Lektionsplanering – Mellankrigstiden

Mellankrigstiden

En lektionsplanering i historia för årskurs 7–9.

Mellankrigstiden är berättelsen om hur en fred blev till ett nytt, ännu större krig på bara tjugo år. 28 lektioner täcker vägen från Versaillesfredens konsekvenser och Weimarrepublikens fall, via fascismens, nazismens och kommunismens framväxt, den stora depressionen och Spanska inbördeskriget, till eftergiftspolitiken och de sista stegen mot 1939. Varje lektion är fristående med egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen — plocka de lektioner som passar din grupp och den tid ni har.

Hoppa till del: Världen utanför Europa (1–4) Tyskland – från nederlag till diktatur (5–8) Fascism, nazism och kommunism (9–12) Samhälle och kultur (13–15) Den stora depressionen (16–18) Spanska inbördeskriget (19) Vägen mot andra världskriget (20–22) Mellankrigstidens huvudpersoner (23–27) Sammanfattning och examination (28)

Kopplingar till läroplanen

  • Demokratins kris och auktoritära ideologiers framväxt i Europa mellan krigen
  • Den stora depressionens orsaker och globala konsekvenser
  • Diktaturers metoder för att ta och behålla makten
  • Historiska personers handlingsutrymme i sitt sammanhang
  • Orsakskedjan från Versaillesfreden till andra världskrigets utbrott
  • Avkolonisering och förändringar utanför Europa under perioden

Lektionsöversikt

Del: Världen utanför Europa

1Världen utanför Europa

Mellankrigstiden brukar handla om Europa — men vad hände i resten av världen samtidigt?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv kort vilka delar av världen utanför Europa som påverkades starkt av mellankrigstidens händelser.
  2. Förklara varför kolonialmakternas grepp om sina kolonier både stärktes och ifrågasattes under perioden.
  3. Lista minst två frihets- eller moderniseringsrörelser som växte fram utanför Europa under mellankrigstiden.

Frågeställningar

  • Varför får ofta det som hände utanför Europa mindre plats i berättelsen om mellankrigstiden?
  • Finns det kopplingar mellan händelserna i Europa och det som hände i kolonierna samtidigt?

Material: Världen utanför Europa

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka delar av världen tas upp i texten som exempel på ”världen utanför Europa”?
  2. Hur påverkades kolonierna av första världskrigets efterspel?
  3. Vilka nya rörelser eller ledare växte fram i denna del av världen under perioden?
  4. Varför blev vissa kolonier mer benägna att kräva självständighet efter första världskriget?
  5. Hur skilde sig utvecklingen i olika delar av världen utanför Europa åt?
  6. Vilken betydelse fick mellankrigstidens händelser utanför Europa för tiden efter andra världskriget?

2Koloniernas mellankrigstid

Om européerna var upptagna med sina egna kriser hemma, vad hände då i deras kolonier?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur livet i en koloni kunde se ut under mellankrigstiden.
  2. Ge exempel på hur den globala depressionen påverkade kolonierna ekonomiskt.
  3. Undersök om motståndet mot kolonialt styre ökade eller minskade under perioden, och varför.

Frågeställningar

  • Var mellankrigstiden en paus i kolonialismen, eller en period då grunden lades för avkolonisering?
  • Hur kan en global kris som depressionen påverka länder som inte ens är självständiga?

Material: Koloniernas mellankrigstid

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Hur påverkade den stora depressionen kolonierna ekonomiskt?
  2. Ge ett exempel på en koloni eller region som nämns i texten.
  3. Vilka nya krav började väckas i flera kolonier under perioden?
  4. Hur reagerade kolonialmakterna på växande krav på självstyre?
  5. Vilken roll spelade första världskriget för att så frön till senare självständighetsrörelser?
  6. Vad kännetecknade relationen mellan kolonimakt och koloni under denna period?

