Prov: Kolonisation och världshandel

Ett prov i historia för årskurs 7–9 med sex källor, en karta och en valbar uppsats. Delarna kan ges var för sig.

Provet bygger på lektionsplaneringen om kolonisation och världshandel. Varje del utgår från en fråga som historiker ställer om perioden. Som på det nationella provet är källorna numrerade genom hela provet, från källa 1 till källa 6, och poängen anges som (E/C/A).

Delarna är fristående. Varje del har en elevtext med streckad kant som du kopierar till ditt eget provdokument. Om du bara använder några av delarna behöver du inte numrera om källorna, eftersom numreringen fungerar även när delar saknas. Facit för varje uppgift står i en tabell med exempelsvar på E-, C- och A-nivå. Del 7 är en uppsats där eleven väljer mellan två frågor.

Eleverna kan förbereda sig med provträningen om kolonisation och världshandel. Den övar samma förmågor men med andra källor och frågor.

Provets delar

Del	Historisk fråga	Material	Förmåga	Poäng (E/C/A)
1	Hur blev världen sammanlänkad?	Karta över triangelhandeln	Kunskaper, begrepp, orsaker	4/2/0
2	Hur kunde stora riken falla så snabbt?	Källa 1	Orsaker	1/1/1
3	Hade kolonisatörerna rätt att erövra?	Källa 2 och 3	Perspektiv, religion som motiv	2/2/1
4	Hur kan vi veta hur överfarten var?	Källa 4	Källkritik	2/2/1
5	Vem vann och vem förlorade?	Källa 5	Konsekvenser	2/2/1
6	Hade Afrika ingen historia?	Källa 6	Historiebruk	2/2/1
7	Valbar uppsats	–	Resonerande text	1/1/1
	Hela provet			14/12/6

Poängen är ett stöd. Betyget sätts utifrån en helhetsbedömning med matrisen längst ner.

Del 1

Hur blev världen sammanlänkad?

Grunddelen prövar begrepp, triangelhandeln och orsakerna till att Europa började expandera runt år 1500.

Del 1: Hur blev världen sammanlänkad?

1a. Förklara begreppen med egna ord: koloni, plantage och mission. (1/1/0)

1b. Kartan visar triangelhandeln över Atlanten. Skriv vad som fraktades längs pil 1, pil 2 och pil 3. (2/0/0)

Schematisk karta, ritad för provet. Avstånden stämmer inte med verkligheten.

Pil 1: ______________________________________

Pil 2: ______________________________________

Pil 3: ______________________________________

1c. Förklara två orsaker till att europeiska länder började segla ut över världshaven runt år 1500. (1/1/0)

Facit och bedömning – Del 1

Uppgift	E	C	A
1a	Två begrepp förklaras i huvudsak korrekt. Koloni: ett område som styrs av ett annat land. Plantage: en stor gård där man odlar en gröda för export.	Alla tre begreppen förklaras korrekt och kopplas till perioden. Mission: att sprida kristendomen, vilket var ett av motiven för kolonisationen.	–
1b	Pil 1: vapen, tyger, metallvaror, alkohol. Pil 2: förslavade afrikaner. Pil 3: socker, bomull, tobak. Alla tre rätt ger 2 poäng, två rätt ger 1 poäng.	–	–
1c	Två orsaker nämns med en enkel förklaring, till exempel att man ville hitta en sjöväg till Asien för att köpa kryddor och att fartygen och navigationen hade blivit bättre.	Orsakerna förklaras i flera led. ”Handeln med Asien gick genom mellanhänder i Osmanska riket och Venedig, vilket gjorde kryddorna dyra. En egen sjöväg kunde ge enorma vinster, och eftersom Portugal och Spanien tävlade med varandra satsade kungarna pengar på upptäcktsresor.”	–

Del 2

Hur kunde stora riken falla så snabbt?

Eleven ska väga flera orsaker mot varandra och undvika den förenklade förklaringen att européerna vann på grund av bättre vapen.

Del 2: Hur kunde stora riken falla så snabbt?

Källa 1

År 1519 landsteg Hernán Cortés i Mexiko med några hundra soldater. Aztekernas huvudstad Tenochtitlan var en av världens största städer. Många folk som aztekerna hade besegrat och tvingat att betala skatt, bland dem tlaxcalteker, slöt sig till spanjorerna och deltog med tiotusentals krigare. År 1520 drabbades staden av en smittkoppsepidemi som dödade en stor del av invånarna. Staden föll år 1521.

