Det är lätt att se 2015 som ett svenskt år. Bilderna av tågstationer, volontärer, bussar och fulla mottagningsboenden finns kvar i många människors minne. Men berättelsen börjar långt från Sverige, i ett krig som pågått i flera år.
För att förstå året behöver vi följa två historier samtidigt: människors väg från krig och förföljelse till Europa – och de politiska beslut som fattades när många sökte skydd på kort tid.
Den första siffran gäller ankomster över havet till Europa. De två andra gäller asylansökningar i Sverige. Det är alltså olika sätt att räkna – siffrorna ska inte läggas ihop.
Varför blev just 2015 ett flyktingår?
Våren 2011 demonstrerade människor i Syrien mot president Bashar al-Assads auktoritära styre. Regimen besvarade protesterna med hårt våld. Upproret utvecklades till ett omfattande krig där regeringsstyrkor, olika rebellgrupper och senare terrororganisationen IS stred. Civila drabbades hårt av bombningar, belägringar och brist på mat och vård.
År 2015 hade människor redan flytt i flera år. De flesta syriska flyktingarna befann sig fortfarande nära hemlandet – särskilt i Turkiet, Libanon och Jordanien. I Libanon fanns då över en miljon registrerade syriska flyktingar i ett land med bara några miljoner invånare. Det satte stor press på bostäder, skolor och vård.
Att fly från kriget betydde inte automatiskt att få ett tryggt nytt liv. Många familjer hade gjort slut på sina besparingar. FN:s hjälporganisationer kämpade med för lite pengar, och mathjälpen behövde skäras ned. När månaderna blev år började fler söka en framtid längre bort.
Även krig, hot och politiskt förtryck i Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia drev människor på flykt. Alla som tog sig till Europa hade inte samma skäl. En del riskerade förföljelse och behövde internationellt skydd; andra sökte försörjning eller ville återförenas med familj. Därför är det viktigt att skilja mellan flyktingar, asylsökande och andra migranter.
Det var inte en enda händelse som fick människor att resa – utan år av krig, osäkerhet och minskande framtidshopp.
Havet, gränserna och tågen
Det fanns två stora sjövägar in i Europa. Över östra Medelhavet reste många från Turkiets kust till grekiska öar som Lesbos. Sträckan på kartan såg kort ut, men båtarna kunde vara överfulla och dåligt utrustade. Därifrån fortsatte en del genom Balkan, ofta till fots, med buss eller tåg, mot bland annat Tyskland och Sverige.
En annan väg gick från Libyen till Italien över centrala Medelhavet. Den innebar långa resor över öppet hav. Den var särskilt farlig, och många dog eller försvann på vägen. Enligt UNHCR registrerades omkring 3 771 döda eller saknade i Medelhavet under 2015, längs de olika rutterna tillsammans.

Varför satte sig människor då i osäkra båtar? För att ett vanligt flyg eller en säker resa inte alltid var ett möjligt alternativ. Visumregler, gränser, krig och brist på lagliga inresevägar gjorde att smugglare fick stort inflytande. Sociala medier hjälpte människor att hitta information, men uppgifter om en gräns som var öppen kunde vara inaktuella nästa dag.
Bilden som blev en vändpunkt i debatten
I början av september 2015 spreds ett fotografi av den treårige Alan Kurdi, som drunknat när hans familj försökte ta sig från Turkiet till Grekland. Bilden visades över hela världen och väckte stark sorg. Den gjorde flyktingkrisens mänskliga konsekvenser svåra att blunda för. Vi visar inte fotografiet här – händelsen går att förstå utan att se ett dött barn.
Europa reagerade olika. En del länder släppte människor vidare, andra stoppade dem vid gränserna. Vid Keleti-stationen i Budapest samlades i september tusentals människor som försökte resa mot Västeuropa. Samtidigt hjälpte frivilliga med vatten, mat, kläder och tolkhjälp.

Tre resor. Tre olika risker.