3Atatürk och Turkiet

Hur bygger man en helt ny, modern nation ur ruinerna av ett fallet imperium?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vem Mustafa Kemal Atatürk var och vad han ville uppnå.
  2. Lista minst tre reformer Atatürk genomförde för att modernisera Turkiet.
  3. Undersök varför Atatürk ville sekularisera det turkiska samhället.

Frågeställningar

  • Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att en enskild ledare driver igenom snabba, omfattande reformer?
  • Hur skiljer sig Atatürks Turkiet från Osmanska riket som föregick det?

Material: Atatürk och Turkiet

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket imperium efterträdde Turkiet under Atatürks ledning?
  2. Vad betyder namnet ”Atatürk”?
  3. Ge ett exempel på en reform Atatürk genomförde inom lagstiftning eller alfabet.
  4. Vad innebar sekulariseringen av den turkiska staten?
  5. Hur förändrades kvinnors rättigheter under Atatürks styre?
  6. Varför ses Atatürk fortfarande som en central symbol för det moderna Turkiet?

4Gandhi och Indiens frihetskamp

Kan man besegra ett imperium utan att lyfta ett enda vapen?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Gandhis strategi för att uppnå Indiens självständighet.
  2. Förklara vad som menas med civil olydnad och ickevåld i det här sammanhanget.
  3. Ge exempel på en konkret aktion eller kampanj Gandhi ledde under mellankrigstiden.

Frågeställningar

  • Kan ickevåld fungera som strategi mot alla typer av förtryck, eller bara i vissa situationer?
  • Varför tror ni Gandhis metoder fick sådant internationellt genomslag?

Material: Gandhi och Indiens frihetskamp

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad kallas Gandhis princip om ickevåldsmotstånd?
  2. Ge ett exempel på en kampanj eller aktion Gandhi ledde.
  3. Vad var saltmarschen, och vad protesterade den mot?
  4. Hur reagerade den brittiska kolonialmakten på Gandhis metoder?
  5. Vilken roll spelade civil olydnad i kampen för Indiens självständighet?
  6. När blev Indien självständigt, och hur hänger det ihop med Gandhis arbete under mellankrigstiden?

Del: Tyskland – från nederlag till diktatur

5Tyskland – från nederlag till diktatur

Hur går ett land från nederlag och demokrati till diktatur på bara femton år?

Uppgifter

  1. Läs texten och gör en översiktlig tidslinje över Tysklands utveckling från 1918 till 1933.
  2. Lista de viktigaste faktorerna texten nämner bakom demokratins fall i Tyskland.
  3. Förklara kopplingen mellan Versaillesfreden, Weimarrepubliken och nazismens framväxt.

Frågeställningar

  • Var nazismens maktövertagande oundvikligt givet Tysklands situation, eller hade det kunnat undvikas?
  • Vad kan Tysklands utveckling lära oss om hur demokratier kan falla?

Material: Tyskland – från nederlag till diktatur

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket år förlorade Tyskland första världskriget?
  2. Vad hette den demokratiska republik som bildades i Tyskland efter kriget?
  3. Vilka kriser drabbade Tyskland under 1920-talet?
  4. Vilket parti tog makten 1933?
  5. Vem blev rikskansler samma år?
  6. Vilka faktorer nämner texten som förklaringar till demokratins fall?

6Versaillesfredens konsekvenser

Kan en fredsuppgörelse förklara varför nästa krig bröt ut tjugo år senare?

Uppgifter

  1. Läs texten och lista de viktigaste konsekvenserna Versaillesfreden fick för Tyskland.
  2. Förklara hur många tyskar upplevde fredsvillkoren.
  3. Koppla ihop missnöjet med Versaillesfreden med nazismens senare argument och retorik.

Frågeställningar

  • Var Versaillesfredens villkor för hårda, för milda, eller ungefär rätt avvägda?
  • Hur kan känslan av orättvisa hos ett helt folk utnyttjas politiskt?

