Lektionsplanering – Kolonisation och världshandel

Lektionsplanering: Kolonisation och världshandel

Nio lektioner i historia för årskurs 7–9, en för varje sida i arbetsområdet.

Planeringen följer arbetsområdets egen struktur på SO-portalen. Varje lektion hör ihop med en sida som eleverna kan läsa i skolan eller hemma, och arbetet är upplagt så att varje elev producerar något eget: en orsakskedja, en jämförelsetabell, en läslogg eller en egen text. Tanken är inte att du ska hinna med allt. Plocka de lektioner som passar din grupp och din tid.

Lektionerna har medvetet olika arbetssätt. Några bygger på att sortera och rangordna, andra på att jämföra, följa en vara genom ett handelssystem eller granska hur säkra siffrorna egentligen är. Det gör att eleverna tränar flera förmågor i stället för att göra samma sak nio gånger.

Kopplingar till Lgr22

Arbetsområdet tränar framför allt förmågorna att använda en historisk referensram, att kritiskt granska och tolka källor, att resonera om orsaker och konsekvenser och att använda historiska begrepp. Ur det centrala innehållet i historia för årskurs 7–9 är följande särskilt aktuellt:

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Historiska berättelser med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel kolonialism och rasism, samt motstånd mot detta.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors levnadsvillkor, och hur källor kan tolkas och värderas.

Stäm av formuleringarna mot Skolverkets kursplan innan du för in dem i din egen pedagogiska planering.

Del 1: Världen omkring år 1500

Den här delen bygger upp förförståelsen. Eleverna möter en värld där Europa ännu inte är centrum, och där både Afrika och Amerika har rika och välorganiserade samhällen.

Lektion 1. Varför just Europa, och varför just då?

Kina hade världens största flotta på 1400-talet. Varför var det ändå européerna som seglade ut och erövrade?

Eleven gör

  1. Läser sidan och skriver ner sex orsaker till att Europa började erövra världen, en på varje rad. Varje orsak märks med T för teknik, E för ekonomi, P för politik eller R för religion.
  2. Rangordnar sina sex orsaker från viktigast till minst viktig och skriver en mening om varför den översta hamnade där.
  3. Ritar en pil mellan två orsaker som hänger ihop och skriver ut sambandet i en mening som innehåller orden ”ledde till”.

Att diskutera

  • Kan en enda orsak förklara en så stor förändring, eller behövs alltid flera?
  • Vad hade hänt om Kina hade fortsatt med sina stora expeditioner efter 1430-talet?

Elevsida: Varför började Europa erövra världen just år 1500?

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Vad hände med Konstantinopel år 1453, och vem tog över staden?
  2. Varför blev handelsvägarna till Asien ett problem för européerna efter 1453?
  3. Vad var en karavell, och vad kunde den som äldre skepp inte kunde?
  4. Vad användes en astrolab till?
  5. Vilken roll spelade prins Henrik av Portugal?
  6. Vad gjorde Bartolomeu Dias år 1488, och varför var det viktigt?
  7. Vad var målet med Columbus resa västerut?
  8. Nämn två varor som gjorde handeln med Asien så lönsam.
  9. Vad menas med att europeiska kungahus konkurrerade med varandra?
  10. Ge ett exempel på teknik som Kina hade före Europa.
  11. Förklara begreppet conquistador.
  12. Skriv med egna ord vad ordet kolonialism betyder.

Lektion 2. Afrika före européerna

Vad visste du om Afrikas historia före 1500, och var kom den bilden ifrån?

Eleven gör

  1. Skriver först tre meningar om vad hen tror om Afrika före 1500, utan att läsa något.
  2. Läser sidan och antecknar fem konkreta saker, till exempel riken, städer, handelsvaror eller kunskaper, som inte stämmer med den vanliga bilden av en fattig och historielös kontinent.
  3. Skriver om sina tre första meningar så att de stämmer med det hen läst, och stryker under de ord som fick ändras.

Att diskutera

  • Varför har bilden av Afrika före kolonialismen blivit så snedvriden i västvärlden?
  • Vem bestämmer vilken historia som blir berättad i läroböcker och filmer?

Elevsida: Afrika före kolonialismen – Mer än bara slavar

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Nämn två afrikanska riken eller stadsstater som fanns före européernas ankomst.
  2. Vilka varor handlade man med över Sahara?
  3. Vad var Timbuktu känt för?
  4. Hur styrdes de riken du läst om?
  5. Vilken roll spelade islam i handeln i Västafrika?
  6. Fanns det skriftspråk och lärdomscentrum i Afrika före 1500? Ge exempel.
  7. Vad levde människor av i de områden du läst om?
  8. Vad betyder det att ett samhälle är organiserat, och hur syns det i exemplen?
  9. Vilka kontakter hade Afrika med andra delar av världen före 1500?
  10. Vad hände med handelsvägarna när européerna började segla längs kusterna?
  11. Varför är det viktigt att känna till Afrikas historia före kolonialismen?
  12. Ge ett exempel på en vanlig missuppfattning om Afrika, och förklara varför den är fel.