En karta kan visa hur långt människor färdas, men inte hur det känns att lämna sitt hem eller vänta vid en gräns. Här följer du tre sammansatta, påhittade personer vars möjliga vägar bygger på dokumenterade flyktmönster under 2015. De representerar inte alla från samma land, och rutterna visar inte exakt hur en viss verklig person reste.
Välj en berättelse och tryck på platserna för att se vad som stod på spel. Kartan visar verkliga länders ungefärliga konturer; rutterna är förenklade.
Familjen från Aleppo
Via Turkiet, Lesbos och Balkan
Kriget och flyganfallen gör hemmet osäkert. Familjen försöker hitta ett land där den kan vara i trygghet.
- Risk
- Att förlora bostad, arbete och kontakt med släktingar.
- Kostnad
- Beslutet att bryta upp kan innebära att lämna nästan allt.
Familjen söker en tillfällig fristad. Men utan stadig försörjning blir framtiden osäker.
- Risk
- Trångboddhet, brist på arbete eller utbildning.
- Kostnad
- Tid utan säker inkomst och utgifter för boende.
En överfart till en grekisk ö kunde erbjudas av smugglare när säkra lagliga resvägar saknades.
- Risk
- Överfulla båtar, väder och risken att drunkna.
- Kostnad
- Ofta höga betalningar till smugglare; ingen trygghetsgaranti.
Vägen fortsätter genom flera länder med växlande gränsregler.
- Risk
- Osäker information, väntan och söndersplittrade familjer.
- Kostnad
- Dagar eller veckor av resor, köer och tillfälliga sovplatser.
Det kan bli möjligt att ta sig vidare till en plats där man hoppas få skydd.
- Risk
- Nya kontroller kan stoppa eller fördröja resan.
- Kostnad
- Biljetter, mat och ibland nya omvägar.
Att anlända betyder inte automatiskt att få stanna. En asylansökan ska prövas.
- Risk
- Ovisshet om beslutet och oro för anhöriga.
- Kostnad
- Tid på asylboende och början på ett nytt språk och samhälle.
Pojken från Afghanistan
Via Iran, Turkiet och Balkan
En pojke i vår sammansatta berättelse lämnar sin hemort efter hot och våld.
- Risk
- Att resa utan förälder innebär särskild utsatthet.
- Kostnad
- Familjen kan behöva använda besparingar för resan.
Resan österifrån kan gå genom Iran; gränser och transportmöjligheter varierar.
- Risk
- Risk för utnyttjande och avvisning.
- Kostnad
- Pengar för färd och mat; lång väntan.
Pojken försöker hitta en säker väg vidare.
- Risk
- Ensamhet och beroende av okända vuxna.
- Kostnad
- Nya reseutgifter och osäkra kontakter.
Efter en möjlig båtresa måste människor registreras och ta reda på vad som gäller.
- Risk
- Riskfylld överfart och bristfälligt mottagande.
- Kostnad
- Utgifter, väntan och osäker information.
Gränspassager och transporter kan ändras snabbt.
- Risk
- Risk att skiljas från människor man lärt känna.
- Kostnad
- Långa sträckor till fots och många dagars resa.
Ett barn som kommer utan vårdnadshavare behöver särskilt mottagande.
- Risk
- Oro för familjen och ovisshet om framtiden.
- Kostnad
- En lång asylprocess – skydd beslutas inte vid ankomsten.
Kvinnan från Eritrea
Via Sudan, Libyen och Italien
En ung kvinna i vår modell flyr undan förtryck och hot om långvarig, ofrivillig tjänstgöring.
- Risk
- Risk för förföljelse eller fängelse.
- Kostnad
- Att lämna familj, försörjning och vardag.
Vägen kan gå genom Sudan mot Nordafrika.
- Risk
- Farliga transporter och risk för övergrepp.
- Kostnad
- Betalning för transport och väntan.
I kaoset efter inbördeskriget utsätts många migranter för våld och exploatering.