Material: Versaillesfredens konsekvenser

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka ekonomiska konsekvenser fick Versaillesfreden för Tyskland?
  2. Vilket territorium förlorade Tyskland genom fredsavtalet?
  3. Hur stor var den tyska arméns tillåtna storlek efter avtalet?
  4. Vad kallades känslan bland många tyskar av att ha blivit förrådda eller orättvist behandlade?
  5. Hur använde senare politiska rörelser missnöjet med Versaillesfreden?
  6. Varför blev just krigsskuldsklausulen särskilt känslig för många tyskar?

7Weimarrepubliken

En modern, demokratisk författning på pappret — så varför föll den ändå så snabbt?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur Weimarrepublikens politiska system var uppbyggt.
  2. Lista minst tre problem eller svagheter republiken brottades med.
  3. Undersök hur hyperinflationen 1923 påverkade vanliga tyskars liv och förtroende för demokratin.

Frågeställningar

  • Vilken av Weimarrepublikens svagheter tror ni var mest avgörande för dess fall?
  • Kan en bra författning ändå misslyckas om omständigheterna är tillräckligt svåra?

Material: Weimarrepubliken

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket år grundades Weimarrepubliken?
  2. Vad kännetecknade republikens politiska system?
  3. Vad hände med den tyska valutan under hyperinflationen 1923?
  4. Hur påverkade hyperinflationen vanliga människors sparande och tillit?
  5. Vilka politiska ytterlighetsrörelser fick draghjälp av republikens instabilitet?
  6. Varför hade republiken svårt att bygga upp brett folkligt stöd?

8Hitlers väg till makten

Hur blir en misslyckad konstnär och krigsveteran diktator över ett helt land?

Uppgifter

  1. Läs texten och gör en tidslinje över Hitlers väg från okänd agitator till rikskansler.
  2. Beskriv ölkällarkuppen 1923 och vad som hände med Hitler efteråt.
  3. Förklara hur nazistpartiet gick från att vara en marginell rörelse till att bli Tysklands största parti.

Frågeställningar

  • Vilken enskild faktor tror ni var viktigast för Hitlers väg till makten: retorik, ekonomisk kris, eller politiska motståndares misstag?
  • Hur kunde ett demokratiskt system användas för att avskaffa demokratin inifrån?

Material: Hitlers väg till makten

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Var föddes Adolf Hitler?
  2. Vad var ölkällarkuppen, och när ägde den rum?
  3. Vad hände med Hitler efter det misslyckade kuppförsöket?
  4. Vilken bok skrev Hitler under sin fängelsevistelse?
  5. Vilket år blev Hitler rikskansler?
  6. Hur använde Hitler lagliga medel för att till slut avskaffa demokratin?

Del: Fascism, nazism och kommunism

9Fascism, nazism och kommunism

Tre ideologier, tre olika svar på samma kris — vad hade de gemensamt, och vad skilde dem åt?

Uppgifter

  1. Läs texten och gör en jämförande tabell över fascism, nazism och kommunism: vad trodde de på, och vem skulle styra?
  2. Förklara varför just mellankrigstiden blev en grogrund för dessa ideologier.
  3. Diskutera vilka likheter som ändå fanns mellan de annars fientliga ideologierna.

Frågeställningar

  • Varför lockade dessa ideologier så många människor under just den här perioden?
  • Är det rimligt att jämföra fascism och kommunism, eller är de för olika för att jämföras?

Material: Fascism, nazism & kommunism

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad kännetecknar fascism som ideologi?
  2. Vad kännetecknar kommunism som ideologi?
  3. Vad skiljer nazism från fascism i allmänhet?
  4. Vilken roll spelade en stark ledare i både fascistiska och nazistiska rörelser?
  5. Varför blev ekonomisk kris en grogrund för dessa ideologier?
  6. Ge ett exempel på ett land där respektive ideologi fick makten under perioden.

10Kommunismen i Sovjetunionen

Hur styr man ett helt lands ekonomi utan en fri marknad?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur Sovjetunionen styrdes under Stalin.
  2. Förklara vad femårsplanerna gick ut på.
  3. Undersök vilka metoder Stalin använde för att behålla makten.