Tio år senare kom Francisco Pizarro till Inkariket med under 200 man. Inkariket var försvagat av ett inbördeskrig mellan bröderna Atahualpa och Huáscar, och smittkoppor hade redan spridits i riket och dödat många, bland dem den tidigare härskaren. År 1532 tog Pizarro Atahualpa till fånga och lät senare avrätta honom. Spanjorerna hade hästar, stålsvärd och skjutvapen, som ursprungsbefolkningen inte hade.

Faktatext skriven för provet.

2a. Använd källa 1 och nämn tre orsaker till att spanjorerna kunde besegra aztekerna och inkafolket. (1/0/0)

2b. Många tror att spanjorerna vann tack vare sina vapen. Resonera om hur viktiga vapnen var jämfört med de andra orsakerna. Vilken orsak tror du vägde tyngst? Motivera. (0/1/1)

Facit och bedömning – Del 2

Uppgift	E	C	A
2a	Tre av: sjukdomar som smittkoppor, allierade från ursprungsfolk, inbördeskriget i Inkariket, tillfångatagandet av härskaren, hästar och vapen av stål och krut.	–	–
2b	–	Eleven jämför vapnen med minst en annan orsak med ett utvecklat resonemang. ”Vapnen gav en fördel i strid, men några hundra soldater kunde inte besegra en stad med hundratusentals invånare. De tiotusentals allierade krigarna och smittkopporna var viktigare.”	Eleven väger orsakerna mot varandra och visar hur de samverkade. ”Smittkopporna vägde tyngst eftersom de försvagade både Tenochtitlan och Inkariket innan striderna var avgjorda, och i Inkariket bidrog de indirekt till inbördeskriget genom att härskaren dog. Men sjukdomarna förklarar inte allt. Utan de allierade folken, som ville bli fria från aztekernas styre, hade Cortés inte kunnat inta staden. Vapnen spelade roll men var den minst avgörande orsaken.”

Del 3

Hade kolonisatörerna rätt att erövra?

Debatten i Valladolid 1550–1551 visar att religionen användes både för att försvara och för att kritisera erövringen. Källorna är sammanfattningar av de två sidornas argument, inga citat.

Del 3: Hade kolonisatörerna rätt att erövra?

År 1550 lät den spanske kungen Karl samla lärda män i staden Valladolid. De skulle lyssna på två män som var oeniga om hur Spanien fick behandla ursprungsbefolkningen i Amerika.

Källa 2

Juan Ginés de Sepúlveda, filosof och präst, menade att ursprungsbefolkningen av naturen inte kunde styra sig själv och därför borde styras av spanjorerna. Han hävdade att krig mot dem var rättfärdigt för att stoppa människooffer och kannibalism och för att det öppnade vägen för att sprida kristendomen.

Sammanfattning av Sepúlvedas argument i debatten i Valladolid 1550–1551.

Källa 3

Bartolomé de las Casas, präst och tidigare kolonist i Amerika, menade att ursprungsbefolkningen var fria människor med förnuft, precis som européerna. Han hävdade att de skulle vinnas för kristendomen genom fredlig undervisning och inte genom våld, och att erövringen hade lett till fruktansvärda övergrepp.

Sammanfattning av Las Casas argument i debatten i Valladolid 1550–1551.

3a. Beskriv vad Sepúlveda och Las Casas var oeniga om. (1/0/0)

3b. Båda männen var kristna präster. Förklara hur religionen kunde användas både för att försvara erövringen och för att kritisera den. (1/1/0)

3c. Debatten slutade utan att någon utsågs till vinnare, och erövringen fortsatte. Vad säger debatten om hur man i Spanien såg på kolonisationen på 1500-talet? Resonera. (0/1/1)

Facit och bedömning – Del 3

Uppgift	E	C	A
3a	Sepúlveda tyckte att det var rätt att erövra och styra ursprungsbefolkningen. Las Casas tyckte att de var fria människor som inte fick tvingas.	–	–
3b	En enkel förklaring. ”Sepúlveda sa att man skulle sprida kristendomen, och Las Casas sa att man inte fick använda våld.”	En utvecklad förklaring som visar att samma religion kunde tolkas på två sätt. ”För Sepúlveda var spridningen av kristendomen ett mål som rättfärdigade krig. För Las Casas byggde kristendomen på att alla människor är lika inför Gud, och därför var det fel att tvinga fram tro med våld.”	–
3c	–	Eleven ser att det fanns kritik mot erövringen redan då, men att den inte stoppade den.	Eleven resonerar om motsättningen mellan ideal och intressen. ”Att kungen ordnade debatten visar att frågan togs på allvar och att det fanns ett moraliskt tvivel i Spanien. Men att ingen vinnare utsågs och att erövringen fortsatte visar att de ekonomiska intressena var starkare än de moraliska invändningarna. Debatten visar också att man inte kan säga att ’alla på 1500-talet tyckte så’ – synen på kolonisationen var omstridd redan i sin egen tid.”

