Del A, felen som ska hittas

• A1, rent sakfel. Hitler tog inte makten genom en statskupp. Han utsågs till rikskansler av president Hindenburg den 30 januari 1933, efter att nazisterna blivit största parti i valen och efter förhandlingar bakom kulisserna. Hindenburg avsattes inte utan satt kvar till sin död 1934. Kuppförsöket, ölkällarkuppen i München 1923, misslyckades och ledde till fängelse. Att andra partier förbjöds stämmer, men det skedde under 1933 efter riksdagsbranden och fullmaktslagen. Ett bra omskrivet svar tar upp valframgångarna, utnämningen, riksdagsbranden och fullmaktslagen.
• A2, förenkling som låter rimlig. Kraschen 1929 och depressionen var viktiga, men nazisterna fanns långt innan och fick 2,6 procent redan 1928. Svaret missar de andra orsakerna: besvikelsen över Versaillesfreden, dolkstötslegenden, svaga koalitionsregeringar, rädslan för kommunismen, propagandan och våldet på gatorna. Dessutom är kedjan för kort: kraschen slog mot Tyskland främst genom att de amerikanska lånen drogs tillbaka. Formuleringen att de aldrig fått några röster alls är direkt fel.
• A3, svar på fel fråga. Innehållet är korrekt men handlar om första världskrigets utbrott och förlopp, inte om Nationernas förbund. Ett omskrivet svar bör ta upp att USA aldrig gick med, att förbundet saknade egen armé, att besluten krävde enighet, och att Manchuriet 1931 och Abessinien 1935 visade att fördömanden och halvhjärtade sanktioner inte stoppade angripare.

Poängsättning: två poäng för att peka ut felet, två för förklaringen och två för den omskrivna versionen. En elev som hittar rätt fel men skriver om svaret med nya fel kan få fyra av sex.

Del B, facit

• B1: Tyskland. Fynd 1 hör hemma i hyperinflationen 1923, vilket syns på att sedlar är billigare än tapeter. Fynd 2 är valen 1928, 1930, juli 1932 och mars 1933, alltså vägen fram till nazisternas maktövertagande. Eleven behöver inte träffa exakta årtal, men ska kunna placera tabellen i depressionens år och koppla den till 1933. Sambandet mellan kolumnerna: när arbetslösheten mångdubblas växer stödet för partiet kraftigt, från ett litet parti till det största. Höga nivåer noterar att sambandet inte bevisar orsak, och att stödet fortsatte öka i det fjärde valet trots att arbetslösheten då låg still, vilket talar för att också annat spelade roll, till exempel propagandan och att partiet redan hade regeringsmakten.
• B2: Versaillesfreden 1919, och punkten brukar kallas krigsskuldsparagrafen. Den väckte vrede eftersom Tyskland fick skulden ensamt, tvingades betala stora skadestånd och inte hade fått delta i förhandlingarna. Den användes sedan flitigt i nazistisk propaganda.
• B3: Nationernas förbund, Manchuriet 1931 och Abessinien 1935. Svagheterna: inga egna militära maktmedel, sanktioner som inte bet eftersom olja undantogs, stormakter som satte egna intressen först, och att stater kunde lämna förbundet utan följder.
• B4: ordningen är fynd 3 (1919), fynd 1 (1923), fynd 4 första fallet (1931), fynd 2 (1928 till 1933) som delvis överlappar, och fynd 4 andra fallet (1935). Att eleven ser överlappningen är ett tecken på hög nivå. Kedjan kan gå från fredsvillkor och skadestånd till ekonomisk kris och bitterhet, vidare till depression, massarbetslöshet och växande stöd för nazisterna, och därifrån till en internationell organisation som inte förmår hindra angrepp.
• B5: flera svar kan ge full poäng. Fynd 2 säger mycket om åsikter och arbetslöshet men inget om hur det kändes; fynd 3 säger inget alls om vanliga människor; fynd 1 visar en vardagssituation men är ett arrangerat pressfoto som kan vara iscensatt. Poängen sitter i resonemanget om källtypen, inte i valet av fynd.

