Del A

• A1: kartan visar att Afrikas kuster, vägen till Indien och delar av Amerikas kuster var kända, medan inlandet i stort sett saknas och Amerikas verkliga utsträckning inte är känd. Det syns att kartan är gjord för sjöfart och handel, inte för att beskriva människorna som bodde där. Linjen är Tordesillasgränsen, där Spanien och Portugal delade upp världen mellan sig utan att fråga någon som bodde utanför Europa. Höga nivåer noterar just det: att två stater ansåg sig kunna fördela en hel värld.
• A2: möjliggjorde erövringen gjorde 1, 3 och 5, alltså navigationsteknik, sjukdomarna och skeppens kanoner. Ville göra gjorde 2, 4 och 6, alltså jakten på varor och rikedom, konkurrensen mellan kungahusen och religionen. Full poäng kräver att eleven också förklarar varför uppdelningen spelar roll: blandar man ihop dem låter det som att erövringen skedde för att den var möjlig, vilket lämnar besluten och ansvaret utanför förklaringen.
• A3: Kina var ett enat rike som inte hade något att vinna på att lägga resurser på fjärran expeditioner, och nya kejsare prioriterade försvaret mot norr och inre problem. Europa bestod i stället av många konkurrerande stater där den som hittade en ny väg fick fördel mot grannarna, och där köpmän och kungar kunde finansiera resor gemensamt. Höga nivåer noterar att det inte berodde på bättre teknik i Europa.

Del B

• B1: texten ska visa att erövringen var storslagen, rättfärdig och värd att belöna. Avslöjande drag är att invånarna sägs ha tagit emot dem vänligt, att våldet förklaras med att de andra svek först, och att texten riktas till kungen som belönar framgångar.
• B2: stärkande: berättelsen bygger på ögonvittnen från den drabbade sidan och ger en bild som annars helt hade saknats. Försvagande: den nedtecknades årtionden senare, minnet kan ha förändrats, och den skrevs ner av företrädare för erövrarmakten, vilket kan ha påverkat både frågorna och urvalet. Full poäng kräver båda sidor och gärna ordet medierad eller en beskrivning av samma sak.
• B3: källa 3 visar omfattningen, alltså vad som hände med hela befolkningen och inte bara på en plats. Intervall används eftersom det saknas folkräkningar från tiden före 1492, eftersom källorna är ojämna och eftersom forskare räknar på olika sätt.
• B4: vanliga och godkända svar är de förslavade afrikaner som fördes över Atlanten, kvinnorna i alla grupperna, och vanliga människor i Amerika som varken var krigare eller ledare. Skälet är att de sällan kunde skriva, att deras texter inte bevarades och att makten bestämde vad som fördes till arkiv. Historiker kan i stället använda arkeologi, skeppens egna listor, rättegångsprotokoll, sånger och muntliga traditioner.

Del C

• C1: led 1 vapen, järn, textilier, brännvin och glasvaror. Led 2 förslavade människor. Led 3 socker, rom, tobak, bomull och silver.
• C2: köpmän och redare i europeiska hamnstäder, plantageägare i Amerika, samt de afrikanska härskare och mellanhänder som sålde fångar. Lönsamheten byggde på att skeppen hade betalande last i varje led, på billiga råvaror odlade med tvångsarbete och på hög efterfrågan i Europa. Höga nivåer nämner att staterna beskattade handeln och skyddade den med flottor.
• C3: ursprungsbefolkningen i Amerika hade decimerats av sjukdomar och hårt arbete, vilket skapade en brist på arbetskraft som européerna löste genom att köpa förslavade människor i Afrika. Full poäng kräver att kedjan blir tydlig.
• C4: de förslavades liv och arbete, döden under överfarten, de samhällen i Västafrika som tömdes på unga människor och slets sönder av våld och vapenimport, samt miljön och jorden på plantagerna. Ett poäng per utvecklat exempel, ett för kopplingen till var i systemet kostnaden uppstod.

Del D

• D1: direkt inblandning visar uppgift 1 och 4, alltså handelsstationerna på Guldkusten och Saint-Barthélemy. Indirekt deltagande visar 2 och 3, alltså järnet som bytesvara och Kinahandeln som byggde på samma system av världsomspännande handel.
• D2: både ja och nej kan ge full poäng. För påståendet: Sveriges andel var liten och verksamheten kortvarig. Emot: litet ansvar är inte samma sak som inget ansvar, svenskt järn användes i handeln, och Gustavia var en frihamn där slavhandel förekom. Höga nivåer skiljer mellan juridiskt ansvar i dag och historiskt deltagande.
• D3: Ostindiska kompaniet förknippas med vackra föremål, sjöfart och stadens välstånd, och de som drabbades är inte synliga i berättelsen. Saint-Barthélemy handlar om ägande av människor, vilket inte går att göra till en stolt lokalhistoria. Ett starkt svar ser att urvalet i sig är historiebruk.

Del E

• E1: ordet upptäckt utgår från att platsen var okänd, vilket den bara var för européerna, och osynliggör de miljoner människor som redan bodde där. Alternativ är mötet mellan två världar, erövringen av Amerika eller européernas ankomst. Poäng ges för att eleven förklarar vad perspektivbytet gör med berättelsen.
• E2: statyerna används för att kräva att historien erkänns och för att kritisera vem som hyllas i det offentliga rummet, ursäkterna för upprättelse och för att reparera relationer mellan stater och grupper, återlämnandet för att ge tillbaka kulturarv och stärka identitet. Två poäng per exempel.
• E3: språk som spanska, portugisiska, engelska och franska på andra kontinenter, gränser och stater, befolkningssammansättningen i Amerika, ekonomier byggda på råvaruexport, mat som potatis, majs, tomat, choklad och kaffe, samt rikedomar i europeiska städer.
• E4: både ja och nej kan ge full poäng. Ja: staterna finns kvar, tjänade på systemet och lever fortfarande med följderna. Nej: ingen nu levande är skyldig, och det är svårt att räkna fram vem som ska betala vad. Höga nivåer skiljer mellan skuld och ansvar.

Förslag på hur du sätter ihop provet

• Källprov: del A och del B, 34 poäng, med kartan projicerad och källtexterna utdelade i förväg.
• Systemprov: del C och del D, 30 poäng, tyngdpunkt på handeln och på Sveriges roll.
• Kort och aktuellt: del E ensam, 16 poäng, går att göra på en lektion och fungerar också som seminarium.
• Helt prov: alla delar, 80 poäng, lämpligt att dela på två tillfällen.