Lektionsplanering – Imperialism

Imperialism

En lektionsplanering i historia för årskurs 7–9.

Imperialismen är ett av de områden där eleverna tydligast ser hur enskilda beslut, i Berlin, London eller Tokyo, fick konsekvenser som fortfarande syns på världskartan i dag. Den här planeringen bygger arbetsområdet kring nio lektioner: från grundbegrepp och kapprustning, via Mellanöstern, Asien och Afrika, till åtta historiska huvudpersoner och en avslutande examination. Varje lektion har egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen.

Hoppa till lektion: 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Kopplingar till läroplanen

  • Industrialisering, imperialism och kolonialism – orsaker och konsekvenser för olika delar av världen
  • Nationalism och stormaktsrivalitet i Europa under 1800-talet
  • Kolonialismens konsekvenser för koloniserade folk och motstånd mot kolonialt styre
  • Historiska personers handlingsutrymme, satt i sitt historiska sammanhang
  • Hur historia kan tolkas olika beroende på perspektiv och källor

Lektionsöversikt

1Vad är imperialism?

Vad är egentligen skillnaden mellan att handla med ett land och att lägga det under sig?

Uppgifter

  1. Läs texten och skriv en egen definition av imperialism.
  2. Markera på en världskarta vilka länder som var stora imperiemakter runt år 1900, och vilka områden de kontrollerade.
  3. Starta begreppsloggen: imperialism, kolonialism, protektorat, nationalism. Loggen fylls på varje lektion.

Frågeställningar

  • Vilka skäl, ekonomiska, politiska eller ideologiska, tror ni drev europeiska länder att bygga imperier?
  • Är imperialism bara ett historiskt fenomen, eller finns liknande maktutövning i världen i dag?

Material: Vad är imperialism?

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad betyder ordet imperialism?
  2. Nämn två europeiska länder som byggde stora koloniala imperier under 1800-talet.
  3. Vad är skillnaden mellan en koloni och ett protektorat?
  4. Vilka ekonomiska motiv låg bakom imperialismen?
  5. Hur motiverade många européer sitt koloniala styre för sig själva?
  6. Vilken del av världen var mest påverkad av europeisk imperialism vid sekelskiftet 1900?

2Kapprustning och allianser

Kan ett vapen göra ett land tryggare, eller gör det bara alla mer rädda?

Uppgifter

  1. Gör en allianskarta över Europa strax före första världskriget: vilka länder ingick i vilka block?
  2. Läs om flottkapprustningen mellan Storbritannien och Tyskland och förklara varför den blev en tävling.
  3. Skriv ett kort resonemang om hur allianssystemet kunde göra att en lokal konflikt växte till ett storkrig.

Frågeställningar

  • Gör allianser ett krig mer eller mindre sannolikt?
  • Finns det moderna exempel på kapprustning mellan stater i dag?

Material: Kapprustning och allianser

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka var de två stora allianserna eller blocken i Europa före första världskriget?
  2. Vilka länder tävlade särskilt om att bygga starkast flotta?
  3. Vad menas med kapprustning?
  4. Varför kunde ett allianssystem göra att en konflikt mellan två länder drog in fler länder?
  5. Ge ett exempel på en kris eller konflikt som ökade spänningarna i Europa före 1914.
  6. Vad var det ursprungliga syftet med de militära alliansernas, enligt texten?

3Mellanöstern och Europa

Varför kallades Osmanska riket ”Europas sjuke man”?

Uppgifter

  1. Läs om Osmanska rikets sönderfall och gör en tidslinje över de viktigaste händelserna.
  2. Förklara vad Krimkriget handlade om, och vilka stormakter som var inblandade.
  3. Skriv en orsak–verkan-kedja: från Osmanska rikets försvagning till europeiska stormakters ökade intresse för Mellanöstern.

Frågeställningar

  • Varför var stormakterna så intresserade av vad som hände med ett försvagat Osmanskt rike?
  • Kan ni se någon koppling mellan händelserna då och konflikter i Mellanöstern i dag?

Material: Mellanöstern och Europa, Osmanska rikets sönderfall och Krimkriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför kallades Osmanska riket ibland ”Europas sjuke man”?
  2. Vilka stormakter var inblandade i Krimkriget, och när utkämpades det?
  3. Vad var en av orsakerna till Krimkriget?
  4. Vilka områden förlorade Osmanska riket inflytande över under 1800-talet?
  5. Varför var europeiska stormakter oroliga för vad som skulle hända om Osmanska riket kollapsade helt?
  6. Ge ett exempel på hur stormakternas rivalitet påverkade Mellanöstern under perioden.