Del C, så sätts poängen

• 1 poäng: ett råd utan motivering.
• 2 poäng: ett råd med en motivering som hänger ihop med informationen i steget.
• 3 poäng: ett råd som väger för- och nackdelar och tar hänsyn till läget, till exempel opinionen, ekonomin eller upprustningen.
• 4 poäng: som ovan, plus att eleven uttryckligen förhåller sig till sitt tidigare råd och förklarar vad som förändrats.
• Både eftergift och hårdare linje kan ge full poäng i steg 1 och 2. Det som bedöms är motiveringen och hur eleven hanterar ny information, inte om svaret råkar stämma med hur det gick.
• C4: ett högt poängsatt svar tar upp att aktörerna inte visste vad som skulle komma, att minnet av första världskrigets förluster präglade besluten, att upprustning tar tid och kostar pengar, och att eftergiftspolitiken därför framstod som rimlig för många samtida. Begrepp som kan användas: eftergiftspolitik, kollektiv säkerhet, upprustning, revanschism, isolationism och efterklokhet.

Del D

• D1: arbetslöshet och sjunkande export, Kreugerkraschen som drog med sig banker och sparare, konflikter på arbetsmarknaden med Ådalen 1931 som det svåraste exemplet. Politiken svarade med statliga arbeten till avtalsenlig lön, stöd till jordbruket genom uppgörelsen 1933 och senare med Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan parterna på arbetsmarknaden.
• D2: demokratier ersattes av diktaturer i bland annat Italien, Tyskland, Spanien, Polen och stora delar av Central- och Östeuropa. Drivkrafter: krisen efter första världskriget, massarbetslöshet, svaga koalitionsregeringar, rädsla för kommunism, samt att demokratin var ung och saknade rotade institutioner i många av de nya staterna.
• D3: Sverige hade en lång tradition av folkrörelser och lokalt självstyre, inget förlorat krig och ingen fredsuppgörelse att hämnas, en ekonomi som drabbades men inte kollapsade, politiska motståndare som kunde göra upp med varandra, och små extremistpartier utan massstöd. Full poäng kräver att eleven väger skillnaderna mot varandra i stället för att bara lista dem.

Del E

• E1: debattören använder historien för att varna och för att stämpla en motståndare, utrikesministern för att avfärda förhandlingar och skapa handlingskraft, ekonomen för att motivera snabba åtgärder, och filmskaparen för att underhålla och för att ge publiken tydliga hjältar. Två poäng per exempel.
• E2: jämförelsen blir missvisande när den sätter likhetstecken mellan tider som skiljer sig i fråga om institutioner, ekonomi och internationellt samarbete, eller när den gör alla motståndare till nazister och därmed tömmer ordet på innehåll. Ett starkt svar ger ett konkret exempel och visar vad som går förlorat.
• E3: både ja och nej kan ge full poäng. Nyttan är att historien ger varningssignaler och ord för det som händer. Faran är att jämförelsen skymmer det som är nytt och gör debatten grövre. Höga nivåer landar i en mellanposition med tydliga villkor för när jämförelsen håller.

Förslag på hur du sätter ihop provet

• Kort skrivning: del A och del D, 30 poäng, med tyngdpunkt på kunskaper och vanliga missuppfattningar.
• Källprov: del B ensam, 20 poäng, fungerar bra med fynden utdelade i förväg.
• Fördjupning: del C och del E, 30 poäng, passar som skrivuppgift eller muntlig examination.
• Helt prov: alla delar, 80 poäng, lämpligt att dela på två tillfällen.

Om du vill variera

Del C fungerar också som helklassövning där eleverna svarar på steg ett innan nästa steg visas. Då blir omprövningen synlig i rummet, och provet kan i stället examineras med bara del A och del B.