Del 4

Hur kan vi veta hur överfarten var?

Olaudah Equianos självbiografi från 1789 är en av de mest kända skildringarna av överfarten över Atlanten, men forskare är oeniga om var han föddes. Del 4 prövar källkritik på en nivå som ger utrymme för A-resonemang.

Del 4: Hur kan vi veta hur överfarten var?

Källa 4

Stanken i lastrummet medan vi låg vid kusten var så outhärdligt vidrig att det var farligt att stanna där någon längre tid. […] Trängseln, värmen och smutsen gjorde att många dog. […] Kvinnornas skrik och de döendes stön gjorde det hela till en nästan ofattbar skräckscen.

Två av mina landsmän, som var fastkedjade vid varandra, hoppade i havet. […] Besättningen fick upp en av dem, och han blev skoningslöst piskad för att han hade försökt välja döden framför slaveriet.

Olaudah Equiano, The Interesting Narrative of the Life of Olaudah Equiano (London, 1789). Översatt och förkortat.

Om källan: Equiano skrev att han föddes i nuvarande Nigeria, blev bortrövad som barn och fördes med slavskepp till Amerika. Senare köpte han sig fri, bosatte sig i London och blev aktiv i rörelsen mot slavhandeln. Boken blev mycket läst och gavs ut i nio upplagor medan han levde. Forskaren Vincent Carretta har hittat ett dopbevis från 1759 och en lista över ett fartygs besättning från 1773 där Equianos födelseort anges som Carolina, alltså i Nordamerika. Andra forskare menar att många detaljer i hans berättelse om Afrika stämmer och att han föddes där.

4a. Vad berättar källa 4 om hur det var att föras över Atlanten på ett slavskepp? Ge två exempel. (1/0/0)

4b. Equiano ville få slut på slavhandeln när han skrev boken. Hur påverkar det hur vi ska läsa källan? Ge både en styrka och en svaghet hos källan. (1/1/0)

4c. Tänk dig att Equiano inte själv upplevde överfarten utan byggde sin beskrivning på vad andra hade berättat för honom. Blir källan då oanvändbar för en historiker? Resonera. (0/1/1)

Facit och bedömning – Del 4

Uppgift	E	C	A
4a	Två av: fruktansvärd stank, trängsel och hetta, många dog, människor var fastkedjade, fångarna gjorde motstånd och föredrog döden, de som gjorde motstånd piskades.	–	–
4b	Eleven ser att Equiano ville övertyga läsarna och därför kan ha förstärkt det hemska.	Eleven ger både en styrka och en svaghet med motivering. ”En styrka är att källan beskriver överfarten inifrån, från någon som var fånge och inte från slavhandlarna. En svaghet är att boken skrevs för att få människor att vara emot slavhandeln, så den kan ha tendens. Den skrevs dessutom mer än trettio år efter händelserna, och minnen kan förändras.”	–
4c	–	Eleven ser att källan inte blir oanvändbar men att den då är en andrahandskälla och behöver jämföras med andra källor.	Eleven resonerar om vad källan då kan användas till och kopplar till hur historiker arbetar. ”Om Equiano inte själv var med är han en andrahandskälla för överfarten, men beskrivningen kan ändå bygga på berättelser från människor som var där, och den stämmer med vad skeppsloggar och andra vittnesmål berättar. Oavsett var han föddes är boken dessutom en förstahandskälla för hur motståndarna till slavhandeln argumenterade på 1780-talet och för hur en svart man i London berättade om slaveriet. Frågan om hans födelseort visar att historiker hela tiden prövar sina källor mot varandra.”

Del 5

Vem vann och vem förlorade?

Eleven tolkar siffror och resonerar om konsekvenser för olika delar av världen, på kort och lång sikt.

Del 5: Vem vann och vem förlorade?