- Risk
- Frihetsberövande, tvång och människohandel.
- Kostnad
- Risk att bli fråntagen pengar eller tvingas betala flera gånger.
En sjöresa från Libyen till Italien kan göras i en bristfällig båt.
- Risk
- En av de dödligaste havspassagerna under 2015.
- Kostnad
- En dyr överfart – utan löfte om säker ankomst.
Efter landstigning gäller europeiska asylregler.
- Risk
- Ovisshet om var en ansökan ska prövas.
- Kostnad
- Väntan, transporter och ett osäkert nästa steg.
Vissa reste vidare norrut, men många stannade i Italien eller andra länder.
- Risk
- Inget säkert beslut om uppehållstillstånd.
- Kostnad
- Det kan ta lång tid innan tillvaron blir stabil.
Risk och kostnad anges utan exakta belopp. Priser, tider, faror och möjligheter varierade mellan olika människor och resor. Kartan är ritad för SO-portalen med öppna landkonturer från Natural Earth (public domain).
Fundera: Vilka hinder beror på kriget och förföljelsen? Vilka uppstår under själva flykten? Vilka skapas av de regler som länderna har bestämt?
Från välkomnande till gränskontroller
På Malmö centralstation och andra knutpunkter mötte frivilliga de nyanlända med smörgåsar, varma kläder och skyltar på olika språk. I Stockholm hölls en manifestation den 6 september där statsminister Stefan Löfven sade: ”Mitt Europa bygger inga murar.” Orden blev en symbol för den öppna hållning som många ville att Sverige skulle ha.
Men mottagandet var aldrig en enda gemensam åsikt. Samtidigt diskuterade människor hur mycket ansvar Sverige och EU skulle ta, hur asylrätten skulle fungera och hur skolor, bostäder och myndigheter skulle hinna med.
Under 2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige – ungefär dubbelt så många som året innan. Bland dem fanns 35 369 ensamkommande barn och unga. Migrationsverket behövde snabbt ordna fler platser att bo på. Kommuner skulle ordna skolgång, socialt stöd och andra insatser. På vissa platser fick människor tillfälligt sova i exempelvis idrottshallar och tält.
Asylsökande är någon som ansöker om skydd och väntar på besked. Invandring i SCB:s befolkningsstatistik gäller personer som faktiskt folkbokförs i Sverige. Att 162 877 sökte asyl år 2015 betyder alltså inte att lika många beviljades tillstånd eller folkbokfördes samma år.
Fem datum som förklarar vändningen
- Manifestation i Stockholm. Statsministern talar om ett Europa utan murar.
- Sverige inför tillfälliga gränskontroller vid inre gräns.
- Regeringen presenterar skärpta migrationspolitiska åtgärder och säger att Sverige behöver ett ”andrum”.
- ID-kontroller införs för resande med vissa kollektiva transporter från Danmark till Sverige.
- En tillfällig svensk lag begränsar möjligheterna till uppehållstillstånd och innebär oftare tidsbegränsade tillstånd.
Gränskontrollerna, ID-kontrollerna och lagändringen var alltså tre olika beslut vid olika tidpunkter. Samtidigt tog EU fram fler gemensamma åtgärder. I mars 2016 träffade EU-länderna och Turkiet en uppgörelse om bland annat återvändande, vidarebosättning och stöd till flyktingar i Turkiet. Den kritiserades också för konsekvenserna för asylrätten.
En fråga som förändrade politiken
Efter 2015 började migrationspolitik, gränser och integration ta större plats i valrörelser och politiska debatter i Sverige och Europa. Partier och väljare drog olika slutsatser av året. För vissa visade det att människor kan mobilisera enorm hjälp i en kris. För andra visade det hur svårt ett samhälles mottagande kan bli när många söker skydd samtidigt.
För att förstå debatten måste man kunna beskriva mer än en ståndpunkt – utan att göra människor som flyr till symboler för en viss åsikt.