4Japan och Kina

Två länder, samma hot utifrån, helt olika resultat: varför?

Uppgifter

  1. Läs om Japans modernisering och lista tre saker landet gjorde för att undvika att bli koloniserat.
  2. Läs om opiumkrigen och förklara vad Storbritannien tvingade Kina till efter förlusten.
  3. Gör en jämförande tabell: Japan mot Kina, vad gjorde de olika, och vilka konsekvenser fick det?

Frågeställningar

  • Var det medvetna val eller tur som gjorde att Japan lyckades undvika kolonisering?
  • Vad säger opiumkrigen om hur handel kan användas som ett maktmedel?

Material: Japan – Asiens under och Opiumkrigen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad kallas perioden då Japan moderniserades snabbt under andra halvan av 1800-talet?
  2. Ge två exempel på reformer Japan genomförde under den här perioden.
  3. Vad var opium, och varför sålde britterna det till Kina?
  4. Vad hände efter att Kina förlorade opiumkrigen?
  5. Vad innebar de fördragshamnar som europeiska makter fick tillgång till i Kina?
  6. Varför lyckades Japan bli en stormakt, medan Kina blev alltmer beroende av utländska makter?

5Indien under brittiskt styre

Vems historia är det egentligen som berättas när britterna skriver om sitt Indien?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur brittiskt styre över Indien gick till, från Ostindiska kompaniet till direkt brittiskt styre.
  2. Källkritisk uppgift: föreställ er en brittisk källa och en indisk källa om samma händelse, till exempel sepoyupproret, och jämför perspektiven.
  3. Skriv en kort text om en effekt av brittiskt styre på indiskt samhälle eller ekonomi, till exempel textilindustrin eller järnvägarna.

Frågeställningar

  • Varför kan samma historiska händelse beskrivas helt olika beroende på vem som berättar den?
  • Hade Indien tjänat på brittiskt styre på något sätt, eller var konsekvenserna enbart negativa?

Material: Indien under brittiskt styre

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket företag styrde till en början stora delar av Indien för Storbritanniens räkning?
  2. Vad hände 1857 som ledde till att britterna tog över direkt styre av Indien?
  3. Vad kallas perioden av direkt brittiskt styre över Indien?
  4. Ge ett exempel på hur brittiskt styre påverkade indisk ekonomi.
  5. Hur påverkade det brittiska styret indiskt jordbruk eller handel?
  6. Vilka spår av brittiskt styre finns kvar i Indien i dag, enligt texten?

6Jämförelse av Japan, Indien och Kina

Tre länder mötte samma europeiska expansion, varför gick det så olika?

Uppgifter

  1. Läs jämförelsetexten och fyll i en tabell: hur mycket kontroll hade européer över Japan, Kina respektive Indien, och varför skilde det sig åt?
  2. Skriv en jämförande resonemangstext: vilka faktorer, till exempel militär styrka, politiskt ledarskap, geografi eller ekonomi, förklarar skillnaderna bäst?
  3. Diskutera i grupp: vilket land hade enligt er den mest framgångsrika strategin för att hantera hotet från Europa?

Frågeställningar

  • Är det rättvist att kalla Japans utveckling en framgång, när landet självt senare blev en imperialistmakt?
  • Vilken enskild faktor tror ni var viktigast för att förklara varför Japan klarade sig bäst?

Material: Jämförelse av Japan, Indien och Kina

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket av de tre länderna undvek i störst utsträckning att bli koloniserat?
  2. Vilket land blev en formell brittisk koloni?
  3. Vilket land tvingades till ojämlika handelsavtal men behöll formellt sin självständighet?
  4. Ge ett exempel på en skillnad i hur länderna styrdes politiskt innan den europeiska expansionen.
  5. Vilken roll spelade militär modernisering för utfallet i respektive land?
  6. Varför är det viktigt att jämföra flera länder i stället för att bara studera ett i taget?

7Afrika under 1800-talet

Kan man dela upp en hel kontinent på ett möte, utan att någon som bor där är inbjuden?