Källa 5

Den transatlantiska slavhandeln, cirka 1500–1866	Uppskattat antal människor
Fördes ombord på slavskepp i Afrika	ungefär 12,5 miljoner
Kom fram till Amerika	ungefär 10,7 miljoner
Dog under överfarten	ungefär 1,8 miljoner

Uppskattningar från forskningsdatabasen Slave Voyages, som bygger på uppgifter om mer än 36 000 slavskeppsresor.

5a. Ungefär hur stor andel av dem som fördes ombord dog under överfarten? Varför kallas siffrorna uppskattningar? (1/0/0)

5b. Beskriv konsekvenser av världshandeln för Afrika, för Amerika och för Europa. Ge minst en konsekvens för varje världsdel. (1/1/0)

5c. Vilka konsekvenser av kolonisationen och världshandeln kan vi fortfarande se i dag? Resonera om minst två exempel. (0/1/1)

Facit och bedömning – Del 5

Uppgift	E	C	A
5a	Ungefär 14–15 procent, alltså ungefär var sjunde person (1,8 av 12,5 miljoner). Siffrorna är uppskattningar eftersom alla resor inte finns dokumenterade och många uppgifter saknas. Båda delarna krävs för poäng.	–	–
5b	En konsekvens per världsdel. Afrika: miljontals människor fördes bort. Amerika: ursprungsbefolkningen minskade kraftigt, plantager byggdes. Europa: länderna blev rikare.	Konsekvenserna förklaras. ”I Afrika förlorade många samhällen unga vuxna, och krig mellan riken för att fånga människor att sälja ökade. I Amerika dog en stor del av ursprungsbefolkningen av sjukdomar och tvångsarbete, och afrikaner fördes dit som slavar på plantagerna. I Europa gav handeln stora vinster till köpmän och stater, pengar som senare kunde investeras i industrin.”	–
5c	–	Två relevanta exempel förklaras, till exempel språk (spanska, portugisiska och engelska i Amerika), gränser i Afrika, befolkningens sammansättning i Amerika eller skillnader i välstånd.	Exemplen kopplas ihop och nyanseras. ”Att det talas spanska och portugisiska i Latinamerika och att många i Brasilien och Karibien har afrikanskt ursprung är direkta spår av kolonisationen och slavhandeln. Det är svårare att avgöra hur mycket av dagens skillnader i välstånd som beror på kolonialtiden, eftersom mycket annat har hänt sedan dess, men många historiker menar att den ojämlika handeln lade grunden för skillnader som fortfarande syns.”

Del 6

Hade Afrika ingen historia?

En uppgift om historiebruk och perspektiv. Eleven ska bemöta ett europeiskt påstående med kunskaper om Afrika före kolonialismen och förklara varför sådana bilder uppstod.

Del 6: Hade Afrika ingen historia?

Källa 6

Här lämnar vi Afrika för att inte nämna det igen. Det är ingen historisk del av världen. Den har ingen rörelse eller utveckling att visa.

Den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel i sina föreläsningar om världshistoriens filosofi, hållna i Berlin 1822–1830. Översatt.

6a. Vad påstår Hegel om Afrika? (1/0/0)

6b. Bemöt Hegels påstående med exempel från Afrikas historia före kolonialismen. Ge minst två exempel. (1/1/0)

6c. Varför tror du att många européer på 1800-talet beskrev Afrika på det här sättet? Resonera om hur en sådan bild av historien kunde användas. (0/1/1)

Facit och bedömning – Del 6

Uppgift	E	C	A
6a	Att Afrika inte har någon historia och inte har utvecklats.	–	–
6b	Två exempel nämns, till exempel Malis rike och Mansa Musa, Stora Zimbabwe, kungariket Benin eller lärdomsstaden Timbuktu.	Exemplen förklaras och kopplas till påståendet. ”Malis rike var på 1300-talet så rikt på guld att kungen Mansa Musas pilgrimsresa till Mecka blev känd i hela Medelhavsvärlden. I Timbuktu fanns lärda och bibliotek med handskrifter. Det visar att det fanns riken, handel och kunskap – alltså både rörelse och utveckling.”	–
6c	–	Eleven ser att européerna kände till lite om Afrika eller såg sin egen kultur som måttstock.	Eleven resonerar om syfte och följder. ”Om Afrika beskrevs som ett land utan historia och utveckling blev det lättare att påstå att européerna förde med sig civilisation, och på så sätt kunde bilden användas för att rättfärdiga slavhandeln och senare koloniseringen av Afrika. Historien användes alltså för att skapa en bild av européer som överlägsna. Sådana föreställningar har levt kvar länge, och därför är det en del av historieämnet i dag att lyfta fram afrikanska riken och perspektiv.”

