroppen. Två korrekta exempel ger 1 E-poäng.

3b

E: Eleven ger en enkel förklaring som bygger på upphovspersonen. ”Bentley hade själv arbetat där och haft det svårt. Ure var inte arbetare.”

C: Eleven ger två utvecklade förklaringar som bygger på upphov och syfte. ”Bentley vittnade i en utredning som leddes av någon som ville förbättra barnens villkor, så det var de dåliga förhållandena som efterfrågades. Ure ville försvara fabrikerna och hade därför skäl att ge en positiv bild. Han var dessutom en besökare som troligen fick se fabrikerna när ägarna visste att han kom.”

3c

C: Eleven värderar källorna var för sig. Källa A är en förstahandsberättelse och därför användbar, men den gäller en person och har tendens. Källa B är mindre användbar, eftersom Ure var en utomstående betraktare med ett tydligt syfte.

A: Eleven värderar källorna i förhållande till just historikerns fråga och ser att de kan användas till olika saker. ”För frågan om barnens vardag är källa A mest relevant, eftersom Bentley själv upplevt den. Hon är dock bara en person och vittnade i ett sammanhang där hårda villkor efterfrågades, så historikern behöver fler källor för att se om hennes erfarenheter var vanliga. Källa B säger lite om vardagen, men den är användbar för en annan fråga, nämligen hur fabrikernas försvarare argumenterade. Att Ure behövde försvara fabrikerna visar dessutom att kritiken mot barnarbetet var stark vid den här tiden.”

4a

• Fabriksägare: kunde tjäna stora pengar och fick större inflytande i samhället.
• Arbetare i städerna: långa arbetsdagar, låga löner, trångboddhet och sjukdomar, men också fast lön och på sikt bättre villkor genom fackföreningar.
• Barn: arbetade långa dagar i farlig miljö och fick ofta ingen skolgång. Fabrikslagarna begränsade så småningom barnarbetet.
• Kvinnor: fick lönearbete i fabrikerna men lägre lön än män och ansvarade samtidigt för hemmet, ett dubbelarbete.
• Hantverkare: konkurrerades ut av maskinerna. Handvävarna förlorade sina inkomster, och en del gjorde motstånd som ludditerna.

Fem korrekta konsekvenser ger 2 E-poäng, tre eller fyra ger 1 E-poäng.

4b

C: Eleven förklarar med ett utvecklat resonemang hur förändringen påverkade två grupper olika. ”Ångmaskinen gjorde att fabriksägarna kunde tillverka mycket mer tyg på kortare tid och tjäna mer pengar. För handvävarna blev det tvärtom, eftersom deras tyg inte längre kunde konkurrera i pris och de förlorade sin försörjning.”

A: Eleven fördjupar resonemanget, till exempel genom att visa att konsekvenserna förändrades över tid eller påverkade flera led. ”På kort sikt förlorade handvävarna sitt arbete, och många tvingades ta jobb i fabrikerna till låga löner. På lång sikt ledde den ökade produktionen till billigare kläder och högre levnadsstandard även för arbetarna, men det skedde först flera generationer senare och sedan arbetarrörelsen drivit fram bättre löner.”

5a

En positiv och idyllisk bild: stolthet, skicklighet, gemenskap och välstånd. Ett korrekt svar ger 1 E-poäng.

5b

E: Eleven nämner något som saknas, till exempel långa arbetsdagar, låga löner, barnarbete eller olyckor.

C: Eleven kopplar det som saknas till kunskaper om epoken. ”Texten nämner inte att arbetarna ofta hade låga löner och bodde trångt medan disponenten bodde i villan. Klasskillnaderna syns inte, fast de var en stor del av livet på bruket.”

5c

C: Eleven ser att syftet är att locka besökare och att en trevlig bild säljer bättre.

A: Eleven resonerar om både syftet och följderna. ”Museet vill locka turister och kanske också stärka ortens identitet och stolthet. När historien bara visar det trevliga kan besökarna få en förskönad bild av industrialiseringen och inte förstå varför arbetarna organiserade sig i fackföreningar. Historien används då för att sälja och skapa gemenskap i dag snarare än för att förklara hur det faktiskt var.”

E: Texten beskriver hur två grupper påverkades och ger enkla orsakssamband. Eleven nämner ett svenskt exempel, till exempel sågverken i Norrland eller emigrationen till Amerika, och drar en slutsats som i huvudsak hänger ihop med texten. Begreppen används i huvudsak fungerande.

C: Texten jämför grupper och skiljer tydligt på kort och lång sikt, till exempel att arbetarna först fick det sämre i städerna men att levnadsstandarden steg när löner och lagar förbättrades. Det svenska exemplet kopplas till resonemanget, och begreppen används relativt väl fungerande.

A: Texten väger för- och nackdelar mot varandra och visar att svaret beror på vilken grupp och vilken tid man utgår från. Eleven kan till exempel resonera om att industrialiseringen på lång sikt gav högre levnadsstandard men också klimatförändringar som påverkar människor i dag. Slutsatsen är nyanserad och väl underbyggd, och begreppen används väl fungerande.