Uppgifter

  1. Läs om Berlinkonferensen och förklara vad som beslutades där.
  2. Rollspel: dela upp en karta över ett påhittat område i grupper utan att diskutera med några invånare, precis som vid Berlinkonferensen. Diskutera efteråt hur det kändes och vilka problem ett sådant sätt att dela upp mark kan skapa.
  3. Läs om afrikanskt motstånd och beskriv minst ett exempel på hur afrikanska folk eller ledare gjorde motstånd mot kolonialt styre.

Frågeställningar

  • Vilka konsekvenser fick Berlinkonferensens gränsdragningar för Afrika långt efter kolonialtiden?
  • Varför nämns afrikanskt motstånd sällan lika mycket som européernas erövringar i historieböcker?

Material: Afrika under 1800-talet, Afrikanskt motstånd och Berlinkonferensen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. När och var hölls Berlinkonferensen?
  2. Ge exempel på länder som deltog i Berlinkonferensen.
  3. Vad beslutades om Afrikas gränser vid konferensen?
  4. Var några afrikanska ledare eller folk representerade vid konferensen?
  5. Ge ett exempel på afrikanskt motstånd mot kolonialt styre.
  6. Vilka långsiktiga problem har Berlinkonferensens gränsdragningar orsakat, enligt texten?

8Imperialismens huvudpersoner

Kan en och samma person vara hjälte för vissa och skurk för andra, samtidigt?

Uppgifter

  1. Pusselmetod: dela in klassen i åtta grupper, en per person: Cecil Rhodes, Florence Nightingale, Matthew Perry, Rudyard Kipling, Kejsarinnan Cixi, Otto von Bismarck, Menelik II och Leopold II. Varje grupp blir expert på sin person.
  2. Varje grupp tar fram: vem personen var, vad de gjorde, och om de bör ses som hjälte, skurk, eller något mittemellan.
  3. Nya grupper bildas med en expert per person, och alla redovisar för varandra i tur och ordning.

Frågeställningar

  • Vilken av de åtta personerna hade enligt er störst inflytande på sin samtid?
  • Går det att döma historiska personer efter dagens moraliska måttstockar, eller måste man alltid se dem i sin egen tids sammanhang?

Material: Cecil Rhodes, Florence Nightingale, Matthew Perry, Rudyard Kipling, Kejsarinnan Cixi, Otto von Bismarck, Menelik II och Leopold II

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land eller imperium förknippas Cecil Rhodes med?
  2. Vad är Florence Nightingale mest känd för?
  3. Vilket land öppnade Matthew Perry handel med, genom påtryckningar?
  4. Vad skrev Rudyard Kipling som blev känt som en beskrivning av kolonialismens ideologi?
  5. Vilket land styrde Kejsarinnan Cixi?
  6. Vilken afrikansk ledare besegrade en europeisk stormakt i strid, och vid vilket slag?
  7. Vad är Leopold II mest ökänd för i Kongo?
  8. Vilken roll spelade Otto von Bismarck i den europeiska maktbalansen under perioden?

9Sammanfattning och examination

Om historien om imperialismen skrevs av de koloniserade i stället för kolonisatörerna, hur skulle den låta annorlunda?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från lektion 1–8 och testa varandra parvis.
  2. Gör Provträning – Imperialism.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilket land eller vilken person tyckte ni var mest intressant att studera, och varför?
  • Vad har förändrat er syn på imperialismen mest under arbetsområdet?

Material: Provträning – Imperialism

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Nämn tre motiv, ekonomiska, politiska eller ideologiska, bakom den europeiska imperialismen.
  2. Vilka tre länder eller regioner studerade vi som möttes av imperialism på olika sätt?
  3. Vad beslutades vid Berlinkonferensen?
  4. Nämn en historisk person som var direkt inblandad i kolonialismen i Afrika eller Asien.
  5. Vad var kapprustningen, och hur bidrog den till att öka spänningarna i Europa?
  6. Ge ett exempel på motstånd mot kolonialt styre.

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på perspektiv och källkritik än ett rent årtalsprov. Två förslag på uppgift: jämför hur Japan, Kina och Indien möttes av och hanterade europeisk imperialism, och resonera kring vad som förklarar skillnaderna, eller välj en av imperialismens huvudpersoner och resonera kring personens ansvar sett både utifrån sin egen tid och utifrån eftervärldens perspektiv.

Bedömningstips: be eleverna använda källkritiska begrepp, till exempel perspektiv, tendens eller primärkälla och sekundärkälla, snarare än att bara återge vad som hände.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna sidor om imperialism, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i historia, Lgr22.

SO-Portalen.se