Del 7

Valbar uppsats

Eleven väljer en av två frågor. Fråga A riktar sig mot orsaker och motiv, fråga B mot konsekvenser och perspektiv. Båda bedöms med samma kriterier.

Del 7: Valbar uppsats

Välj en av frågorna och skriv en resonerande text på ungefär en sida. (1/1/1)

Fråga A: Var det främst ekonomiska eller religiösa skäl som drev européerna att kolonisera andra delar av världen?

Fråga B: Vilka vann och vilka förlorade på världshandeln mellan 1500 och 1800?

I din text ska du:

ge minst två konkreta exempel från perioden
visa hur olika orsaker eller konsekvenser hänger ihop
ta med mer än ett perspektiv, till exempel européernas och de koloniserades
använda begrepp som koloni, plantage, slavhandel och mission
avsluta med en egen slutsats som bygger på det du har skrivit

Facit och bedömning – Del 7

Fråga	E	C	A
A	Texten nämner både ekonomiska skäl, som guld, kryddor och socker, och religiösa skäl, som att sprida kristendomen, och tar ställning med en enkel motivering.	Texten förklarar hur motiven hängde ihop, till exempel att missionen gav erövringen ett moraliskt skäl medan vinsterna betalade resorna, och använder exempel som erövringen av Amerika eller plantagerna i Karibien.	Texten väger motiven mot varandra och visar att svaret kan skilja sig mellan aktörer och tider. Den kan till exempel lyfta fram debatten i Valladolid för att visa att religionen användes både för och emot erövringen, och dra en nyanserad slutsats.
B	Texten nämner vinnare, som europeiska köpmän och stater, och förlorare, som förslavade afrikaner och ursprungsbefolkningen i Amerika, med enkla exempel.	Texten förklarar varför grupperna vann eller förlorade och tar upp fler än två världsdelar. Den kan ta med att vissa afrikanska härskare tjänade på slavhandeln medan deras samhällen förlorade på lång sikt.	Texten skiljer på kort och lång sikt och på grupper inom samma världsdel, och drar en slutsats som visar att frågan om vinnare och förlorare beror på perspektiv – samtidigt som slavhandelns offer tydligt var de stora förlorarna.

Begreppen ska användas i huvudsak fungerande för E, relativt väl fungerande för C och väl fungerande för A.

Bedömningsmatris

Matrisen följer betygskriterierna i historia för årskurs 9 i Lgr22. Varje rad anger vilket kriterium som bedöms och vilka delar av provet som prövar det.

Kriterium och delar	E	C	A
Kunskaper om historiska förhållanden, förändringsprocesser och händelser Del 1, 2a, 5b, 6b	Eleven har grundläggande kunskaper om kolonisationen och världshandeln och beskriver centrala händelser och förhållanden.	Eleven har goda kunskaper och sätter händelser och förhållanden i sitt sammanhang.	Eleven har mycket goda kunskaper och ser hur händelser i olika världsdelar hänger ihop.
Förklaringar av orsaker och konsekvenser Del 1c, 2b, 5c, 7	Eleven för enkla resonemang om orsaker och konsekvenser.	Eleven för utvecklade resonemang om orsaker och konsekvenser och visar samband i flera led.	Eleven för välutvecklade resonemang, väger orsaker mot varandra och skiljer på kort och lång sikt.
Historiska begrepp Del 1a, 7	Eleven använder historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven använder historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven använder historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Tolkning och granskning av källor utifrån källkritiska kriterier samt värdering av källors relevans Del 3, 4, 5a	Eleven tolkar källor och för enkla resonemang om deras trovärdighet.	Eleven för utvecklade resonemang om källornas trovärdighet utifrån upphov, tid och syfte.	Eleven för välutvecklade resonemang om källornas trovärdighet och värderar vad källan kan användas till utifrån olika historiska frågor.
Resonemang om historiebruk Del 6	Eleven för enkla resonemang om hur en bild av historien har använts.	Eleven för utvecklade resonemang om hur och varför historien har använts.	Eleven för välutvecklade resonemang om hur och varför historien har använts och vilka följder det har fått.