1. Vad är en koloni?

En koloni styrs av ett annat land, som tar del av dess resurser. Spanien hade till exempel kolonier i Syd- och Mellanamerika.

2. Vad är en plantage?

På plantagerna i Amerika odlades socker, bomull och tobak, ofta av förslavade afrikaner.

3. Vad betyder mission?

Präster och munkar följde med erövrarna för att omvända ursprungsbefolkningen. Missionen blev ett av skälen som användes för att försvara kolonisationen.

4. Varför ville europeiska länder hitta en sjöväg till Asien?

Handeln med Asien gick genom mellanhänder, bland annat i Osmanska riket och Venedig, vilket gjorde varorna dyra. En egen sjöväg kunde ge stora vinster.

5. Vilket år nådde Vasco da Gama Indien sjövägen runt Afrika?

Vasco da Gama kom fram till Indien 1498, sex år efter att Columbus nått Amerika 1492.

6. Vilket svar förklarar bäst varför Europa började expandera just runt år 1500?

Det andra svaret visar hur flera orsaker hänger ihop. Det tredje räknar bara upp saker, och det första är en fördom, inte en förklaring.

1. Tenochtitlan var en liten by när spanjorerna kom.

Falskt. Tenochtitlan var en av världens största städer vid den tiden, byggd på öar i en sjö.

2. Cortés hade hjälp av tiotusentals krigare från folk som ville bli fria från aztekernas styre.

Sant. Bland annat tlaxcaltekerna slöt sig till spanjorerna. Utan dem hade några hundra soldater inte kunnat inta staden.

3. Smittkopporna spreds bara bland spanjorerna.

Falskt. Européerna hade ofta haft sjukdomen som barn och var motståndskraftiga. Ursprungsbefolkningen saknade skydd, och miljontals dog.

4. Inkariket var enat och starkt när Pizarro kom.

Falskt. Riket hade just gått igenom ett inbördeskrig mellan bröderna Atahualpa och Huáscar och var försvagat av sjukdomar.

5. Pizarro tog inkahärskaren Atahualpa till fånga år 1532.

Sant. Att härskaren fångades skapade kaos i ett rike där mycket styrdes uppifrån.

6. Den viktigaste förklaringen till spanjorernas seger var att de hade skjutvapen.

Falskt, enligt de flesta historiker. Vapnen spelade roll, men sjukdomar, allierade och splittring inom rikena vägde tyngre. På provet får du poäng för att väga orsakerna mot varandra.

1. Vem har skrivit källan?

En loggbok fördes av skeppets ledning. Det avgör vems perspektiv källan visar.

2. Vad säger ordvalet ”lasten” om hur skribenten såg på fångarna?

Språket i en källa kan avslöja synsätt. Att tala om människor som last visar hur slavhandeln gjorde människor till handelsvaror.

3. ”Fångarna har fått dansa för att hålla sig friska.” Varför bör en historiker vara försiktig med den meningen?

Källan beskriver händelsen ur slavhandlarens perspektiv. Jämförelser med andra källor, som fångarnas egna berättelser, visar att fångarna ofta tvingades röra sig under hot.

4. Vad kan en sådan loggbok vara bra för?

En källa är aldrig bra eller dålig i sig. Den är användbar för vissa frågor och mindre för andra. Det är den tanken som ger A-poäng på provet.

5. Vilken typ av källa skulle bäst komplettera loggboken?

Källor från olika perspektiv ger en fullständigare bild. Olaudah Equianos berättelse från 1789 är ett exempel på en sådan källa.

1. Ungefär hur många dog under överfarten?

12,5 minus 10,7 är 1,8 miljoner, ungefär var sjunde människa. Till det kommer alla som dog i Afrika innan de nådde kusten.

2. Varför är siffrorna uppskattningar och inte exakta tal?

Forskarna bygger på dokument från tiotusentals resor, men alla finns inte kvar. Därför räknar de fram uppskattningar.

3. Vem var Mansa Musa?

Mansa Musa härskade över ett rike som var rikt på guld och handel, långt innan européerna kom till Västafrika.

4. Vad var Stora Zimbabwe?

Stora Zimbabwe var ett maktcentrum under medeltiden. När européer senare såg ruinerna ville vissa inte tro att afrikaner hade byggt dem – ett tydligt exempel på fördomsfullt historiebruk.

5. Varför påstod en del européer på 1800-talet att Afrika saknade historia?

Om ett folk beskrivs som utan historia och utveckling blir det lättare att påstå att andra måste ”civilisera” dem. Så kan historien användas för att rättfärdiga makt.