Frågeställningar

  • Kan snabb industrialisering rättfärdiga de mänskliga kostnaderna som beskrivs i texten?
  • Vad skiljer Stalins Sovjetunionen från de fascistiska diktaturerna i Italien och Tyskland, och vad förenar dem?

Material: Kommunismen i Sovjetunionen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vem ledde Sovjetunionen under större delen av mellankrigstiden?
  2. Vad var syftet med femårsplanerna?
  3. Vad innebar kollektiviseringen av jordbruket?
  4. Vilka metoder använde Stalin för att tysta politiska motståndare?
  5. Vad var ”utrensningarna” (de stora terrorn)?
  6. Hur påverkade Stalins politik vanliga sovjetiska medborgares vardag?

11Fascismen i Italien

Italien fick Europas första fascistiska diktator — hur gick det till?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur Mussolini kom till makten i Italien.
  2. Förklara vad fascismen i Italien stod för och lovade sina anhängare.
  3. Undersök hur Mussolini och fascistpartiet styrde landet i praktiken.

Frågeställningar

  • Varför tror ni fascismen fick fäste just i Italien tidigare än i Tyskland?
  • Vilka likheter finns mellan Mussolinis metoder och de som senare användes i nazityskland?

Material: Fascismen i Italien

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vem ledde den fascistiska rörelsen i Italien?
  2. Vad var ”marschen mot Rom”, och när ägde den rum?
  3. Vilken titel tog Mussolini som ledare?
  4. Vad lovade fascismen den italienska befolkningen?
  5. Hur hanterade Mussolinis regim politiska motståndare?
  6. Vilken utrikespolitik förde Italien under Mussolini?

12Nazismen i Tyskland

Hur omvandlas ett land till en diktatur på bara några år, med lagens hjälp?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur nazisterna befäste sin makt efter 1933.
  2. Förklara vilken roll propaganda och ungdomsorganisationer spelade i det nazistiska samhället.
  3. Undersök hur judar och andra grupper förföljdes redan under 1930-talet, före kriget.

Frågeställningar

  • Hur kunde så många tyskar stödja eller acceptera nazismens politik?
  • Vad säger den nazistiska maktbefästningen om riskerna med att underskatta auktoritära rörelser?

Material: Nazismen i Tyskland

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken lag gav Hitler i praktiken diktatorisk makt 1933?
  2. Vad hände med andra politiska partier efter nazisternas maktövertagande?
  3. Vilken roll spelade Hitlerjugend?
  4. Vilka lagar infördes mot judar under 1930-talet?
  5. Vad var Kristallnatten?
  6. Hur användes propaganda för att sprida nazistiska idéer i samhället?

Del: Samhälle och kultur

13Samhälle och kultur

Mellan två världskrig levde människor ändå sina vanliga liv — hur såg vardagen och kulturen ut?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur kultur, mode och nöjesliv förändrades under mellankrigstiden.
  2. Ge exempel på nya tekniker eller medier som blev populära under perioden.
  3. Förklara hur mellankrigstidens samhälle skilde sig mellan 1920-talets optimism och 1930-talets kris.

Frågeställningar

  • Hur kan ett samhälle gå från stor optimism till djup kris på så kort tid?
  • Vilka kulturella spår från mellankrigstiden lever kvar i dag?

Material: Samhälle och kultur

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka nya kulturella uttryck blev populära under 1920-talet?
  2. Vilken ny teknik förändrade nöjeslivet under perioden?
  3. Hur förändrades kvinnors mode och roll i samhället under 1920-talet?
  4. Vad hände med det kulturella klimatet när depressionen slog till på 1930-talet?
  5. Vilken roll spelade radio och film för att sprida idéer och kultur?
  6. Hur skilde sig samhällsklimatet mellan olika länder under perioden?

