Prov: Franska revolutionen

För läraren

Så är provet uppbyggt

Poängen hjälper dig att rätta konsekvent. Betygsbedömningen bör däremot göras kvalitativt utifrån vilka kunskaper och resonemang eleven faktiskt visar.

Viktigt: Provet är ett underlag för läraren. Eleverna ska inte göra provet direkt på sidan. Knappen ”Skriv ut elevprov” döljer facit, matris och lärarkommentarer i utskriften.

Del ABegrepp & kronologi · 10 p

Del BOrsaker & samband · 12 p

Del CAktörer & källa · 14 p

Del DRadikalisering & följder · 14 p

Elevversion

Franska revolutionen

Svara så tydligt du kan. På de längre frågorna är det viktigt att du förklarar hur och varför och inte bara skriver enstaka fakta.

Namn:

Datum:

Del A · Begrepp och kronologi

10 poäng

A1

Välj rätt alternativ. Ett svar per fråga. 1 poäng per rätt svar.

1. Vilket stånd bestod av den stora majoriteten av Frankrikes befolkning?
A) Prästerna B) Adeln C) Tredje ståndet D) Hovet

2. Vad var Eden i bollhuset?
A) Ett löfte att skriva en ny grundlag B) Ett fredsavtal med Österrike C) Kungens kröning D) Ett uppror i Vendée

3. Vad hände den 14 juli 1789?
A) Napoleon blev kejsare B) Bastiljen stormades C) Kungen avrättades D) Skräckväldet tog slut

4. Vad betyder republik?
A) Ett land styrt av adel B) Ett land utan monark som statschef C) Ett envälde D) Ett ståndssamhälle

5. Vem förknippas starkast med skräckväldet?
A) Rousseau B) Axel von Fersen C) Robespierre D) Ludvig XIV

6. Vad var Code Napoléon?
A) En militär allians B) En lagbok C) Ett fängelse D) Ett skattesystem

A2

Sätt händelserna i rätt ordning genom att skriva 1–4 framför dem. 4 poäng.

___ Napoleon genomför en statskupp.
___ Bastiljen stormas.
___ Kungafamiljen stoppas i Varennes.
___ Ludvig XVI avrättas.

Del B · Varför blev det revolution?

12 poäng

B1

Förklara tre orsaker till den franska revolutionen. Du ska välja tre av följande: ståndssamhället, statens ekonomiska kris, missväxt/brödbrist och upplysningens idéer. För varje orsak ska du beskriva både vad problemet var och hur det ökade missnöjet. 9 poäng.

B2

Gör en kort orsakskedja med minst tre led som visar hur ett problem kunde bidra till revolutionen. Exempel på form: orsak → följd → ökat missnöje → handling. 3 poäng.

Del C · Människor, vändpunkter och källa

14 poäng

C1

Kungafamiljen försökte fly 1791 men stoppades i Varennes. Förklara varför flyktförsöket blev så allvarligt för Ludvig XVI:s ställning. Skriv minst två led i ditt resonemang. 4 poäng.

C2

Förklara en orsak till kvinnotåget till Versailles och en viktig konsekvens av tåget. 4 poäng.

C3

Källfråga. Studera bilden och informationen nedan. 6 poäng.

Dokument med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. — Bilden visar FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Bildkälla: Wikimedia Commons. Bilden används från SO-Portalens mediabibliotek.

Källinformation

Dokumentet skapades nästan 160 år efter 1789. Det kan därför inte användas som ett ögonvittne till vad som hände under den franska revolutionen. Däremot kan det användas när man undersöker hur idéer om rättigheter utvecklades över lång tid.

Varför är dokumentet inte en samtida källa till händelserna 1789? (2 p)
Hur skulle en historiker ändå kunna använda dokumentet när man undersöker revolutionens långsiktiga betydelse? (2 p)
Nämn en rättighetsidé från revolutionen som går att jämföra med senare rättighetsförklaringar. (2 p)

Del D · När revolutionen förändras

14 poäng

D1

Hur kunde revolutionens idéer om frihet och rättigheter följas av skräckväldet 1793–1794? Förklara med hjälp av krig, inre motstånd, rädsla för fiender och Robespierre/Välfärdsutskottet. 5 poäng.

D2

Napoleon tog makten 1799 och blev senare kejsare. Förklara en sak där Napoleon förde revolutionens förändringar vidare och en sak där han bröt mot revolutionens politiska ideal. 5 poäng.

D3

Beskriv två förändringar som levde kvar efter revolutionen och Napoleon. Förklara kort varför de var viktiga. 4 poäng.

Facit

Rättningsstöd fråga för fråga

Facit visar vad svaret behöver innehålla. Elever kan formulera sig på andra sätt och ändå visa samma kunskap.

Del A · 10 poäng

A1: 1 C, 2 A, 3 B, 4 B, 5 C, 6 B. 6 p.

