Under kalla kriget tävlade USA och Sovjetunionen om att forma världen. Efter Sovjets fall 1991 såg USA länge ut att sakna en verklig jämbördig rival. Men samtidigt pågick något som skulle förändra maktbalansen: Kina blev en av världens viktigaste fabriker, handelspartner och tekniknationer.
Det märkliga är att USA och Kina både behöver varandra och försöker minska sitt beroende av varandra. Amerikanska konsumenter köper varor från Kina. Kinesiska företag behöver utländska kunder och teknik. Ändå misstänker båda regeringarna att den andra kan använda handeln som ett vapen.
För att förstå rivaliteten måste vi skilja mellan flera sorters makt: pengar, militära resurser, teknik, politiska samarbeten och förmågan att påverka vad människor tycker.
Xi Jinping och drömmen om att återta Kinas plats

Xi Jinping blev ledare för Kinas kommunistparti 2012 och landets president 2013. Under hans tid har partiet stärkt kontrollen över samhället. Journalister, aktivister och politiska motståndare har fått mindre utrymme. Staten använder också avancerad digital övervakning.
Kampanjer mot korruption har lett till att många tjänstemän straffats. Samtidigt har kritiker pekat på att kampanjerna även stärkt Xis egen makt genom att slå ut politiska rivaler. År 2018 togs den tidigare gränsen på två mandatperioder bort för presidentämbetet. Det innebär inte att Kina tidigare var en demokrati, men det tog bort en viktig begränsning av presidentposten.
För Xi handlar det inte bara om kontroll inom landet. Hans regering talar om en nationell återfödelse: Kina ska åter bli respekterat som en ledande makt. Då spelar historien stor roll.
För att förstå Kinas nutid måste vi också förstå hur landet minns sitt förflutna.
Under 1800-talet förlorade Kina krig mot europeiska makter och tvingades acceptera avtal som begränsade landets självbestämmande. I kinesisk historieskrivning kallas perioden ofta förödmjukelsens sekel. Minnet används fortfarande för att motivera varför Kina aldrig mer ska låta utländska länder bestämma över landet. Läs bakgrunden i Opiumkrigen.
Det betyder inte att alla kineser tycker likadant. Kina är ett stort och mångskiftande land med människor som har olika drömmar, värderingar och erfarenheter. Den kinesiska staten och Kinas befolkning är inte samma sak.
När Kina bygger vägar i andra länder
År 2013 presenterade Kina det som kallas Sidenvägsinitiativet, internationellt ofta Belt and Road Initiative. Kina började stödja stora projekt: järnvägar, vägar, kraftverk, hamnar och andra förbindelser mellan länder. Tanken är att transporter och handel ska bli enklare – men projekten kan samtidigt ge Kina ekonomiskt och politiskt inflytande.
Tänk dig ett land som behöver en ny järnväg för att exportera mat och råvaror. Om Kina erbjuder finansiering kan järnvägen skapa arbeten och ekonomisk utveckling. Men om projektet blir mycket dyrare än planerat och landet får svårt att betala lånen kan det uppstå ett långvarigt beroende.
Två perspektiv på samma satsning
Förespråkare: Projekt som annars kanske inte skulle byggas kan ge länder bättre transporter, handel och jobb.
Kritiker: Stora skulder, bristande insyn och kinesiskt inflytande kan göra länder sårbara.
Viktig nyans: Att alla sådana lån medvetet skulle vara utformade som ”skuldfällor” är omstritt. Forskare har visat att även mottagarländernas egna beslut spelar stor roll.
Det här är ett exempel på ekonomisk makt. Den som finansierar vägar, äger teknik eller är en mycket viktig handelspartner kan påverka andra länder utan att använda soldater.
Sydkinesiska havet – och frågan om Taiwan
Sydkinesiska havet är en av världens viktigaste sjövägar. Här passerar fartyg med bland annat olja, elektronik och industrivaror. Flera stater gör anspråk på öar, rev och havsområden. Kina har byggt ut konstgjorda öar och militära anläggningar i omstridda delar av havet. Det skapar spänningar med grannländer och med USA, som vill kunna fortsätta använda internationella farleder.
År 2016 slog en internationell skiljedomstol fast att Kinas påstådda historiska rättigheter till stora delar av havet saknade stöd i havsrätten i den omfattning Kina hävdade. Domstolen avgjorde däremot inte vilket land som äger alla omstridda öar. Kina avvisade utslaget.
Taiwan – en konflikt med globala följder
Taiwan har ett eget demokratiskt styre, egna val och en egen försvarsmakt. Folkrepubliken Kina anser att Taiwan är en del av Kina och utesluter inte militärt våld för att föra ön under Pekings kontroll. USA har ingen vanlig försvarsallians med Taiwan, men stöder öns försvar och har länge försökt avskräcka en militär konflikt.