14Roaring twenties

Ett decennium av jazz, bilar och börsyra — varför kallas 1920-talet ofta det glada tjugotalet?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vad som kännetecknade ”roaring twenties”.
  2. Ge exempel på ny teknik, musik eller mode som präglade decenniet.
  3. Undersök vilka grupper som faktiskt fick ta del av 1920-talets välstånd, och vilka som inte gjorde det.

Frågeställningar

  • Var 1920-talets optimism verklighetsförankrad, eller byggde den på en bubbla som senare sprack?
  • Vilka likheter ser ni mellan roaring twenties och någon period i modern tid?

Material: Roaring twenties

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken musikgenre förknippas starkt med 1920-talet?
  2. Ge ett exempel på en ny teknisk produkt som blev populär under decenniet.
  3. Hur förändrades kvinnors klädstil och frihet under 1920-talet?
  4. Vad var förbudslagen (prohibition) i USA, och vad ledde den till?
  5. Vilka grupper i samhället fick inte ta del av decenniets välstånd på samma sätt?
  6. Vad hände med 1920-talets optimism i slutet av decenniet?

15Sverige under mellankrigstiden

Medan diktaturer växte fram i Europa, vad hände i Sverige?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur Sverige utvecklades politiskt under mellankrigstiden.
  2. Förklara hur den stora depressionen påverkade Sverige.
  3. Undersök vilken roll den framväxande välfärdspolitiken fick under perioden.

Frågeställningar

  • Varför blev Sverige inte en diktatur, trots att liknande kriser drabbade andra europeiska länder?
  • Vilka spår av 1930-talets svenska politik finns kvar i dagens samhälle?

Material: Sverige under mellankrigstiden

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket parti kom till makten i Sverige under 1930-talet och blev långvarigt dominerande?
  2. Hur påverkade den stora depressionen den svenska arbetsmarknaden?
  3. Vilka reformer lade grunden för den svenska välfärdsstaten under perioden?
  4. Fanns det fascistiska eller nazistiska rörelser i Sverige under mellankrigstiden?
  5. Hur agerade Sverige utrikespolitiskt under perioden?
  6. Vad skilde den svenska utvecklingen från Tysklands eller Italiens?

Del: Den stora depressionen

16Den stora depressionen

En börskrasch i New York — hur kunde den påverka hela världen?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad som orsakade den stora depressionen.
  2. Beskriv hur depressionen spred sig från USA till resten av världen.
  3. Ge exempel på hur depressionen påverkade vanliga människors vardag.

Frågeställningar

  • Hur kan en ekonomisk kris i ett land sprida sig till att bli global?
  • Vilka lärdomar från den stora depressionen tillämpas fortfarande i ekonomisk politik i dag?

Material: Den stora depressionen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad orsakade den stora depressionen?
  2. I vilket land startade krisen?
  3. Hur påverkades arbetslösheten globalt under depressionen?
  4. Ge ett exempel på hur depressionen påverkade Europa.
  5. Vilka politiska konsekvenser fick depressionen i flera länder?
  6. Hur länge varade den stora depressionen ungefär?

17Wall Street-kraschen 1929

En enda dag på börsen som fick namnet ”svarta tisdagen” — vad hände?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv händelseförloppet kring börskraschen i oktober 1929.
  2. Förklara varför så många investerare drabbades så hårt.
  3. Undersök vilka varningstecken som fanns innan kraschen.

Frågeställningar

  • Kunde börskraschen ha förutsetts och undvikits?
  • Vilka likheter finns mellan 1929 års krasch och senare finanskriser ni känner till?

Material: Wall Street-kraschen 1929

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket datum inträffade den värsta börskraschen 1929?
  2. Vad kallas den dagen?
  3. Vad hade drivit upp aktiekurserna innan kraschen?
  4. Vad innebar det att många köpt aktier ”på marginal”?
  5. Hur påverkade kraschen banker och vanliga sparare?
  6. Hur spred sig kraschens effekter till resten av den amerikanska ekonomin?