- ”Vi har ett ansvar att skydda människor.” Argumentet bygger på asylrätten, internationella överenskommelser och solidaritet med människor i fara.
- ”Mottagandet måste anpassas efter samhällets kapacitet.” Argumentet betonar bostäder, skolor, myndigheter, ekonomi och möjligheten att ge långsiktigt stöd.
- ”Det räcker inte att ta emot – integrationen måste fungera.” Här lyfts språk, utbildning, arbete och motverkande av segregation fram.
- ”Människor som kommer kan också bidra.” Argumentet lyfter arbetskraft, kompetens, företagande och framtida skatteintäkter – men förutsätter möjligheter att delta på arbetsmarknaden.
Argumenten utesluter inte varandra. Samma person kan vilja försvara asylrätten och samtidigt kräva bättre fungerande mottagande och integration. God samhällskunskap innebär att skilja påståenden om fakta från värderingar om hur samhället bör prioritera.
Välj två av ståndpunkterna ovan. Skriv en förklaring till varje ståndpunkt och beskriv vilket argument den bygger på. Jämför sedan: Vad skiljer dem åt, och finns det något båda skulle kunna hålla med om?
Fördjupa med Migration och Integration och segregation i samhällskunskap.
När det var svenskar som reste
Under 1800-talet och början av 1900-talet lämnade över en miljon svenskar sitt hemland för framför allt Nordamerika. Orsakerna var delvis andra – fattigdom, brist på jord och hopp om nya möjligheter – men även då innebar flytten osäkerhet och stora uppbrott. Läs om den svenska utvandringen.
En protestvåg – olika följder
Flyktingåret 2015 går inte att förstå utan arabiska våren. Men de protester som började 2010–2011 ledde inte till samma sak överallt. Kartan nedan visar huvuddragen i utvecklingen under 2010-talet, inte en slutgiltig dom över hur länderna ser ut i dag.
- Demokratisk övergång under 2010-talet
- Militärens makt återkom
- Krig och sönderfall
Färgerna förenklar en komplicerad utveckling. Tunisien fick senare ett demokratiskt bakslag, krigen och det politiska läget har förändrats, och Assadregimen i Syrien föll i december 2024. Karta: SO-portalen, landkonturer från Natural Earth (public domain).
Samma krav på förändring kunde möta helt olika motstånd – och det som hände i Nordafrika och Mellanöstern märktes ända till svenska klassrum.
Delens slutfråga: Varför ledde protesterna i exempelvis Tunisien, Egypten och Syrien till olika resultat? Förklara med minst två faktorer, till exempel arméns agerande, regimens våld, utländska makters stöd eller svaga institutioner. Avsluta med ett konkret samband till flyktingåret 2015.
Ord som hjälper dig att förstå
- Flykting
- Enligt flyktingkonventionen en person utanför sitt hemland med välgrundad fruktan för förföljelse av vissa angivna skäl. I vardagsspråk används ordet ibland bredare om människor som tvingats fly från krig.
- Asyl
- Skydd som en stat kan ge en människa som riskerar förföljelse eller annan allvarlig fara.
- Asylsökande
- En person som ansökt om asyl och ännu inte fått ett slutligt beslut.
- Ensamkommande barn
- En person under 18 år som kommer till ett land utan förälder eller annan vårdnadshavare.
- Uppehållstillstånd
- Tillstånd att bo i ett land under en bestämd tid eller permanent.
- Gränskontroll
- Kontroll av personer som passerar en nationsgräns, bland annat av identitet och rätt att resa in.
- Migrationsverket
- Svensk myndighet som bland annat prövar asylansökningar och tillstånd att bo i Sverige.
- Smugglare
- Person som mot betalning ordnar olaglig passage av en gräns. Skiljer sig från människohandel, som handlar om exploatering.