Lektion 3. Två riken i Amerika

Tenochtitlán hade rinnande vatten, offentliga toaletter och över 200 000 invånare. Hur kunde ett sådant rike falla på två år?

Eleven gör

  1. Fyller i en jämförelsetabell för Aztekriket och Inkariket med raderna styre, huvudstad, ekonomi, teknik och kunskap samt svagheter.
  2. Väljer den uppgift i tabellen som överraskade mest och skriver fem meningar om varför.
  3. Skriver en kort förklaring till hur några hundra spanjorer kunde besegra ett rike med miljontals invånare, med minst tre olika orsaker.

Att diskutera

  • Varför kallas aztekerna och inkafolket ofta för högkulturer, och vad säger det ordet egentligen?
  • Hur mycket berodde spanjorernas seger på styrka, och hur mycket på tur och omständigheter?

Elevsida: Aztekerna och Inka – Avancerade samhällen som krossades

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Var låg Aztekriket, och var låg Inkariket?
  2. Vad hette aztekernas huvudstad, och ungefär hur många bodde där?
  3. Ge två exempel på sådant som gjorde Tenochtitlán ovanligt rent för sin tid.
  4. Hur fick staden sitt dricksvatten?
  5. Vem var Montezuma II?
  6. Vilka skyldigheter hade vanliga bönder i Aztekriket?
  7. Vad var speciellt med inkarikets vägar och kommunikation?
  8. Vem var Hernán Cortés, och vad gjorde han?
  9. Vem erövrade Inkariket, och vilket år nåddes Cusco?
  10. Nämn tre fördelar spanjorerna hade i strid.
  11. Varför gick vissa folk i området med spanjorerna mot aztekerna?
  12. Vad hände med Tenochtitlán efter erövringen?

Del 2: Erövringen av Amerika

Här flyttas fokus från vad som hände till hur det kunde hända, och hur erövringen förklarades av dem som genomförde den.

Lektion 4. Det osynliga vapnet

Vilket vapen dödade flest människor i Amerika, och varför syns det så sällan på bilderna av erövringen?

Eleven gör

  1. Antecknar vilka sjukdomar som nämns på sidan, varifrån de kom och varför de slog så hårt just i Amerika.
  2. Ritar en enkel kurva över befolkningsutvecklingen i Amerika under 1500-talet utifrån uppgifterna i texten, och markerar med ett frågetecken de delar av kurvan som är osäkra.
  3. Skriver en källkritisk kommentar på cirka fem meningar om varför dödssiffrorna alltid anges ungefärligt, och hur historiker ändå kan veta något.

Att diskutera

  • Spelar det någon roll om något sker av misstag eller med avsikt, när följderna blir lika stora?
  • Varför är vi ofta mer intresserade av vapen och slag än av sjukdomar, när vi berättar om historien?

Elevsida: Sjukdomar – Det osynliga vapnet som avgjorde erövringen av Amerika

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Vilka sjukdomar förde européerna med sig till Amerika?
  2. Varför saknade ursprungsbefolkningen motståndskraft mot dem?
  3. Vad betyder ordet immunitet?
  4. Hur hängde européernas husdjur ihop med sjukdomarna?
  5. Ungefär hur stor del av befolkningen i Amerika dog under 1500-talet?
  6. Hur påverkade sjukdomarna striderna mellan spanjorer och azteker?
  7. Vad hände med arbetskraften i kolonierna när befolkningen minskade?
  8. Vilket samband finns mellan befolkningsminskningen och slavhandeln från Afrika?
  9. Nämn en sjukdom som kan ha spridits i motsatt riktning, från Amerika till Europa.
  10. Vad menas med att sjukdomarna var ett osynligt vapen?
  11. Varför är exakta siffror svåra att få fram för den här tiden?
  12. Skriv en mening som förklarar varför sjukdomarna var en avgörande orsak till att erövringen lyckades.

Lektion 5. Drivkraft eller ursäkt?

Kan man tro på något på riktigt och samtidigt använda det som ursäkt för att ta andras land?

Eleven gör

  1. Skriver upp exempel från sidan i två spalter: religion som verklig drivkraft, och religion som ursäkt i efterhand.
  2. Väljer ett av exemplen och skriver om det två gånger, en gång som en europeisk missionär kunde ha beskrivit det och en gång som en person i det koloniserade området kunde ha beskrivit det.
  3. Formulerar egna definitioner av orden drivkraft och ursäkt, med ett eget exempel till varje.