18New Deal

Hur räddar man ett lands ekonomi mitt i den värsta krisen i modern tid?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vad New Deal gick ut på.
  2. Ge exempel på minst tre konkreta åtgärder eller program inom New Deal.
  3. Undersök om New Deal lyckades lösa depressionens problem, enligt texten.

Frågeställningar

  • Var New Deal ett rimligt sätt för staten att gripa in i ekonomin, eller gick regeringen för långt?
  • Vilka spår av New Deal finns kvar i amerikansk politik och samhälle i dag?

Material: New Deal

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vem var president när New Deal infördes?
  2. Vad var det övergripande syftet med New Deal?
  3. Ge ett exempel på ett program eller en åtgärd inom New Deal.
  4. Hur försökte New Deal minska arbetslösheten?
  5. Möttes New Deal av motstånd? Förklara.
  6. Löste New Deal depressionen helt, enligt texten, eller krävdes mer för att ekonomin skulle återhämta sig?

Del: Spanska inbördeskriget

19Spanska inbördeskriget

Ett inbördeskrig i Spanien blev en generalrepetition för ett mycket större krig — hur då?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vilka sidor som stod mot varandra i inbördeskriget.
  2. Förklara vilken utländsk inblandning kriget fick, och från vilka länder.
  3. Undersök varför kriget ibland kallas en ”generalrepetition” för andra världskriget.

Frågeställningar

  • Varför blev Spanska inbördeskriget en symbolfråga för ideologier i hela Europa?
  • Vad kan konflikten lära oss om hur inbördeskrig kan dra in utländska makter?

Material: Spanska inbördeskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka två huvudsidor stod mot varandra i Spanska inbördeskriget?
  2. Vem ledde den nationalistiska sidan?
  3. Vilka utländska makter stödde respektive sida?
  4. Vad hände i staden Guernica, och varför blev det så känt?
  5. Vem vann till slut inbördeskriget?
  6. På vilket sätt fungerade kriget som en ”generalrepetition” inför andra världskriget?

Del: Vägen mot andra världskriget

20Vägen mot andra världskriget

Vilka steg ledde, ett i taget, fram till att Europa var i krig igen bara tjugo år efter det förra?

Uppgifter

  1. Läs texten och gör en tidslinje över de viktigaste stegen mot krigsutbrottet 1939.
  2. Förklara vilken roll Tysklands upprustning och territoriella krav spelade.
  3. Diskutera om något enskilt beslut hade kunnat förhindra kriget.

Frågeställningar

  • Vilket av besluten på vägen mot kriget tycker ni var mest avgörande?
  • Varför lyckades inte omvärlden stoppa Tysklands expansion i tid?

Material: Vägen mot andra världskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka länder eller områden krävde och tog Tyskland kontroll över innan kriget bröt ut?
  2. Vad var Anschluss?
  3. Vilken konferens ledde till att Sudetlandet överläts till Tyskland?
  4. Vad menas med eftergiftspolitik i det här sammanhanget?
  5. Vilket avtal slöt Tyskland och Sovjetunionen strax innan kriget bröt ut?
  6. Vilken händelse räknas som den formella starten på andra världskriget?

21Molotov-Ribbentrop-pakten

Två fiender som avskydde varandras ideologier skrev ändå under samma avtal — varför?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad Molotov-Ribbentrop-pakten innehöll offentligt.
  2. Beskriv vad det hemliga tilläggsprotokollet innebar.
  3. Undersök varför både Tyskland och Sovjetunionen hade nytta av avtalet på kort sikt.

Frågeställningar

  • Hur kan två ideologiskt motsatta stater samarbeta när det gynnar dem båda?
  • Vad säger pakten om hur pålitliga internationella avtal egentligen kan vara?