Arabiska våren – testa vad du kan
Det här är hela del 3:s avslutande quiz. Frågorna tar därför upp också Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien och Jemen, inte bara flyktingåret 2015. Läs frågan och välj ett alternativ. Efter varje svar får du en kort förklaring.
01 I vilket land började arabiska våren?
Arabiska våren tog fart i Tunisien efter protesterna som inleddes 2010.
02 Varför kunde Tunisiens diktator Ben Ali inte sitta kvar?
Ben Ali förlorade stödet från viktiga delar av maktapparaten. Arméns vägran att slå ned protesterna var en viktig faktor, tillsammans med massprotesterna.
03 Vad hände i Egypten 2013?
Egyptens militär avsatte den folkvalde presidenten Muhammad Morsi i juli 2013.
04 Vilka länder stöttade Assadregimen militärt?
Ryssland och Iran var viktiga militära allierade till Assadregimen under Syrienkriget.
05 När föll Assadregimen i Syrien?
Assadregimen föll den 8 december 2024, efter att rebellstyrkor tagit kontroll över Damaskus.
06 Vad beslutade FN:s säkerhetsråd om Libyen 2011?
FN:s säkerhetsråd godkände i resolution 1973 en flygförbudszon och åtgärder för att skydda civila.
07 Vilket avtal om Jemen förhandlades fram i Sverige 2018?
Parterna i Jemenkonflikten nådde Stockholmsavtalet i december 2018.
08 Ungefär hur många sökte asyl i Sverige under 2015?
Totalt ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige under 2015.
Facit · om du vill rätta på papper
1a · 2c · 3b · 4a · 5c · 6a · 7b · 8c
Källor och bildreferenser
Texten beskriver i första hand händelserna 2011–2016. Några senare uppgifter, bland annat om Syriens politiska utveckling, är uttryckligen daterade. Kartans personexempel är sammanställda och inte dokumenterade personberättelser.
Källförteckning
- Migrationsverket via Regeringens årsredovisning 2015 — 162 877 asylsökande och 35 369 ensamkommande.
- SCB, Asylsökande 2015 — Skillnaden mellan asylansökningar och folkbokförd invandring.
- UNHCR, Europe Sea Arrivals — Över en miljon havsankomster och döda eller saknade 2015.
- UNHCR, Four million Syrians flee war and persecution — Krisen i Syrien och läget i grannländerna 2015.
- UNHCR, Regional Refugee & Resilience Plan 2015 årsrapport — Otillräcklig finansiering och minskad mathjälp.
- Riksrevisionen, Upprättandet av tillfälliga gränskontroller — Gränskontroller från 12 november 2015.
- Regeringen, 2016 års vårproposition — ID-kontroller den 4 januari 2016.
- Sveriges riksdag, Lag (2016:752) — Tillfälliga begränsningar från den 20 juli 2016.
- Europeiska rådet, EU–Turkiet-uttalandet den 18 mars 2016 — Bakgrund, innehåll och mål med uppgörelsen.
- Stanford FSI, om Tunisiens armé 2011 — Bakgrund till quizets fråga om Ben Ali.
- UN News, Stockholm Agreement 2018 — Stockholmsavtalet om Jemen.
- BBC, Assadregimens fall 8 december 2024 — Datumet i quizet.
Bildreferenser
- Stockholms centralstation, september 2015. Fotot är taget i Stockholm, inte Malmö. Foto: Frankie Fouganthin. Wikimedia Commons. CC BY-SA 4.0.
- Flyktingbåtar närmar sig Lesbos den 29 oktober 2015. Foto: Ggia. Wikimedia Commons. CC BY-SA 4.0.
- Människor på Keleti-stationen i Budapest den 4 september 2015. Foto: Rebecca Harms. Wikimedia Commons. CC BY-SA 2.0.
- De två kartorna och statistiktypografin är ritade för SO-portalen. Landkonturer: Natural Earth, public domain. Kartornas flyktvägar är pedagogiskt förenklade, och utfallskartans färger beskriver utvecklingen under 2010-talet.