Att diskutera

  • Går det att avgöra vad människor för femhundra år sedan verkligen trodde på?
  • Används religion som argument i konflikter i dag, och i så fall hur?

Elevsida: Religion som ursäkt och drivkraft i kolonialismen

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Vad menas med mission?
  2. Vilka religiösa motiv angav européerna för sina erövringar?
  3. Hur hängde kyrkan och kungamakten ihop i Spanien och Portugal?
  4. Vad innebar det att dela upp världen mellan Spanien och Portugal med påvens stöd?
  5. Ge ett exempel på hur religionen användes för att rättfärdiga tvångsarbete.
  6. Vad hände med de koloniserade folkens egna religioner?
  7. Fanns det européer som protesterade mot behandlingen av ursprungsbefolkningen? Ge exempel.
  8. Vad är skillnaden mellan att omvända någon och att tvinga någon?
  9. Hur användes religion i argumenten för slavhandeln?
  10. Vad menas med att en förklaring ges i efterhand?
  11. Nämn en annan drivkraft än religion som verkade samtidigt.
  12. Skriv en egen slutsats om hur religion och ekonomi hängde ihop i kolonialismen.

Del 3: Världshandelns system

Nu blir det system av det hela. Eleverna följer varor och människor genom handelsvägarna och ser vem som tjänade på dem.

Lektion 6. Följ varan

Vem tjänade pengarna på ett kilo socker, och vem betalade priset?

Eleven gör

  1. Väljer en vara, socker, silver eller bomull, och ritar dess väg från råvara till konsument i minst fyra steg.
  2. Skriver vid varje steg vem som tjänade på ledet och vem som förlorade på det.
  3. Avslutar med en slutsats på fem meningar där begreppen råvara, vinst och beroende används.

Att diskutera

  • Kan en handel vara fri om den ena parten inte har något val?
  • Finns det varor i dag där vinsten och priset fördelas på liknande sätt?

Elevsida: Världshandeln vinnare och förlorare

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Vad var triangelhandeln, och vilka tre världsdelar ingick?
  2. Vilka varor skeppades från Europa till Afrika?
  3. Vilka varor gick från Amerika till Europa?
  4. Vad är en plantage?
  5. Varför var socker en så viktig vara?
  6. Vad var ett handelskompani, och vad hade det för uppgift?
  7. Vilken roll spelade Sverige i den här handeln?
  8. Vad menas med en råvara, och vad menas med en färdig vara?
  9. Varför blev kolonierna både leverantörer och kunder för moderlandet?
  10. Nämn två grupper som tjänade på världshandeln.
  11. Nämn två grupper som förlorade på den.
  12. Förklara hur handeln bidrog till att Europa blev rikt.

Lektion 7. När människor blev handelsvaror

Hur kan historiker veta något om de miljoner människor som aldrig fick skriva sin egen historia?

Den här lektionen kräver att man är varsam. Eleverna ska arbeta med vad som hände och hur vi vet det, inte spela roller eller leva sig in i förslavade människors upplevelser. Var tydlig med det innan arbetet börjar.

Eleven gör

  1. Skriver med egna ord hur den transatlantiska slavhandeln fungerade, i tre tydliga steg.
  2. Plockar ut tre siffror ur texten, skriver vad varje siffra visar, och avslutar med en mening om vad siffror inte kan visa.
  3. Skriver en kort text om Sveriges roll, med Cabo Corso, Saint-Barthélemy och årtalen för förbudet mot slavhandel och avskaffandet av slaveriet.

Att diskutera

  • Hur påverkar det vår bild av historien att de flesta källor är skrivna av köparna och inte av de sålda?
  • Vad innebär det att ett lands historia lever kvar i samhället långt efteråt?

Elevsida: Slavhandel – När människor blev handelsvaror

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Ungefär hur många människor fördes över Atlanten under den transatlantiska slavhandeln?
  2. Hur gick den första delen av triangelhandeln till?
  3. Var köpte européerna de människor som skeppades över havet, och av vem?
  4. Hur såg förhållandena ut ombord på skeppen?
  5. Ungefär hur stor andel av de förslavade dog under överfarten?
  6. Vad arbetade förslavade människor med i Amerika?
  7. Vad var Cabo Corso, och vilken roll hade Sverige där?
  8. Vad gjorde Saint-Barthélemy till en del av Sveriges historia i den här frågan?
  9. Vilket år förbjöd Sverige slavhandel, och vilket år avskaffades slaveriet i den sista svenska kolonin?
  10. Varför ökade efterfrågan på arbetskraft i Amerika under 1500- och 1600-talen?
  11. Vilka tjänade pengar på handeln, och hur?
  12. Nämn ett sätt som slavhandelns följder märks i dagens värld.