Material: Molotov-Ribbentrop-pakten

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka två länder slöt pakten?
  2. När undertecknades avtalet?
  3. Vad lovade avtalet offentligt?
  4. Vad innehöll det hemliga tilläggsprotokollet?
  5. Hur påverkade pakten Polens öde kort efter undertecknandet?
  6. Hur länge höll avtalet innan det bröts?

22Eftergiftspolitiken

Kan fred köpas genom att ge efter för en alltmer aggressiv makt?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad eftergiftspolitik innebar i Storbritanniens och Frankrikes agerande gentemot Hitler.
  2. Ge exempel på konkreta eftergifter som gjordes.
  3. Undersök hur politiken senare kom att bedömas i efterhand.

Frågeställningar

  • Var eftergiftspolitiken ett förståeligt försök att undvika krig, eller ett misstag som gjorde kriget mer sannolikt?
  • Finns situationer i dagens värld där liknande avvägningar görs mellan konfrontation och eftergift?

Material: Eftergiftspolitiken

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka länder förknippas särskilt med eftergiftspolitiken gentemot Hitler?
  2. Vem var brittisk premiärminister vid tiden för Münchenöverenskommelsen?
  3. Vad innebar Münchenöverenskommelsen 1938?
  4. Vilket område överläts till Tyskland genom överenskommelsen?
  5. Vad sa Chamberlain när han återvände från München?
  6. Hur bedöms eftergiftspolitiken i efterhand, enligt texten?

Del: Mellankrigstidens huvudpersoner

23Adolf Hitler

Hur blir en man som misslyckades som konstnär en av historiens mest ökända diktatorer?

Uppgifter

  1. Läs texten och gör en kort biografisk sammanfattning av Hitlers liv fram till 1939.
  2. Beskriv vilka idéer och ideologier som formade hans politik.
  3. Diskutera vilket ansvar en enskild individ kan bära för händelser av den här magnituden.

Frågeställningar

  • Kan man förstå Hitlers uppgång utan att förklara bort hans ansvar för det som följde?
  • Vad säger hans karriär om hur extrema idéer kan få massivt stöd under kris?

Material: Adolf Hitler

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Var och när föddes Adolf Hitler?
  2. Vilket parti ledde han?
  3. Vilken titel tog han efter 1933?
  4. Vilken ideologi förknippas starkast med honom?
  5. Vilken bok skrev han, och vad handlade den om?
  6. Vilken roll spelade han i judeförföljelsen som inleddes under 1930-talet?

24Benito Mussolini

Han myntade själv ordet för sin ideologi — vem var mannen bakom fascismen?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Mussolinis politiska bana fram till maktövertagandet.
  2. Förklara vilka idéer han stod för och hur han presenterade dem för italienarna.
  3. Undersök hur hans styre utvecklades under 1920- och 1930-talen.

Frågeställningar

  • Vad gjorde Mussolini till en förebild för andra auktoritära ledare i Europa?
  • Hur skiljer sig hans metoder och mål från Hitlers?

Material: Benito Mussolini

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land ledde Mussolini?
  2. Vilken titel antog han som ledare?
  3. Vad kallades hans anhängare?
  4. Vilken händelse 1922 förknippas med hans maktövertagande?
  5. Vilka utrikespolitiska äventyr genomförde Italien under hans styre?
  6. Hur slutade Mussolinis liv och styre?

25Josef Stalin

Hur säkrar man makten i ett enormt land genom att systematiskt eliminera alla möjliga rivaler?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur Stalin tog makten i Sovjetunionen efter Lenins död.
  2. Förklara hans politik kring industrialisering och kollektivisering.
  3. Undersök vilka metoder han använde för att befästa och behålla sin makt.

Frågeställningar

  • Hur kan en ledare rättfärdiga extrema metoder med hänvisning till ett större mål?
  • Vad säger Stalins styre om riskerna med att koncentrera all makt hos en enda person?