A2: Bastiljen 1789 = 1, Varennes 1791 = 2, Ludvig XVI avrättas 1793 = 3, Napoleons statskupp 1799 = 4. 4 p.

Del B · 12 poäng

B1: Upp till 3 p per orsak: 1 p för korrekt beskrivning, 1 p för hur människor/grupper påverkades, 1 p för tydligt samband till ökat missnöje/revolution.

Ståndssamhället: olika rättigheter och skatteprivilegier skapade social orättvisa.
Ekonomisk kris: staten hade stora skulder efter krig och utgifter och behövde få in mer pengar.
Missväxt/brödbrist: dåliga skördar drev upp brödpriset och gjorde vardagen desperat för vanliga människor.
Upplysningen: idéer om frihet, rättigheter och kritik mot envälde gav språk och argument för förändring.

B2: 1 p korrekt startorsak, 1 p logisk följd, 1 p tydlig koppling till missnöje/handling.

Del C · 14 poäng

C1: Flyktförsöket visade att kungen inte accepterade utvecklingen, undergrävde förtroendet och stärkte kraven på republik/avsättning. Full poäng kräver samband i minst två led.

C2: Orsak: exempelvis brödbrist/höga priser och misstro mot hovet. Konsekvens: kungafamiljen tvingades till Paris och kungens handlingsutrymme/makt minskade.

C3: (1) 1948 ligger långt efter 1789 och dokumentet är därför inte ett samtida vittnesmål om revolutionens händelser. (2) Det kan användas för jämförelse och för att undersöka kontinuitet/förändring i rättighetsidéer. (3) Exempel: likhet inför lagen, frihet, rättigheter eller medborgarskap.

Del D · 14 poäng

D1: Eleven bör koppla ihop yttre krig och inre uppror med rädsla för förrädare, koncentrerad makt i Välfärdsutskottet och Robespierres idé att terror kunde användas för att skydda revolutionen. 5 p kräver flera korrekta led.

D2: Vidare: exempelvis likhet inför lagen/Code Napoléon, reformer eller att gamla privilegier inte fullt återkom. Brott: statskupp, envälde/kejsardöme och koncentrerad politisk makt. Full poäng kräver förklaring av båda sidorna.

D3: Exempel: ståndsprivilegier försvagades, likhet inför lagen stärktes, kyrkans politiska makt minskade, gemensamt måttsystem, yrken öppnades bredare och idén om medborgerliga rättigheter levde vidare. 2 p per välförklarat exempel.

Lgr22

Bedömningsmatris

Matrisen är ett praktiskt stöd utifrån betygskriterierna i historia för slutet av åk 9. Bedöm elevens samlade kvalitet – inte bara totalsumman.

Det som bedöms	E-nivå	C-nivå	A-nivå	Frågor
Händelser, aktörer och begrepp	Visar grundläggande kunskaper och använder centrala begrepp i huvudsak korrekt.	Visar goda kunskaper och använder begrepp säkert i relevanta sammanhang.	Visar mycket goda kunskaper och använder begrepp precist för att förklara historiska processer.	A1–A2, C1–C2, D1–D3
Orsaker och konsekvenser	För enkla resonemang där någon orsak kopplas till en konsekvens.	För utvecklade resonemang med flera relevanta led och tydliga samband.	För välutvecklade resonemang där flera orsaker samspelar och konsekvenser förklaras nyanserat.	B1–B2, C1–C2, D1
Kontinuitet och förändring	Ger något relevant exempel på vad som förändrades eller levde kvar.	Förklarar utvecklat både förändring och kontinuitet och kopplar dem till revolutionen.	Förklarar välutvecklat hur flera förändringar och kontinuiteter hänger ihop över tid.	C3, D2–D3
Historisk källa	För ett enkelt resonemang om vad källan kan och inte kan berätta.	För ett utvecklat resonemang om källans relevans i relation till en historisk fråga.	För ett välutvecklat resonemang där tid, syfte och användbarhet vägs samman.	C3

Poäng och betyg: Undvik att låta en enda procentsats automatiskt bli ett betyg. En elev kan exempelvis ha många faktapoäng men svagare resonemang, eller färre kortsvarspoäng men visa hög kvalitet i analysfrågorna. Använd därför poängen som stöd tillsammans med matrisen och övrigt bedömningsunderlag.

Källor

Underlag för provet

Provet är byggt för att ligga nära det innehåll eleverna arbetat med på SO-Portalen.

SO-Portalen: Franska revolutionen samt undersidor om orsakerna, Marie Antoinette och kvinnotåget, Axel von Fersen och Varennes samt skräckväldet. Lgr22-kopplingen utgår från Skolverkets kursplan i historia. Bilden av FN:s rättighetsförklaring används från SO-Portalens mediabibliotek; Creative Commons-källa/filsida: Wikimedia Commons.