Varför talas det så ofta om chip i samband med Taiwan? Där finns fabriker som tillverkar en stor andel av världens allra mest avancerade halvledare. De används i telefoner, datorer, bilar och AI-system. En konflikt som stoppade produktion eller transporter kring Taiwan skulle därför kunna påverka företag och konsumenter över hela världen – också i Sverige.
Före Rysslands invasion av Ukraina 2022 beskrev Kina och Ryssland sitt samarbete som ett partnerskap ”utan gränser”. Kina har inte någon NATO-liknande försvarsallians med Ryssland. Samarbetet visar ändå att rivaliteten inte bara gäller Kina mot USA utan också hur olika länder grupperar sig i världspolitiken.
När länder börjar sätta pris på varandras varor
Under flera decennier trodde många politiker att mer handel skulle göra Kina och västvärlden både rikare och mer lika varandra. Handeln ökade också enormt. Men den skapade samtidigt nya konflikter: om statliga stöd till företag, arbetsvillkor, teknikstöld, säkerhet och vem som får tillverka de viktigaste produkterna.
År 2018 införde USA höjda tullar på många varor från Kina. Kina svarade med egna tullar. Tullarna har sedan ändrats i flera omgångar, och handelskonflikten fortsatte också under 2020-talet. En tull gör importerade produkter dyrare och kan skydda vissa företag, men också höja priserna för konsumenter och företag som behöver importera delar.
Teknikkampen handlar bland annat om avancerade datorchip, artificiell intelligens, 5G och sociala medier som TikTok. USA har begränsat exporten av vissa avancerade chip och maskiner till Kina av säkerhetsskäl. Kina försöker å sin sida minska sitt beroende av utländsk teknik.

Och Sverige då?
År 2020 meddelade Post- och telestyrelsen, PTS, säkerhetsvillkor för utbyggnaden av delar av de svenska 5G-näten. Villkoren innebar att utrustning från de kinesiska företagen Huawei och ZTE inte fick användas i de berörda nätens centrala funktioner, och senare villkor har reglerat utrustningen mer i detalj. Besluten motiverades med Sveriges säkerhet. Kina kritiserade det svenska agerandet.
Det visar hur säkerhetspolitik och ekonomi ibland krockar. Ett land kan vilja köpa billig och bra teknik, men också behöva bedöma riskerna med att bli beroende av leverantörer från andra stater. För en svensk konsument märks detta sällan direkt – men beslut om nät, chip och leveranser kan påverka allt från priset på elektronik till företagens investeringar.
Fördjupa dig i Internationell handel och Globalisering, handel och transporter.
Ett nytt kallt krig – eller något helt annat?
Det är lätt att jämföra dagens Kina och USA med USA och Sovjetunionen under kalla kriget. Det finns likheter: upprustning, misstänksamhet, tekniktävling, propaganda och försök att få andra länder på sin sida.
Men det finns en avgörande skillnad. Sovjetunionen och USA hade betydligt mindre ekonomiskt utbyte med varandra än vad Kina och USA har i dag. I vår tid kan ett land som vill skada sin rival genom tullar eller exportstopp också skada sina egna företag.
De två länderna är rivaler – men sitter delvis fast i samma ekonomiska maskin.
Det gör framtiden svår att förutsäga. Konkurrensen kan skärpas, särskilt kring Taiwan och avancerad teknik. Samtidigt behöver USA och Kina kunna tala med varandra om handel, klimat och risken för militära misstag. Att tävla om makt och att samarbeta är alltså inte motsatser som utesluter varandra.
Senast faktagranskad: 10 oktober 2026. Statistikraderna nedan kommer från olika år, eftersom internationell statistik publiceras i olika takt. Kontrollera aktuell lägesbild och nyare siffror varje termin.