Del 4: Befästa och visa vad du kan

De två sista lektionerna knyter ihop området och förbereder examinationen. De fungerar också bra som repetition inför prov längre fram.

Lektion 8. Begreppen på plats

Vilka ord behöver du kunna för att kunna förklara den här epoken för någon annan?

Eleven gör

  1. Skriver egna förklaringar till tio av begreppen på sidan, först utan att titta på definitionerna.
  2. Jämför med sidans definitioner, rättar sina egna och lägger till en exempelmening per begrepp.
  3. Parar ihop begreppen två och två så att de hör ihop, till exempel koloni och moderland, och motiverar varje par med en mening.

Att diskutera

  • Vilka av begreppen används fortfarande när man beskriver världen i dag?
  • Varför är det svårare att förklara ett begrepp med egna ord än att känna igen det?

Elevsida: Kolonisation och världshandel – Begrepp

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Vad är skillnaden mellan kolonisation och kolonialism?
  2. Vad är en koloni?
  3. Vad menas med moderland?
  4. Vad är ett imperium?
  5. Vad betyder ursprungsbefolkning?
  6. Vad är en erövring?
  7. Vad menas med tvångsarbete?
  8. Vad är en stadsstat?
  9. Vad var en conquistador?
  10. Vad menas med triangelhandel?
  11. Vad är skillnaden mellan handel och plundring?
  12. Välj tre begrepp och skriv en enda mening där alla tre används rätt.

Lektion 9. Läs, sammanfatta, repetera

Om du bara fick behålla tre meningar om hela den här epoken, vilka skulle du välja?

Eleven gör

  1. Läser texten i tre pass och skriver en sammanfattande mening efter varje pass, alltså tre meningar totalt.
  2. Gör uppgifterna i arbetsmaterialet och markerar de tre uppgifter hen var minst säker på.
  3. Skriver en egen provfråga med facit, som du kan använda i en gemensam repetition.

Att diskutera

  • Vad i det här området borde alla elever i Sverige få lära sig, och varför?
  • Vilken del var svårast att förstå, och vad var det som gjorde den svår?

Elevsida: Kolonisation och världshandel – Text och arbetsmaterial

Frågebatteri, 12 frågor
  1. Vad hände år 1453, och varför fick det följder för handeln?
  2. Vilka två länder ledde de första upptäcktsresorna?
  3. Nämn två tekniska uppfinningar som gjorde de långa sjöresorna möjliga.
  4. Vad var de tre viktigaste drivkrafterna bakom kolonisationen?
  5. Beskriv triangelhandeln i tre steg.
  6. Vad hände med befolkningen i Amerika under 1500-talet, och varför?
  7. Hur påverkades Afrika av den transatlantiska handeln?
  8. Vilken roll spelade Sverige i kolonialismen?
  9. Ge ett exempel på hur kolonisationen gjorde Europa rikare.
  10. Ge ett exempel på motstånd mot kolonisationen.
  11. Vilka spår av kolonialismen finns kvar i dagens värld?
  12. Skriv en sammanfattning av hela området på fem meningar.

Examination och bedömning

Huvuduppgiften är en enskild skrivuppgift som eleverna arbetar med under lektionstid, med anteckningarna från området som stöd.

Skrivuppgift: orsak och följd

Uppgiften lyder: Förklara varför européerna kunde erövra stora delar av världen från omkring år 1500, och vad erövringarna fick för följder för olika grupper av människor. Eleven ska ta upp minst tre orsaker av olika slag, minst två följder för européerna och minst två följder för människor i Afrika eller Amerika, samt använda minst fem av områdets begrepp korrekt.

Bedömningsaspekter

  • Hur väl eleven förklarar samband mellan orsaker och följder, inte bara räknar upp dem.
  • Hur väl eleven visar att flera olika perspektiv fanns samtidigt.
  • Hur säkert och korrekt eleven använder historiska begrepp.
  • Hur eleven hanterar osäkra uppgifter, till exempel siffror som bara är uppskattningar.

Alternativ för den som behöver

  • Muntlig redovisning med samma innehållskrav, inspelad eller enskilt med dig.
  • Stödstruktur med färdiga rubriker: orsaker, händelser, följder i Europa, följder i Afrika och Amerika, slutsats.
  • Begreppsprov i stället för hela skrivuppgiften, för elever som behöver en avgränsad uppgift.

Tips: dela ut frågan redan när området startar och låt eleverna samla material till den efter varje lektion. Då blir examinationen en sammanställning av arbete de redan gjort, i stället för ett prov på hur mycket de minns just den dagen.

Kopplingarna till kursplanen bygger på Skolverkets kursplan i historia, Lgr22. Lektionerna utgår från SO-portalens egna elevsidor i arbetsområdet Kolonisation och världshandel.

SO-Portalen.se