Del A

• Imperialism: när en stat skaffar sig makt över andra områden och folk, politiskt eller ekonomiskt. Exempel: Storbritannien styrde Indien och stora delar av Afrika.
• Koloni: ett område som styrs av en annan stat och utnyttjas av den. Exempel: Kongo under Leopold II, Indien under brittiskt styre.
• Råvara: obearbetat material som förädlas någon annanstans. Exempel: gummi från Kongo och bomull från Indien till fabriker i Europa.
• Nationalism: tanken att det egna folket och landet är särskilt viktigt. Exempel: kolonier blev en prestigefråga mellan europeiska stater.
• Civilisationsuppdrag: föreställningen att européerna hade en plikt att uppfostra andra folk. Exempel: användes för att rättfärdiga erövringar som i själva verket gav råvaror och vinster.

Del B

• B1: ekonomi är kort 1 och delvis 7, teknik är 2, 3 och 4, idéer och politik är 5, 6, 8 och 7. Poäng ges för sorteringen och för att eleven motiverar de kort som passar på två ställen, särskilt Berlinkonferensen.
• B2: en godkänd kedja kan vara att industrierna behövde råvaror, vilket ledde till att europeiska stater ville kontrollera områden med gummi och bomull, vilket ledde till att man delade upp Afrika vid Berlinkonferensen. Full poäng kräver tre tydliga led utan hopp.
• B3: alla val kan ge full poäng. Det som bedöms är motiveringen och motargumentet. En vanlig hög nivå är att peka på att tekniken inte skapade viljan att erövra, men gjorde erövringen möjlig.
• B4: koloniserade: tvångsarbete, beskattning, förlorad mark, nya gränser, men också skolor och sjukvård på vissa håll. Européer: billigare varor och nya jobb, men också soldater som skickades ut och högre skatter. Lokala härskare: en del fick makt och rikedom genom att samarbeta, andra förlorade allt.

Del C

• C1: bra frågor gäller vem som skrivit boken, för vem den är skriven, vad syftet var, vad som utelämnas och hur författaren kunde veta något om Afrika. Poäng ges för frågornas kvalitet och för motiveringarna.
• C2: källan är en förstahandskälla nära händelserna, vilket stärker den, och andra källor från tiden pekar åt samma håll. Samtidigt är missionären part i målet, han skriver för att skapa opinion, och han kan ha sett delar av förloppet. Full poäng kräver båda sidorna.
• C3: skälen kan vara avsändarens syfte, avståndet till händelserna, vad läsarna förväntade sig, och att skolboken skulle fostra medan missionären ville larma.
• C4: källa 2 är mest relevant för frågan om levnadsvillkor, eftersom den beskriver människor på plats. Källa 3 säger mer om ekonomin än om människorna, och källa 1 säger mest om hur européer ville se sig själva. Ett starkt svar påpekar att en källas värde beror på vilken fråga man ställer.

Del D

• D1: Rhodes står grensle över kontinenten med fötterna i norr och söder och håller en telegraflina mellan händerna.
• D2: budskapet är brittisk makt från Kapstaden till Kairo, och storleken gör mannen till en jätte som äger kontinenten. Bilden bygger på stolthet över imperiet och på att Afrika ses som ett tomt utrymme att spänna över. Eleven behöver inte veta att det är en skämtteckning, men höga nivåer noterar att den kan läsas både som hyllning och som gliring mot Rhodes storhetsvansinne.
• D3: här saknas människorna som bodde där, staterna och rikena som redan fanns, motståndet, och vad järnvägen kostade i arbete och liv.

Del E

• E1: statyerna används för att kritisera nuet och kräva att historien erkänns, erkännandet av folkmordet används för upprättelse och för att reparera en relation mellan stater, återlämnandet används för att ge tillbaka kulturarv och stärka identitet, och gränsfrågan används för att förklara dagens konflikter. Två poäng per exempel.
• E2: både ja och nej ger full poäng. Argument för: statyer är historiska spår och att riva dem löser inget. Argument emot: en staty är en hyllning, inte en lärobok. Höga nivåer nämner mellanvägar, som att flytta statyn till ett museum eller sätta upp en förklarande skylt.
• E3: följderna lever kvar i gränser, ekonomi och familjers minnen, och frågan om vem som har rätt att berätta historien är fortfarande omstridd.

Del F

• F1: gränser som delar eller slår ihop folkgrupper, ekonomier byggda på en enda exportvara, språk och skolsystem, samt handelsvägar riktade mot det gamla moderlandet.
• F2: likheter kan vara att råvaror fortfarande ofta förädlas någon annanstans och att utländska bolag äger gruvor. Skillnader är att länderna är självständiga stater med egna regeringar och rösträtt i FN, att avtal förhandlas i stället för att dikteras, och att nya aktörer som Kina har tagit plats. Ett starkt svar undviker att sätta likhetstecken mellan dagens handel och kolonialstyre.
• F3: exempel är avkoloniseringen i sig, att rasbiologiska idéer avvisas, folkrätten och de mänskliga rättigheterna, samt att tidigare kolonier i dag kan ställa krav och få erkännanden.

Förslag på hur du sätter ihop provet

• Kort skrivning: del A och del B, 26 poäng, prövar begrepp samt orsak och konsekvens.
• Källprov: del C och del D, 28 poäng, fungerar utmärkt med källorna utdelade i förväg.
• Fördjupning: del E och del F, 26 poäng, passar som skrivuppgift eller som muntlig examination i smågrupper.
• Helt prov: alla delar, 80 poäng, lämpligt att dela på två tillfällen.