Material: Josef Stalin

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vem var Stalins främsta rival i maktkampen efter Lenins död?
  2. Vad var femårsplanerna?
  3. Vad innebar kollektiviseringen av jordbruket?
  4. Vad var de stora utrensningarna?
  5. Hur många människor uppskattas ha dött till följd av Stalins politik, enligt texten?
  6. Vilken roll spelade Stalin under och efter andra världskriget?

26Franklin Delano Roosevelt – FDR

Kan en president som inte kunde gå utan hjälp ändå leda ett land genom dess värsta kris?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv FDR:s bakgrund och väg till presidentposten.
  2. Förklara hans roll i att utforma och genomföra New Deal.
  3. Undersök hur han kommunicerade med den amerikanska befolkningen under krisen.

Frågeställningar

  • Vad gjorde FDR:s ledarskap särskilt effektivt under en period av djup kris?
  • Hur viktigt är det att en ledare kan kommunicera hopp under svåra tider?

Material: Franklin Delano Roosevelt – FDR

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket parti tillhörde FDR?
  2. Vilken sjukdom eller funktionsnedsättning hade han?
  3. Vilket program förknippas starkast med hans presidentskap?
  4. Hur många gånger valdes han till president?
  5. Vad var ”fireside chats”?
  6. Vilken roll spelade han i USA:s inträde i andra världskriget?

27Neville Chamberlain

Han trodde att han räddat freden — historien kom att minnas honom annorlunda.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Chamberlains politiska bakgrund och roll som brittisk premiärminister.
  2. Förklara hans strategi gentemot Hitler och Nazityskland.
  3. Undersök hur hans eftermäle förändrades efter krigsutbrottet.

Frågeställningar

  • Var Chamberlains politik ett rimligt försök att undvika krig givet vad han visste då?
  • Är det rättvist att döma historiska beslut med facit i hand?

Material: Neville Chamberlain

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land ledde Neville Chamberlain som premiärminister?
  2. Vilken politik förknippas starkast med honom?
  3. Vad sa han efter Münchenöverenskommelsen 1938?
  4. Vad hände bara ett år senare som motbevisade hans uttalande?
  5. Vem efterträdde honom som premiärminister?
  6. Hur ses Chamberlains eftermäle i historieskrivningen i dag?

28Sammanfattning och examination

Om mellankrigstiden är berättelsen om hur fred blir till nytt krig, vad var den enskilt viktigaste vändpunkten?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från hela arbetsområdet och testa varandra parvis.
  2. Gör en repetitionsöversikt: koppla ihop varje huvudperson med rätt land och ideologi.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilken del av mellankrigstiden, Tysklands fall till diktatur, depressionen, eller vägen mot kriget, tycker du förklarar mest?
  • Vad har förändrat din syn på hur demokratier kan falla, efter att ha studerat mellankrigstiden?

Material: Mellankrigstiden (hela området, för repetition)

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Nämn tre faktorer som bidrog till demokratins fall i Tyskland.
  2. Vad orsakade den stora depressionen, och hur spreds den globalt?
  3. Nämn två diktaturer som växte fram i Europa under mellankrigstiden, och vem som ledde dem.
  4. Vad var eftergiftspolitiken, och vilket exempel visar den tydligast?
  5. Vilket avtal slöts strax innan andra världskriget bröt ut, mellan vilka länder?
  6. Ge ett exempel på en person eller händelse utanför Europa som påverkade mellankrigstiden.

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på orsakssamband och perspektiv än ett rent årtalsprov. Två förslag på uppgift: förklara hur Versaillesfreden, Weimarrepublikens svagheter och den stora depressionen tillsammans banade väg för nazismens maktövertagande, eller resonera kring om eftergiftspolitiken var ett rimligt sätt att försöka undvika krig, eller ett misstag som gjorde kriget mer sannolikt.

Bedömningstips: be eleverna väga flera orsaker mot varandra i stället för att peka ut en enda förklaring, och använda begrepp som eftergiftspolitik, totalitarism och ekonomisk kris korrekt.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna sidor om mellankrigstiden, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i historia, Lgr22.

SO-Portalen.se